Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes Erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet.

Med anledning av ISPS- kodens inträdande 2004 och personliga Erfarenheter från fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i ämnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare är att den allmänna uppfattningen bland ombordanställda är att portvakten är i vägen och det tar lång tid att komma till sin arbetsplats på fartyget.Detta är en deskriptiv uppsats, där vi gjort en kvalitativ studie som bygger på intervju med vaktpersonal. Intervjun är sedan jämförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgränsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, då denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef på G4S i Göteborgs hamn.

Antalet personer som insjuknar i stroke ökar ständigt och i takt med detta får allt fler rollen som anhörigvårdare. Ofta känner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvårdare finns det mycket stöd att få vilket kan tyda på att information om stödet inte når ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva anhörigvårdares Erfarenheter av att vårda närstående som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar.

Bakgrund: Strukturella förändringar i form av nya lagar och högre krav på att vården anpassar sig efter vårdtagarens behov, har medfört ökade krav på samarbete mellan vårdpersonal. En arbetsmodell som införts för att öka samarbetet mellan olika professioner är teamarbete. Ett fungerande teamarbete bidrar till en mer patientsäker och personcentrerad vård. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva sjuksköterskors Erfarenheter av samarbete med läkare inom vården. Som metod har en litteraturöversikt använts.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass Erfarenheter när det gäller övergången från förskola till förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgångspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de Erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvärderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser måste dessa tolkningar undersöka för att få belägg för dem. Metod: Studien bygger på kvalitativ gruppintervju av pedagoger i två olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras Erfarenheter hur det fungerar med övergången från förskola till förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd. Formen på intervjun är halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebär att den innehåller ett antal teman med relevanta frågor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlämningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut på de olika förskolorna hur överlämningssamtalen fungerar.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers Erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Bakgrund: HIV/AIDS, MRSA, hepatit C och tuberkulos är allmänfarliga och smittspårningspliktiga sjukdomar som i olik utsträckning är förenade med stigma. För att förhindra smittspridning av dessa sjukdomar tillämpas inom vården specifika åtgärder vilka kan innebära minskad mänsklig kontakt mellan patient och vårdare. Vårdrelationen utgör ett fundament i vårdandet. En icke-vårdande relation kan på olika sätt påverka patientens psykologiska hälsa.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa smittbärande patienters Erfarenheter av vårdande.Metod: En systematisk litteraturstudie där litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar, vilka analyserades.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva distriktsarbetsterapeuters Erfarenheter av att handleda hemtjänstpersonal för att främja äldres aktiviteter. Åtta distriktsarbetsterapeuter verksamma inom Norrbottens läns landsting intervjuades utifrån en huvudfråga. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en huvudkategori: ?Handledningsområden och tillvägagångssätt? och tre underkategorier: ?Betydelsen av tid och resurser?, ?Betydelsen av kunskap och rehabiliterande tänkande?, ?Betydelsen av kommunikation och goda relationer?. Resultatet visade att distriktsarbetsterapeuterna handledde hemtjänstpersonalen för att lära ut ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt men att både distriktsarbetsterapeuternas och hemtjänstpersonalens tidsbrist samt skillnader i yrkeskulturer påverkade främjandet av äldres aktiviteter negativt.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors Erfarenheter och upplevelser av att vårda gastric bypass (GBP) opererade patienter inom slutenvården. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor från kirurgiska vårdavdelningar på två olika sjukhus i Mellansverige deltog. Semistrukturerade intervjuer användes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och åtta subkategorier.

Syftet med studien är att undersöka möjligheter och svårigheter under hantverksprojekt med biståndssyfte i samarbete mellan Sverige och utvecklingsländer. Syftet är även att undersöka huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte kan leda till ökad kunskap och förståelse mellan kulturer. Frågeställningarna berör huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte ger möjligheter till utveckling för befolkningen i utvecklingslandet och hur kontrollen av rättvisan för arbetarna efterföljs. I teoribakgrunden visas olika exempel på Erfarenheter av hantverksprojekt med biståndssyfte. Med kvalitativ ansats har Erfarenheter ur en biståndsarbetares arbete eftersökts med hjälp av intervju.

Sammanfattning  I examensordningen (SFS 2008:132) gällande speciallärare står det bland annat beskrivet att speciallärare ska vara kvalificerade samtalspartners och rådgivare i frågor som rör språk, - skriv och läsutveckling.   Därför är   syftet med den här studien att undersöka vad högstadielärare i So har för Erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de bemästrar de svårigheter de möter i sin strävan att tillgodose dessa elevers behov.  I den här studien har jag använt mig av en fenomenologisk forskningsansats för att försöka fånga So-lärares upplevda erfarenhetsvärld av att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter. När man använder sig av en fenomenologisk ansats innebär det att försöka sätta sig in i och att försöka förstå de undersökta personernas upplevelser och Erfarenheter utifrån deras perspektiv och den värld de befinner sig i. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer från sex So-lärare.Resultatet visade, för att upprätta hålla intresset och för att bemästra de svårigheter de möter med att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter varierar lärarna sitt arbetssätt, det blir då möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna på olika sätt. För att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska kunna förstå textmassan i So, läser lärarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem på olika sätt.Resultatet i den här studien visade också att inte någon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallärare. Det som visat sig i studien är att specialpedagogiska resurser även behövs i samhällsorienterade ämnen på högstadiet.

Relationen mellan läraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla våra Erfarenheter av lärare och hur man uppfattar sin lärare varierar från person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lärare i årskurs 6 ur ett elevperspektiv, och på vilket sätt detta bemötande påverkar trivseln i skolan. Hur viktig är relationen mellan läraren och eleven? Har eleverna någon gång känt sig orättvist bemötta? Elever i årskurs 6 har delat med sig av sina Erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

Ålderspensionärerna kommer att öka kraftigt under de kommande åren. För arbetsgivare är det betydelsefullt att planera och vara medvetna om att kunskapen och erfarenheten som framtida pensionärer besitter kommer att försvinna om de inte tillvaratas, där ett tillvägagångssätt kan vara kunskapsöverföring. Undersökningens syfte var hur framtida pensionärer upplever tillvaratagandet av deras kunskap och Erfarenheter och hur det påverkade deras framtidsinställning. Fem framtida pensionärer och en personalansvarig intervjuades. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärarna ser på barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts på två frågeställningar:? Hur ser förskollärarna på inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollärarna att barnen ges bäst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien är semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas tankar och deras Erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollärare på två olika förskole-områden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika områden i samma kommun.Resultatet visar att förskollärarna ser på inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollärare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med både inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollärarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfället, vad den barngruppen behövde..

Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna Erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om.