Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmÀlningsplikten, men ocksÄ erfarenheter av att inte anmÀla och vad det Àr som gör att man vÀljer att avstÄ det. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrÄn Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lÀttare för att se pÄ en situation ur ett vuxenperspektiv och dÀrmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att fÀrre anmÀlningar görs. Vidare visar studien pÄ okunskap bland pedagoger gÀllande anmÀlningsplikten , dels beror detta pÄ brister i pedagogernas utbildningar men ocksÄ pÄ brister i informationen frÄn verksamhetsansvariga..

Bakgrund: VÄrdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svÄrigheter att förhÄlla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS Àr en emotionell instabil personlighetsstörning dÀr humöret Àr oberÀkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor sÄvÀl som annan vÄrdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: UtifrÄn syftet gjordes en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar frÄn olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bÀrande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vÄrdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket frÀmst berodde pÄ för lite kunskap om denna patientgrupp.

Utvecklingen av svensk hemsjukvÄrd har gjort det möjligt för alltfler personer att vÄrdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svÄrt sjuka och döende personer i hemmet stÀller krav pÄ sjuksköterskorna som ska delta i vÄrden. Det Àr viktigt att redan frÄn första mötet skapa en relation prÀglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svÄrt sjuka personer med behov av palliativ vÄrd i hemmet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Denna studie syftade till att beskriva och skapa förstÄelse för praktikhandledares erfarenheter av att ta emot praktikanter. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sju tidigare praktikhandledare för Personalvetarprogrammet. Resultatet visar att informanterna var positiva till att ta emot personalvetarstudenter som praktikanter, men samtidigt att det inte Àr helt lÀtt alla gÄnger. Positivt sÄgs bland annat: att praktikanter bidrar med nya perspektiv, att som handledare fÄ möjligheten att visa upp ett jobb och bidra med ett lÀrande samt att praktik sÄgs som en möjlighet att knyta kontakter. Informanterna menade samtidigt att mottagandet av praktikanter krÀver en del tid och energi samt att det kan finnas svÄrigheter kopplade till den egna arbetsplatsen.

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

I den hÀr uppsatsen har vi testat MÄlbilder, som Àr en av de metoder som tagits fram för att försöka minska antalet misslyckade IT-projekt. Vi valde att genomföra ett arbete med metoden för att sedan generera sÄ mycket erfarenhet som möjligt. Dessa erfarenheter har vi haft som mÄl att de ska kunna hjÀlpa personer eller företag som sjÀlva inte har nÄgon kunskap inom omrÄdet för att anvÀnda metoden. Detta för att kunna stÀrka sin verksamhet utan att behöva ta in dyra konsulter för ett sÄ grundlÀggande steg som att ta reda pÄ vad det Àr man egentligen behöver. Studien har gÄtt till sÄ att vi har studerat MÄlbilder för att sedan anvÀnda metoden pÄ ett företag.

Syftet med undersökningen Àr att se om idrottslÀrares tidigare erfarenheter av friluftsliv, bÄde under uppvÀxten och för nÀrvarande pÄverkar i vilken omfattning man utövar omrÄdet inom idrott och hÀlsa, samt vad man har för förhÄllningssÀtt till friluftsliv. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och en fenomenografisk ansats har tillÀmpas vid analysen av materialet. Alla idrottslÀrare instÀmmer med att det pÄverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhÄller sig till det berörda omrÄdet. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger frÀmst i de problem som rör lektionstid, pengar, nÀrhet till naturen och definition i kursplanen..

Sexuellt tvÄng har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, dÀr kvinnor Àr utsatta i högre utstrÀckning Àn mÀn (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvÄng Àr en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie Àr att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berÀttelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer mÄnga exempel pÄ hur kvinnorna förhÄller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur blivande lÀrare ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa och dess status i skolan. Undersökningen baseras pÄ en studiegrupp bestÄende av 229 lÀrarstudenter vid Högskolan i Kristianstad. Undersökningen Àr en kvantitativ studie som utfördes med enkÀter. Studenterna har fÄtt besvara frÄgor om sin uppfattning och Äsikter om Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet av studien visar att den egna skoltiden i stor utstrÀckning pÄverkar lÀrarstudenternas uppfattning om Àmnet idrott och hÀlsa.

This essay, with the title: Among children, laser swords and lions. ? How do we approach and utilize the cultural experiences of children? is an approach to participate in a scientific discussion in the field of cultural experiences. This text is an attempt to show the importance of paying attention to, how children express themselves, and place their activities in social and cultural contexts. By doing so and approaching children and their activities with an intercultural point of view, I can use my new found knowledge and use it to stimulate their future learning progresses in different fields.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Utöver detta sökte vi litteratur inom Àmnet som vi kunde knyta an svaren pÄ vÄra enkÀter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker bÄde relativt ofta och mycket alkohol och hÀlften kÀnner sig berusade nÀstan varje gÄng.

Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser upplever/upplevt sin skolgÄng utifrÄn deras eget perspektiv. Teori: För att förstÄ ungdomarnas upplevelser anvÀnder vi ett relationellt perspektiv som hör hemma i det specialpedagogiska fÀltet. Metod: Studien utgÄr frÄn fenomenologin dÀr en livsvÀrldsansats har valts för att förstÄ ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av deras skolgÄng. I en livsvÀrldsansats fÄr man möjlighet att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och synliggöra dem. Studiens datainsamling grundar sig pÄ fyra fenomenologiska intervjuer dÀr ungdomarnas upplevelser och erfarenheter synliggörs.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetsglÀdje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillrÀcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frÄgestÀllningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig pÄ arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.