Sökresultat:
6636 Uppsatser om Ersättning för ytterligare skada - Sida 35 av 443
Avgasrening för framtida miljökrav
SammanfattningI dagens miljöfokuserade samhÀlle stÀlls det allt högre krav pÄ den tunga fordonsindustrin varvid den gÀllande miljölagstiftningen skÀrpts i flera steg de senaste Ären. Scania tillverkar tyngre fordon och motorer som alla mÄste följa de kommande utslÀppskraven. Detta innebÀr att motorernas utslÀpp mÄste reduceras varför avancerade efterbehandlingssystem har införts i ljuddÀmparen. En metod för att rena avgaserna frÄn kvÀveoxider Àr SCR-teknologi (Selective Catalytic Reduction). Denna teknik bygger pÄ att en urealösning sprutas in i avgasflödet.
Effekten av hög-intensiv löpning pÄ prestation i tvÄ olika enbenshopp : en studie pÄ oskadade kvinnor och kvinnor som genomgÄtt rekonstruktion av frÀmre korsbandet
Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med svÄrlÀkta sÄr: En litteraturstudie
Personer som lever med svĂ„rlĂ€kta sĂ„r Ă€r en stor grupp inom hĂ€lso- ochsjukvĂ„rden. Multipla problem upplevs, dĂ€r smĂ€rta, lĂ€ckage, lukt, förĂ€ndradkroppsuppfattning, minskad rörelseförmĂ„ga och obehag av bandage Ă€r vanligt.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser avatt vĂ„rda patienter med svĂ„rlĂ€kta sĂ„r. Ă
tta kvalitativa artiklar valdes ut ochanalyserades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom i resultatet var attsjuksköterskor kÀnde en rÀdsla för att orsaka ett ytterligare lidande och de ansÄgatt kraven som stÀlldes pÄ dem var höga och svÄra att leva upp till. De tvingadesdistansera sig frÄn patienten, undvika att se hela personen och istÀllet barafokusera pÄ sÄret för att kunna hantera de krav som stÀlldes.
Operationssjuksköterskors upplevda möjligheter till omvÄrdnadsutveckling: en intervjustudie
Syftet med detta arbete Àr att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvÄrdnaden inom sitt ansvarsomrÄde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsÀttningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gÄ vidare. Kategorierna var: att bli trygg i yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det Àr ett stÀndigt lÀrande, att kÀnna behov av regelbundna möten för reflektion, att ha visioner om utveckling men Àven vara medveten om hinder.
BAKTERIER SYNS INTE Sjuksk?terskors upplevelse av att v?rda patienter b?rande av multiresistenta bakterier. En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot
antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner
blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt
f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.
En snÀll tantroman gör ingen skada en kritisk studie om skyltning och makt
The purpose of our thesis is to take a closer look at what lies behind the display of fiction in public libraries. Through interviewing ten librarians and analysing their statements, it examines the mechanisms behind the displaying of books. The analysis was conducted through the application of two different theories, one by Aant Elzinga and one by Douglas Raber. Elzingas theory concerns methods of working, while Rabers theory concerns the purpose of public libraries and attitudes towards power. The following conclusions were drawn from analysing the statements.
Avvikelserapportering- hinder eller möjlighet till utveckling?
PatientsÀkerhet har under de senaste Ären antagit internationell fokus. Sjuksköterskan har skyldighet att anmÀla intrÀffade hÀndelser som kan leda till, eller har letttill skada hos patienten. Avvikelserapporten Àr ett av de viktigaste verktygen för att förbÀttra vÄrdkvalitet och upprÀtthÄlla patientsÀkerheten. Studien genomfördes som enlitteraturstudie dÀr syftet var att undersöka sjuksköterskans instÀllning till avvikelserapporten. Studien innefattar fjorton artiklar som har kvalitetsgranskats och bearbetats.
Patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse
En olycka, skada eller sjukdom pÄverkar hela individen. I sjukvÄrden emellertid, Àr det de fysiska skadorna som fÄr mest uppmÀrksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och krÀver minst lika mycket vÄrd. Forskning visar att det Àr patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma fÄr. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 16 artiklar analyserades.
