AbstraktDenna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people?s thoughts are about this term and how it is perceived.After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman?s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler?s theory of performativity, Ferdinand de Sassure?s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn:For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it?s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I callThe socially focused skepticism.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret.För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.  Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer.

Introduction: A job interview is for both the candidate and the company involved, an importantsituation. It might be tempting for the candidate to adjust the answers to the job in question or what heor she thinks the recruiter wants to hear. This behaviour is a part of what socialpsychology would callimpression management. This term means that you try to control the impressions you send out andaccordingly adjust your behaviour for the current situation.Purpose: Candidates usage of impression management is a widely debated subject where theresearch mainly has focused on the candidates, their strategies and the efficiency of impressionmanagement. Our purpose with this thesis is therefore to see how recruiters experience candidatesimpression management in a job interview, how they handle it and what level of acceptance they havefor it.Theoretical perspectives: The theories and previous research used as models for explanation andbasis for discussion is mainly Erving Goffman´s (1974) dramaturgical perspective and thoughts aboutimpression management and Mark R Leary´s (1995) theories concerning impression managementtactics.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället.Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i ?Huset? - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset.Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har.

Title: Digital christmas greetings - the viral communicators, public sphere and democracy(Digitala julhälsningar - de virala kommuniktörerna, offentligheten och demokratin)Number of pages: 41Author : Anna-Sara TorgnysdotterTutor: Ylva EkströmCourse : Media and Communication Studies DPeriod: Spring, semester 2010University: Devision of Media and Communications, Department of Information Science,Uppsala UniversityPurpose: The purpose of this study is to see if social media could be an arena for the usersto increase democracy and the public sphere. Studying the role and possibilitys of the individual.Is there a space for any one to act and debate?Method: A qualitative analysis based on interviews with ten users of social media - viralcommunicators. They were discussing public and private sphere, democracy, norms andbehavior in social media.Theoretical platform: The theoretical basis has its roots in sociology: Ervin Goffman´sidea on self-presentation and social interaction, Manuel Castels´ theories of the networksociety and Jürgen Habermas idea of the public spehere.Main result: The viral communicators are ambivalent in their use of socialmedia. They are users because they want to be but also because they feel forced to - professionalor private.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

SammanfattningUppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

Med Internet kom de sociala medierna, vilka har fått en stor betydelse för människans sociala interaktion. Här ges utrymme att inte bara läsa och sprida information, utan också dela och skapa innehåll tillsammans med andra. Människans förhållande till kommunikation har således förändrats och de sociala medierna öppnar för möjligheten att i större utsträckning påverka hur vi gestaltar oss själva och framhäver vår identitet, något som i modern tid blir allt viktigare då individer måste särskilja sig från mängden för att lyckas sälja in sitt personliga varumärke.Studien ämnar att med ett kvalitativt angreppssätt utreda hur det personliga varumärket påverkas av användandet av det sociala mediet facebook. Hur mycket kryddas personliga framställningar för att verka mer spännande och är framställningen en spegelbild av verkligheten eller rent av skapandet av ett bättre jag? Syftet är att undersöka hur ungdomar använder sig av facebook för att utveckla sitt personliga varumärke och analysen kommer vila på fokusgruppsintervjuer där målet är att ta reda på hur de använder sig av språk och bilder för att forma och skapa sin identitet.

In today?s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product?s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand?s power.

Ambitionen med den här uppsatsen är att rikta blickarna mot den grupp elever som är i behov av särskilt stöd i sin undervisning. Studien är ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lärande och sin självbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras främst på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stämplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) är utgångspunkter. Gemensamt för dessa är att de betraktar människan som en social varelse och det är i det sociala samspelet som individens självbild konstrueras. Studien har utgått från den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frågeställningar genomfördes åtta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola där man valt en inkluderande organisationsform som lärandemiljö för elever i behov av särskilt stöd.

Bakgrund och problemdiskussion: Det finns mycket forskning om utomstående styrelseledamöter i familjeföretag och vad de bidrar med i styrelsearbetet. Det är intressant att studera utomstående styrelseledamöters roller i familjeföretagens styrelser eftersom det är styrelsen som har det yttersta ansvaret i ett företag och därigenom en viktig roll i företaget. Genom att studera de utomstående ledamöternas roller enligt Goffmans sociologiska teori så vill vi skapa förståelse för utomstående ledamöters roller i familjeföretag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa differentierad förståelse för utomstående styrelseledamöters roller i olika familjeföretag.Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Den teoretiska forskningen som använts är tidigare forskning om familjeföretag, styrelser, utomstående ledamöter och bolagsstyrningsteorier för att skapa förståelse om styrelsearbetet i familjeföretag. Vi har även använt oss av Goffmans sociologiska teorier för att tolka rollen som de utomstående ledamöterna får i familjeföretagens styrelser.

Purpose of this study is to describe and analyze school social work in rural area and being alone in social work at the school welfare/health team and how this affects the individual, professionally and privately.The theoretical framework highlights the empirical data through Goffman's dramaturgical perspective. The study highlights school social workers role on the scene as Goffman divided as the front and rear arena and how school social worker find strategies to cope with it alone work it takes to be a counselor in rural areas.One way to handle her role involves acting in one of the following three characters: the self-employed, infiltrator and tough guy.The study describes how the social worker harboring the stress in the profession; through recovery - physical and mental, on the back stage, backstage.On stage there are other players such as student health team, which also acts and affect what happens on the front stage.School social workers are working hard to position itself in relation to other professions in student welfare/health team and to have a mandate to act.In the analysis, it appears that the school social workers want a clearer role profession/ occupation profession and mandate to act, which may be complicated by today is the only counselor in student welfare/health team lacking identity. There is also a desire for further/ continuing education, but this is seen as an organizational pitfall when the manager does not have the same educational background as school social worker.Ultimately, it is the peripatetic life as a social worker at the school who is considered the most exhausting part of the work as a school social worker in a rural area. There is a great desire among the interviewed school social workers to have fewer schools to relate to and work on..

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.