AbstractAre we always aware of our actions and the affect they have on our environment? With this study we are exploring a phenomenon, called Jantelagen, which have affected the Swedish society for a long time. It is a phenomenon that where brought to life officially in the 1930?s by an author called Aksel Sandemose. We want to know if Jantelagen still exist in the society or if it has faded to the degree that it is no longer in use.

Tredjepartslogistikföretag (3PL-företag) har vuxit fram allt mer på senare tid och en av de vanligaste tjänsterna som 3PL-företag erbjuder är transporter. Transporter är en avgörande del av många företags logistikkedja. Det ställs olika krav på transportbolagen beroende på vad syftet är med outsourcingen, vilken bransch som företagen som köper tjänsterna befinner sig i och varornas egenskaper eller storlek. Transporter av maskiner skiljer sig en hel del från transporter av andra produkter då maskiner är otympliga och ofta behöver speciella dispenser och lastbilar.Vår problemformulering för vår studie är: Hur viktiga är olika parametrar vid val av transportleverantör av maskintransporter på den svenska marknaden?Efter att ha gjort en omfattande genomgång av den existerande litteraturen fann vi flera parametrar som enligt teorin hade inverkan på val av transportbolag.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att eleverna ska känna läslust.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tänkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen på mångkulturella storstadsskolor. Studien lägger fokus på barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Undersökningsmetoderna är av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen ägde rum på tre olika mångkulturella storstadsskolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Undersökningsgruppen består av olika lärare på dessa skolor.

Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka ochdess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen.Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation ? tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad,smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehålls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anställda i olika befattningar på Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva inställning till kunskap har stor inverkan på spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anställda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan på spridningen av kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers matematiska prestationer påverkas av en nedsatt minnesförmåga, vilka problem det i så fall medför hos eleven och hur vi som pedagoger kan hitta strategier för att underlätta för dessa elever.I undersökningen har vi arbetat med 62 elever, av vilka 27 är flickor och 35 är pojkar, som går sjätte skolåret i en kommunal skola. I studiematerialet ingår även fyra personer som arbetar i skolans verksamhet. Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. Vår lokala forskning visade att problem med nedsatt minnesförmåga finns i skolverksamheten i storleksordningen ca 16 % hos eleverna. Problemet återfanns oftare hos pojkar än hos flickor.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

 Syftet med denna studie har varit att få en bild av vilken kunskap några pedagoger har omkring språkstörning. Jag har också velat öka pedagogernas kunskaper i ämnet. Totalt har jag träffat 58 pedagogerna på deras arbetsplatser på förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkät med bl a frågor om hur de uppskattade sin kunskap omkring språkstörning. Efter det höll jag en informationsföreläsning omkring språkstörning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur och i vilken utsträckning låg- och mellanstadielärare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att få reda på vad som sagts om ämnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att läsa aktuell forskning på området. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma låg- och mellanstadielärare i kvalitativa öppna intervjuer där mina huvudfrågeställningar var: Hur används skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras färdigt läromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att använda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna har en positiv bild av att använda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sättet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara högläsning där läraren eller eleverna läser högt för varandra eller egen tyst läsning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Räddningstjänsten sprider kunskap som erhållits från erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som påverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgränser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och är således en kvalitativ studie. Urvalet består av sju medarbetare på olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgår ifrån olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap. Resultatet påvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som består av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen.