Framställningen syftar till att utreda, beskriva samt utvärdera den argumentation som idag förs rörande röstvärdesdifferenser i Sverige. Framställningen är till största delen av deskriptiv art och är nästan uteslutande genomförd med en kvalitativ metod. De deskriptiva momenten varvas fortgående med klassificerande samt komparativa moment. Detta sker genom att den deskriptiva bilden så långt möjligt appliceras på verkliga och ofta aktuella fall. Avsikten med detta är dels att förmedla en ökad förståelse för det som beskrivs och dels att skildra fenomenet röstvärdes-differenser i ljuset av dagens debatt.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Authors: Maria Bergholtz, Alexander WestessonTutor: Daniel EricssonTitle: Performance Measurement of Creative work ? a culture study at PS CommunicationKeywords: Key Performance Indicators, Organizational Culture, Macro-culture, Subculture,Micro-culture, Art, Business, Creativity, PS CommunicationIn the paper?s introductory chapter, the chosen problem area regarding art and business willbe presented. The paper?s studied empirical case will also be introduced here. This then leadsto the reports chosen research questions:How do the company management and the companies? creative personnel approach differ inthe discussion regarding performance measurement on PS Communication?-What causes these differences?What impact does the corporate culture have in the discussion about performancemeasurement of PS Communication?-Is the corporate culture weak or strong?The purpose of this paper is to resolve the stand still in the discussion regarding performancemanagement by creating an understanding of different people active in the organization?sapproach to performance measurement.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

The Psychology Driving and Barriers to Skunk Work Projects (referred to throughout this thesis as the paper) represents a study predominantly on Tetra Pak from a selective perspective, the innovators. Innovators both past&present whose initiatives contribute to the well being of Tetra Pak as well as one from Ericsson were consulted. As with individuals, organizations possess definable characters that are influenced by the various stages of their life cycle. Theories of corporate life cycle phases and organizational character analysis were therefore employed to identify and explain organizational barriers to skunk work leaders&managers. Predicated on the Organizational Character Index survey developed by William Bridges PhD (himself a recognized leader in the field of transition management) and administered to sixty-one managers within a Tetra Pak business unit established the benchmark.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

FM Mattsson är norra Europas ledande tillverkar av vattenarmaturer och lanserade i början av 2008 en ny produktserie, 9000E, där E står för ECOSAFE. Vid framtagningen av denna blandarserie har man designat produkten med material utifrån en miljösynpunkt, därav namnet ECOSAFE. Man har vid FMM upptäckt att ledtiden för Köksblandaren i 9000E-serien är för lång för att kunna möta ett ökande kundbehov och ökad konkurens. Man vill därför genomföra en värdeflödesanalys för köksblandarna för att undersöka varför ledtiden blir så lång och om den går att korta ner för att få en ökad produktionstakt. Huvudmålet med projektet har varit att ta fram ett förslag som ger en reducerad ledtid med >30% samt ge rekommendationer för hur detta ska genomföras.

Problem: Vår huvudsakliga frågeställning är: Vilka är de viktigaste förändringarna i mobiltelefonbranschen och vad blir konsekvenserna av dessa förändringar? De delfrågor som också studeras berör huruvida värdekedjan dekonstrueras i mobiltelefonbranschen, företagens påverkan av komponent-standardisering, hur konkurrenssituationen påverkas av nischtillverkare och ODM-aktörer samt hur maktbalans och lönsamhet är fördelad i branschen. Syfte: Genom en global branschanalys vill vi kartlägga mobiltelefonbranschen och identifiera drivkrafterna till förändring. Vidare är syftet att analysera konsekvenserna av drivkrafterna och därmed skapa en förståelse för branschens utveckling. Vi har dessutom strävat efter att kartlägga alla mobiltelefontillverkare i världen med målet bidra med insikt om branschens utbredning.

Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Bakgrund: Logiken bakom Key Account Management (KAM) bygger på att en liten andel av ett företags kunder står för den största delen av dess intäkter. Vid KAM väljer företag ut dessa strategiskt mest viktiga kunder, kallade nyckelkunder och tillägnar dessa mer resurser och uppmärksamhet jämfört med de ordinarie. Dock har litteraturen om KAM inte i någon större utsträckning berört vilket värde som skapas till följd av KAM eller hur detta värde kan mätas. Därav ligger examensarbetets huvudfokus inom detta forskningsområde inom detta område och fokus ligger framförallt på det säljande företagets perspektiv.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka, analysera och beskriva vilket värde samt hur detta skapas för det säljande företaget genom användningen av KAM.Genomförande: En egen definition av KAM har skapats i detta examensarbete med hjälp av existerande litteratur inom området. Denna definition har sedan tillsammans med examensarbetets syfte legat till grund för den analysmodell som har tagits fram.

Authors: Maria Bergholtz, Alexander WestessonTutor: Daniel EricssonTitle: Performance Measurement of Creative work ? a culture study at PS CommunicationKeywords: Key Performance Indicators, Organizational Culture, Macro-culture, Subculture,Micro-culture, Art, Business, Creativity, PS CommunicationIn the paper?s introductory chapter, the chosen problem area regarding art and business willbe presented. The paper?s studied empirical case will also be introduced here. This then leadsto the reports chosen research questions:How do the company management and the companies? creative personnel approach differ inthe discussion regarding performance measurement on PS Communication?-What causes these differences?What impact does the corporate culture have in the discussion about performancemeasurement of PS Communication?-Is the corporate culture weak or strong?The purpose of this paper is to resolve the stand still in the discussion regarding performancemanagement by creating an understanding of different people active in the organization?sapproach to performance measurement.

Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyrånsinkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syftevar att besvara:Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseendeersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förväntansteorin.

Mobilmarknaden idag består av ett antal aktörer, Nokia är störst, med Samsung, Motorola, LG, Sony Ericsson och HTC bakom sig. Nokias telefoner bygger på operativsystemet Symbian som idag är det största operativsystemet på marknaden för smartphones. Open Handset Alliance har utvecklat ett eget operativsystem för främst mobiltelefoner, kallat Android, som är bygger på Linuxkärnan. Android är framtaget som ett gratisalternativ till de dyra konkurrerande operativsystemen.Examensarbetets syfte är att studera utvecklingsmiljön till Android och se vilka kunskaper som krävs för att effektivt kunna utveckla applikationer. I detta ingår även att identifiera vilka möjliga problem som kan uppstå under utveckling, samt dokumentera vilka utvecklingsverktyg som finns tillgängliga. Målet har varit att utreda hur applikationer utvecklas effektivt, det innebär att ta reda på svaren till vad som krävs av utvecklare för att kunna utveckla applikationer, vilka utvecklingsverktyg som finns, samt vilka problem som kan identifieras under utveckling.

Problem discussion: Long-term supplier relationships have become more common. Hence, supplier evaluation is a critical activity for many companies. However, making a relevant supplier evaluation is time consuming. Therefore, it is important to decide which of the suppliers to put an extra effort on. Should all suppliers be evaluated in the same way? Previous, focus has been on purchasing of direct material.