Byte av ett affÀrssystem Àr ofta en stor och ibland traumatisk hÀndelse i ett företag. AffÀrssystemet Àr alltid en vÀsentlig del av applikationsportföljen och ett utbyte kan innebÀra att stora problem uppstÄr i företagets övriga applikationsportfölj och tekniska infrastruktur.Det kan ocksÄ innebÀra vÀsentliga förÀndringar för olika intressenter, inom och utom företaget. AnvÀndarna kan uppleva att deras arbetsmiljö förÀndras i vÀsentlig omfattning vilket ibland kan medföra inskrÀnkningar i möjligheten att utforma sin arbetsmiljö. FörÀndringsarbetet kan ocksÄ innebÀra att ansvar omfördelas och att den rÄdande ?maktbalansen? mellan olika befattningshavare förÀndras.MÄnga stora IS/IT-projekt försenas och/eller fördyras gentemot plan samt nÄr kanske inte alltid det ursprungliga syftet.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Detta Àr rapporten för hur IF Trions hemsida kom till och utvecklades. FrÄn det att iden klÀcktes tills det att hemsidan var helt fÀrdigstÀlld. Arbetet bygger mycket pÄ de olika sÀkerhetsbrister som en hemsida kan ha, till exempel hur lösenord ska hanteras. Med avseende pÄ detta sÄ ingÄr ett avsnitt i rapporten om de vanligaste sÀkerhetsproblem som man kan tÀnkas stöta pÄ under uppbyggnadsfasen och exempel pÄ hur man kan lösa dem. PHP Àr det programmeringssprÄk som IF Trions hemsida Àr kodat med. För att göra det lÀttare att vÀlja vilket programmeringssprÄk man ska anvÀnda sig av nÀr man ska börja koda en hemsida sÄ ingÄr ett kapitel som tar upp fördelar och nackdelar om PHP och ASP.

Det Àr av stor vikt att utomhusmiljön planeras och utformas pÄ ett sÀtt som möjliggör för en sjÀlvstÀndig orientering och förflyttning för personer med blindhet. Ett sÀtt att öka personer med blindhets möjligheter till en mer sjÀlvstÀndig vardag Àr att utforma sÄ kallade taktila ledstrÄk. Taktila ledstrÄk definieras som en sammanhÀngande kedja av ledande element frÄn start till mÄl. De ledande elementen kan bestÄ av antingen naturliga eller artificiella ledytor. Enligt tidigare forskning beskrivs de naturliga ledytorna som mest anvÀndbara vid orientering och förflyttning för personer med blindhet, och bör dÀrför först tillvaratas enligt svensk lagstiftning.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och förestÀllningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i Ärskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrÄn Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vÀnskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjÀlp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever tvÄ varianter av gemenskap, klassgemenskap och vÀnskapsgemenskap.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur fastighetsmÀklare med relationsmarknadsföring skapar mervÀrde och sÀnker kundens relationskostnader. För att kartlÀgga detta har intervjuer gjorts med tvÄ av Stockholms ledande fastighetsmÀklare, Erik Olsson och Notar. De omrÄden som framför allt undersökts med stöd av uppsatsens teorier Àr hur fastighetsmÀklarna arbetar med utformningen av sitt tjÀnstepaket och hur de verkar för att hÄlla kundens relationskostnader lÄga. Marknadsföringen, servicenivÄn och tjÀnstens kvalitet Àr tre delar dÀr fastighetsmÀklaren mÄste lyckas för att nÄ framgÄng. Resultatet av intervjuerna visar tydligt pÄ hur bÄde Erik Olsson och Notar arbetar aktivt med att hitta vÀgar att sÀnka kundens relationskostnader..

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

VÀrderingsstyrning Àr ett styrsÀtt som har vuxit fram under de senaste Ärtiondena. För att vÀrderingsarbetet i en organisation ska fungera enligt ledningens önskemÄl krÀvs det att organisationer arbetar med vÀrderingarna pÄ ett tydligt sÀtt, förmedlar dessa till medarbetare och lÄter vÀrderingarna bli en naturlig del av verksamheten. VÀrderingarna mÄste integreras vÀl i det dagliga arbetet och ledningen mÄste sjÀlva leva efter vÀrderingarna för att medarbetarna ska kunna ta till sig dessa och agera pÄ det sÀtt som ledningen önskar. VÀrderingsstyrning Àr ett sÀtt för organisationer och företag att söka nya vÀgar till lönsamhet och framgÄng och dÀrmed skapa attraktivitet pÄ marknaden. OmrÄdet Àr dock relativt outforskat.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.