Syfte och frågeställningarStudien avser att kvalitativt undersöka det praktiska arbetet med motiverande samtal för personer med depression ur behandlares synvinkel, avseende uppfattningar, förhållningssätt samt Erfarenheter.-          Hur tillämpas motiverande samtal på personer med depression av olika behandlare, avseende upplägg, genomförande och uppföljning?-          Vad har behandlare som använder sig av motiverande samtal på personer med depression för erfarenhet av det?-          Vad har behandlare för förhållningssätt till att motivera depressiva personer till fysisk aktivitet?MetodKvalitativ forskning med intervjuer. Informanterna var fyra behandlare från nätverket MI Nordic, som tillämpade motiverande samtal för personer med depression. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades deduktivt genom kvalitativ innehållsanalys. ResultatBehandlarnas tillvägagångs- och förhållningssätt av motiverande samtal för personer med depression var likartad även om vissa variationer förekom. Samma var det med deras Erfarenheter gällande styrkor, svårigheter och effekter.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors Erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

Tvång är en realitet i psykiatrisk slutenvård och påverkan på individens autonomi utgör en viktig kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förändringar inom psykiatrins område med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvångsvård och Lag om rättspsykiatrisk vård, i syfte att förbättra vård och behandling av individer med psykiatriska åkommor. Tvångsåtgärder som förekommer inom den psykiatriska vården utgörs av bältning, isolering, kvarhållande på en sluten psykiatrisk vårdenhet och dylika frihetsberövande åtgärder. Syftet var att beskriva upplevelser och Erfarenheter hos individer som genomgått psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka kunskaper eleverna ansåg sig ha inom ämnet kost och dess betydelse för hälsan. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och omfattade totalt 97 elever i åldrarna 14 till 19 år. Vi ville även försöka se hur eleverna åt under en normal vecka och jämföra detta mot elevernas kunskaper såväl mot tidigare forskning på området. Studien har uppkommit genom författarnas intresse för elevers allmänna hälsokunskaper samtidigt som vi under vår utbildning fått Erfarenheter som visade på dåliga kostkunskaper hos eleverna. Dessa Erfarenheter visade även att många av eleverna åt dåligt och sällan under skoldagarna.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars Erfarenheter av den svenska socialtjänsten.

Bakgrund: Njurinsufficiens även kallat njursvikt är ett tillstånd då njurfunktionen är nedsatt. Hemodialysbehandling kan då bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgår hemodialysbehandlingen på sjukhuset vanligtvis tre gånger per vecka, cirka fyra timmar per tillfälle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens Erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrån ett livsvärldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt användes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vår systematiska litteraturöversikt användes åtta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och Erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras Erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Studiens syfte var att beskriva äldre personers erfarenhet av att använda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun. För att få syftet besvarat har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Deltagarna var 65 år och äldre och använde sig av rollator. Studiens resultat resulterade i tre kategorier: ? Äldres syn på samhället, Användbarheten i publika lokaler och Känslan av delaktighet i samhället ?.

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa elevers Erfarenheter av IKT-användningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i åk 1 på gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers Erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers användning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmänsjuksköterskors Erfarenheter av att möta närstående i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer på tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades två huvudteman ? relationer och kunskap. Det största temat är relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhållande till närstående, sig själv och övrig vårdpersonal.

Bakgrund: Gynekologisk cancersjukdom drabbar årligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk cancersjukdom kan innebära påfrestande biverkningar, både fysiska och psykiska, som kan påverka den sexuella hälsan. Sexualitet och sexuell hälsa är sammanlänkat med välbefinnande och hälsa. Personcentrerad vård beskrivs som en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att se patienten som en person med unika behov, resurser och Erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och känsligt samtalsämne, vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens.

The purpose of this examination paper was to investigate relatives to stroke patients, their experiences and needs..

Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes Erfarenheter och värderingar, ta reda på vårdnadshavarnas kunskap och intresse för läroplanen samt pedagogernas syn på att förmedla dem denne. Totalt deltog tre förskolor varav enkätsvar från 50 stycken vårdnadshavare samt intervjuer med tre förskollärare och två förskolechefer utgjorde den empiri som sedan bearbetades. Med avstamp i den förhållandevis kopplade tidigare forskningen, tillsammans med studiens teoretiska begrepp analyserades empirin med studiens frågeställning som utgångspunkt. Sammanfattningsvis uppgav majoriteten av vårdnadshavarna känna till läroplanen för förskolan men uttryckte trots det tydligt en vilja att veta mer om denna samt hur den används i verksamheten. Intervjuerna med förskollärare och förskolechefer speglade till viss del enkätundersökningen, om än med olika Erfarenheter och värderingar gällande tänkbara för- och nackdelar med förmedling och förankring av läroplanen gentemot vårdnadshavarna..

Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars Erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas Erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl.

Bakgrund: I Sverige erbjuds alla kvinnor under en period av livet regelbundna hälsokontroller av brösten med mammografi, bröströntgen. Undersökningarna görs för att kunna upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors Erfarenheter kring mammografi-undersökningar. En metod för systematisk litteraturöversikt för att identifiera, bedöma och sammanställa kunskap från vetenskaplig litteratur genomfördes. Målet med den systematiska översikten var att försöka få en så heltäckande bild som möjligt av var forskningen för närvarande befinner sig inom området.