Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i tvÄ olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mÄngfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle. Vi valde att jÀmföra tvÄ förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sÀtt att tÀnka kring uppdraget avseende kulturell mÄngfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige dÀr majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har förÀldrar som ocksÄ gjort det. Syftet med arbetet Àr att via intervjuer nÀrma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mÄngfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lÀrares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansÄg att de hade lite kunskap om kulturell omvÄrdnad och att de kÀnde sig osÀkra i sin roll som kulturellt kompetenta vÄrdare. De var positivt instÀllda till patienter med annan kulturell bakgrund men de sÄg bristande sprÄkkunskaper som ett stort problem och efterfrÄgade mer kunskaper om hur teorier kan omsÀttas i praktiken.

VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstÄ i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. VÄra huvudfrÄgestÀllningar Àr: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstÄr etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstÄr i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi utifrÄn det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och vÀrderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. VÄrt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrÄn tre teorier; etik, makt och mÄngkulturalism.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieÀmnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min mÄlsÀttning var att utifrÄn lÀrarnas upplÀgg och metoder kunna dra slutsatser om hur lÀrare arbetar med den kulturella identiteten i historieÀmnet. För att fÄr svar pÄ detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lÀrare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag anvÀnde mig av var kvalitativ intervju dÀr jag intervjuade lÀrare enskilt och stÀllde övergripande frÄgor och dels följdfrÄgor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lÀrarna inte har nÄgon medveten strategi i undervisning utifrÄn elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Syfte: Syftet med studien ?r att j?mf?ra redovisningskvaliteten mellan redovisningsstandarderna K3 och IFRS bland noterade svenska sm?bolag. Fr?gest?llning: Hur skiljer sig redovisningskvalitet f?r b?rsnoterade svenska sm?bolag som f?ljer K3 respektive IFRS? Metod: Kvantitativ j?mf?relsestudie, paneldatastudie. Resultat och slutsats: Resultatet gav indikationer p? h?gre redovisningskvalitet f?r K3 j?mf?rt med IFRS men d?r en majoritet av studiens m?tt inte var statistiskt signifikanta..

Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i tvÄ ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har anvÀnts i studien. Resultaten ÄskÄdliggör att de bÄda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmÀnmÀnskliga behovet av en kulturell identitet..

Kulturella skillnader Àr vanliga och har alltid funnits. Inom hÀlso- och sjukvÄrd mÀrks detta allt mer och det kan dagligen uppstÄ problem pÄ grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebÀr att ha en förstÄelse för andra kulturer och Àr en förmÄga som krÀver tid och arbete för att uppnÄ. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vÄr egen kulturella kompetens efter fem veckors volontÀrarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi dÀr dagboksanteckningar efter en volontÀrperiod i Botswana analyserats.

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn en egen översÀttning av en fransk pjÀs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som hÀnder med ordoch uttryck frÄn en kulturspecifik miljö, nÀr de översÀtts till en annan.Min tes har varit att översÀttning av kulturspecifika drag alltid involverar nÄgonform av kulturell anpassning, inte minst dÀrför att det teatrala polysystemet och konventioneri mÄlsprÄkskulturen krÀver det för att acceptera översÀttningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut grÀnsen mellan det frÀmmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska övervÀganden avgör valet av pjÀs som skall översÀttasliksom hur denna översÀttning skall vÀrderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt Ättiotal ord och uttryck frÄn skilda omrÄden som representerardet kulturspecifika: sprÄk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhÀlle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har pÄ ett eller annat sÀttvarit föremÄl för kulturell anpassning till mÄlsprÄkskonventionerna..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund Àn deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier frÄn olika lÀnder ingick i denna litteraturstudie, dÀr forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. VÄr studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sÄgs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstÄr. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvÄrdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor sÄg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansÄg att tillgÄng till tolk skulle underlÀtta vÄrden..

Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

VÄrt syfte med studien Àr att utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lÀrare förhÄller sig till social och kulturell problematik. Hur tÀnker och samtalar rektorer och lÀrare kring mÀnniskosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhÄller sig rektorer och lÀrare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svÄrigheter och dilemman uppstÄr i arbetet med att omsÀtta lÀroplanens grundlÀggande vÀrden i praktiken? I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med övergripande intervjuomrÄden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lÀrare, tvÄ rektorer samt fyra lÀrare samtidigt, vid en gruppintervju.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med sex svensklÀrare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lÀrarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mÄngfald i lÀroplanen, Lpf94. Jag har Àven frÄgat hur de anser att deras undervisning pÄverkas av dessa ord i lÀroplanen.Orden kulturarv och kulturell mÄngfald Àr inte definierade i Lpf94. LÀrarnas svar visar pÄ hur denna brist pÄ konkretisering av innehÄllet skapar viss osÀkerhet men ocksÄ speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svÄrighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen Àr nÄgot som tidigare forskning ocksÄ har pÄtalat.Resultatet visar att dessa sex lÀrare Àr vÀl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mÄngfald i undervisningen.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mÄngfald, för att förstÄ hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och dÀrmed kan pÄverka lÀrandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mÄngfald. Litteraturen behandlar Àven den kulturella mÄngfalden i relation till lÀrandet samt pedagogiska riktningar som kan tillÀmpas pÄ de mÄngkulturella skolorna. Med hjÀlp av fokuserade intervjuer undersöktes lÀrarens förstÄelse för begreppet kulturell mÄngfald, pÄ vilket sÀtt lÀraren kan arbeta för att öka förstÄelsen för begreppet hos eleverna och hur det i sÄ fall kan pÄverka lÀrandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vÄr studie pÄ att lÀrare i första hand förknippar begreppet kulturell mÄngfald till förekomst av olika etniciteter.