Djur som potentiell reservoar till SARS-CoV
Severe acute respiratory syndrome (SARS) Àr den epidemi som 2003 spred sig frÄn Guangdong provinsen i Kina till 26 lÀnder runt om i vÀrlden. Sjukdomen som orksakades av
SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv.
SARS Àr ett utmÀrkt exempel pÄ hur en dödlig sjukdom kan komma frÄn ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjÀlp av vÄrt globaliserade samhÀlle. Viruset utsöndras med
luftvÀgssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omstÀndigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krÀvs direktkontakt eller nÀra kontakt mellan smittbÀrare och frisk individ för att sprida viruset vidare.
Hej tidspress, hejdÄ vÀlbefinnandet? : en studie av svenska revisorer
Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.
Principalansvaret med inriktning pÄ att en handling skall vara utförd i tjÀnsten - en komparativ studie och en kritisk analys av det svenska rÀttslÀget
Svensk rÀtt tillÀmpar ett sÄ kallat principalansvar. Principalansvar innebÀr ett ansvar för annans culpa och Àr med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersÀtta skada som arbetstagaren vÄllar i tjÀnsten. GrÀnsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjÀnsten? Àr dock inte tydlig i alla situationer.
Principalansvaret med inriktning pÄ att en handling skall vara utförd i tjÀnsten - en komparativ studie och en kritisk analys av det svenska rÀttslÀget
Svensk rÀtt tillÀmpar ett sÄ kallat principalansvar. Principalansvar innebÀr ett ansvar för annans culpa och Àr med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersÀtta skada som arbetstagaren vÄllar i tjÀnsten. GrÀnsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjÀnsten? Àr dock inte tydlig i alla situationer.
Personers upplevelser av sexualitet efter en ryggmÀrgsskada : En litteraturstudie
En ryggmÀrgsskada drabbar ofta unga personer mitt i livet, det innebÀr att mÄnga kroppsliga funktioner blir nedsatta eller förloras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av sexualitet efter en ryggmÀrgsskada. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i tio vetenskapliga studier, publicerade Ären 1989-2011. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats, analysen resulterade i fem kategorier: Att stÀnga ute sin sexualitet, Att sakna information om sexualitet, Att kroppen Àr ett hinder, Att sjÀlvbild och relationer pÄverkas, Att upptÀcka nya sÀtt till sexuell njutning. Personer upplevde sig som mindre attraktiva efter skadan och hade svÄrt att skapa nya relationer, de upplevde att de fick för lite information om sexualitet.
Proteströrelser i lantbrukskooperativa företag : vad Àr problemet?
Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras
protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet Àr att förstÄ varför proteströrelser
uppstÄr i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom
det söka vÀgar för styrelsen att hantera eller ta vara pÄ dessa proteströrelser.
Uppsatsens teoretiska referensram Àr institutionell ekonomi, med dess agent- och
transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori.
Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv pÄ proteströrelser sett som ett
socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts
bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de
senaste fem Ären genomfört tÀmligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har
genomgÄtt gruppintervjuer i sÄ kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör
uppsatsens analysunderlag.
Förenande var en allmÀn grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt
krav pÄ fördjupad och omfattande kommunikation mellan sÄvÀl företagsledning som
medlemmar, men ocksÄ medlemmar olika regioner emellan.
VD-ersÀttningar i statligt Àgda bolag : - Ett resultat av lotteri, eller tydliga riktlinjer?
Storleken pĂ„ VD-ersĂ€ttningar i svenska bolag har de senaste Ă„ren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har pĂ„visat en stark ökning av direktörslönerna bĂ„de pĂ„ lĂ„ng och kort sikt. Ytterligare ved pĂ„ elden har belackarna fĂ„tt nĂ€r det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt Ă€n för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Ăven de statliga bolagen har fĂ„tt ta del av kritiken mot direktörslönerna, dĂ€r exempelvis Postens VD helt avstod frĂ„n ersĂ€ttning efter den massiva folkstormen mot dennes ersĂ€ttning.