Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhängande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med denhär problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligti näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning draspå så vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Detär således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus föruppsatsen.

Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag. I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde.

Att utföra en suicidriskbedömning inom telefonrådgivning är en komplex arbetsuppgift som kräver erfarenhet och tyst kunskap. Trots flertalet utmaningar och upplevelse av otillräcklig kunskap utför ändå sjuksköterskorna dessa bedömningar. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning vid telefonrådgivning inom primärvården för att försöka förstå detta fenomen närmre. Studien är uppbyggt på en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett via fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.

Anestesisjuksköterskan möter dagligen äldre patienter i det perioperativa vårdarbetet. Antalet äldre patienter som genomgår ett operativt ingrepp ökar i omfattning och äldre patienter har större risk för att drabbas av olika postoperativa komplikationer. Konfusion är en postoperativ komplikation som i sin tur leder till allvarliga konsekvenser för äldre patienter. Postoperativ konfusion är ett omfattande problem både ur ett patientperspektiv och ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, eftersom det innebär ett stort lidande för patienten och ger även ökade vårdkostnader. Postoperativ konfusion ökar också risken för att drabbas av andra komplikationer såsom fallrisk, infektioner och näringsproblem.

This work is based on qualitative interviews with four educationists who before their university studies lack education in their own field of work. The study aims to explore how higher learning influenced and affected these people. As a theoretical point of view the concept of implicit learning and Aristotle?s epistemological approach was used. The study gives an idea that the concept of knowledge is advanced and can go from practical experience to more theoretical understandings.

Vi följer den pågående mediala skoldebatt som förs i Sverige och ställer oss frågande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral där fokus på kunskap kommit i skymundan. Den rådande skolsituationen får oss att undra vad kunskapsspridning mellan lärare har för betydelse i arbetet mot att återinta fokus på kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundläggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lärande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sätts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter? Metod: Studien är kvalitativ.

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området..

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Bakgrund: Under större delen av 1900-talet präglades sjuksköterskeutbildningen av medicinsk vetenskap och en naturvetenskaplig syn på människan var påtaglig. I och med Vård -77-reformen blev omvårdnadsvetenskap karaktärsämne och en holistisk syn på människan införlivades i utbildningen. Sjuksköterskeutbildningens utformning och övergripande innehåll styrs av Högskoleförordningen och sjuksköterskans kunskaper inom yrket styrs av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Kritik har riktats mot dagens utbildning och forskning har påvisat att nyutexaminerade sjuksköterskor tenderar att brista i många praktiska moment. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarna sjuksköterskors uppfattning om nyutexaminerade sjuksköterskor.

BAKGRUND: Under vår tid här på Högskolan i Borås har vi läst mycket omskönlitteratur i svenskämnet i relation till meningsfullt och lustfylltlärande. Bilden som vi tycker är vag i detta sammanhang är hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. Därför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom området vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka variationen av hur skönlitteratur användsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare år.METOD: Vi har valt att utföra vår undersökning med hjälp av redskapet selfreport.RESULTAT: Vår undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de använder sig av skönlitteratur. Främstanvänder sig pedagogerna av högläsning och tyst läsning men även avskönlitteratur som material för att integrera olika skolämnen för atteleverna ska få en djupare kunskap..

Med hjälp av denna vetenskapliga essä undersöker jag hur man kan uppmärksamma och värna leken och glädjen i musicerandet med förskolebarn. Detta belyser jag inte enbart ur barnens perspektiv utan även ur mitt eget och mina kollegors. Med hjälp av berättelser från min vardag på förskolan och utifrån min praktiska kunskap, ger jag en bild av hur detta kan te sig. Dessa berättelser är ett fundament för mina vidare reflektioner. Vad lek och leklust är skärskådar jag genom att bena upp begreppen i mindre beståndsdelar.