Syftet Àr beskriva och analysera tillsynen som arbetssÀtt samt att utifrÄn nÄgra miljö- och hÀlsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det gÄr att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. FrÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna nÀr det gÀller tillsynsmetodiken? Hur ser de pÄ sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tÀnker inspektörerna kring möjligheter och svÄrigheter nÀr det gÀller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att mÄnga miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer ofta Àr utelÀmnade att pÄ egen hand utarbeta sÀtt att arbeta pÄ. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna Àr begrÀnsade.

Syftet med studien var att beskriva lÄngtidssjukskrivna kommunalanstÀllda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras ÄtergÄng till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor frÄn tvÄ förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna frÄn Ätta mÄnader till Ätta Är. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt Är. Kvinnorna Àr alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av frÀmjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anstÀllda som personalledare inom Samhall, med minst ett Ärs arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av Ätta personalledare, anstÀllda pÄ Samhall i tvÄ kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller LuleÄ tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehÄllsanalys analyserades intervjuskrifterna.

Idag kan sjukvÄrden rÀdda livet pÄ allt fler mÀnniskor. Dessa personer kommer till slut hem och kan mÄnga gÄnger ha avancerade vÄrdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet Àr det personliga assistenter som arbetar hemma hos vÄrdtagaren/personen. Det finns fÄ svenska studier som fokuserar pÄ arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lÀgst utbildning.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Denna uppsats behandlar lÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att fÄ en uppfattning om lÀrares syn pÄ lÀsförstÄelse, deras erfarenheter kring döva lÀsare och deras arbete med lÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter Àr lÀrare och de undervisar pÄ riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lÀrarnas kunskaper och erfarenheter samt Äsikter och dÀrför har jag valt denna metod.LÀsförstÄelse innebÀr enligt informanterna utvunna upplevelser utifrÄn texten kopplade till lÀsarens tidigare erfarenheter.

Benskörhet Àr en sjukdom som drabbar mest kvinnor och resulterar ofta i frakturer av höft, rygg och underarm. Dessa frakturer kan uppstÄ vid obetydlig pÄfrestning pÄ skelettet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med benskörhet. För att erhÄlla fördjupad kunskap har tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1988 och 2002 analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Acceptera och förstÄ vad sjukdomen leder till, Upplevelse och hantering av smÀrta, BegrÀnsningar som leder till beroende i det dagliga livet och Förlust av kroppens hÄllning.

OmvÄrdnadsbehovet Àr vÀsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhÀndertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 Är sedan, medförde hopp om bÀttre metabol kontroll och livskvalitet. Den anvÀndes ocksÄ i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvÀrvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvÀrdera dess betydelse för barndiabetesvÄrden. Hittills har det emellertid kommit fÄ rapporter om deras observationer.Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvÄrdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jÀmföra dessa med traditionell insulintillförsel.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hÄlla sig drogfri. Den frÄgestÀllning som studien utgick ifrÄn var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstÄ i drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter pÄ omrÄdet andlighet och beroende. Studien följde sÄledes en kvalitativ design och utgick frÄn en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade pÄ att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstÄ i drogfrihet.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trÀdgÄrdsrelaterade program inom kriminalvÄrd kan vara utformade och hur dessa program pÄverkar de intagna. Studien Àr designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberÀttelser frÄn intagna och personal pÄ fÀngelser. I resultatet framkom att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsÀttning. Erfarenheter frÄn personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan gynna de intagna. HÀlsoeffekter som framkom var bland annat bÀttre samarbetsförmÄga, ökad socialisering och minskad stress.

Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Bakgrund: VÄrd av barn i livets slutskede och deras förÀldrar innefattar att försöka se bÄde barnet och förÀldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet Àr att utifrÄn aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda till barn i livets slutskede och till deras förÀldrar. Metod: Studien Àr utförd som en systematisk litteraturstudie pÄ kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehÄllsanalys.

Bakgrund: År 1994 fick distriktssköterskor förskrivningsrĂ€tt för lĂ€kemedel ur ett specifikt lĂ€kemedelssortiment. Det har framkommit att förskrivningsrĂ€tten för lĂ€kemedel anvĂ€nts olika bland distriktssköterskorna. I Sverige Ă€r inte mycket forskning gjord kring distriktssköterskans förskrivningsrĂ€tt Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att nyttja sin förskrivningsrĂ€tt för lĂ€kemedel i arbetet pĂ„ vĂ„rdcentral. Metod: I studien deltog tre distriktssköterskor frĂ„n tvĂ„ vĂ„rdcentraler. Författarna har valt att anvĂ€nda en kvalitativ design med induktiv ansats.

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med lidande och döende patienter utsÀtts för stark kÀnslomÀssig pÄfrestning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta kÀnner sig otillrÀckliga i vÄrdandet av patienterna samt att de saknar stöd frÄn arbetsplatsen för att bearbeta sina kÀnslor. Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta nÀra död samt handledningens betydelse som stöd i hanteringen av detta arbete. Metod: Data har insamlats via intervjuer dÀr sex stycken sjuksköterskor pÄ en hospiceavdelning i södra Sverige har intervjuats. En semistrukturerad intervjuguide har anvÀnts och datamaterialet har analyserats genom innehÄllsanalys.