Allvarlig sjukdom, sÄ som cancer pÄverkar patienten men ocksÄ dennes nÀrstÄende som mÄnga gÄnger Àr barn. I vÄrden och under utbildningen har författarna sett att barn som nÀrstÄende inte alltid uppmÀrksammas, de har en tendens att inte rÀknas med pÄ samma sÀtt som vuxna nÀrstÄende. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmÀrksamma barns behov av information, rÄd och stöd nÀr en förÀlder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt förÀldrars perspektiv pÄ barns upplevelser nÀr mamman eller pappan har cancer. För att fÄ en inblick i hur barn erfar sin förÀlders sjukdom krÀvs deras egna ord.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolechefers syn pÄ förskolebarn med sÀrskilda förutsÀttningar, sÀrbegÄvade barn, barn som tidigare Àn andra visar mycket goda förmÄgor inom olika omrÄden som till exempel sprÄkliga och logisk-matematiska. För att erhÄlla respondenternas erfarenheter av sÀrbegÄvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för Ätta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt pÄ en mailförfrÄgan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lÀrare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Multipel skleros (MS) Àr en livslÄng sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsÀttningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 Ärs Älder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken Àr fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsÀttningarna pÄverkar Àven nÀrstÄendes liv och medför pÄverkan pÄ hela familjen.

 Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, LPT, innebÀr att sjÀlvbestÀmmandet tas ifrÄn en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvÄngsvÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvÄng med fokus pÄ tvÄngsvÄrd inom den psykiatriska vÄrdenheten. Metod: En litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Dans har lÀnge funnits inom Àmnet idrott och hÀlsa i mer eller mindre utstrÀckning. Hur mycket utrymme dansen fÄr och Àven utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lÀrarna utgÄr ifrÄn samma styrdokument. I vÄr studie kommer vi se pÄ omrÄdet dans utifrÄn lÀrares intresse och erfarenheter och om detta pÄverkar i vilken grad dansen fÄr utrymme i undervisningen. Studien syftar Àven till att se hur dansundervisningen pÄverkats i och med övergÄngen till Lgr 11. UtgÄngspunkten i teorin kommer vara lÀroplansteori, alltsÄ hur man kan tolka lÀroplanen utifrÄn olika förutsÀttningar.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.

Bakgrund: VÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning vÄrdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet pÄ akutmottagningen stÀller höga krav pÄ vÄrdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. VÄrdandet av patienter kan dÀrför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsÀtt för vÄrdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av att ha vÄrdats pÄ en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Cancer Àr en de vanligaste sjukdomarna i vÀrlden och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vÄrd och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man Àr yrkesverksam. Att drabbas av svÄr sjukdom och hamna i ett palliativt tillstÄnd kan vara svÄrt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och frÀmja vÀlbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys dÀr författarna anvÀnt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vÄrd som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hÀlsofrÀmjande och förebyggande omvÄrdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gÄnger under barnens skolgÄng. Den hÀlsofrÀmjande omvÄrdnaden Àr som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och förÀldrar och det Àr viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar vÀl. Intervjuer genomfördes med en grupp förÀldrar för att fÄ kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehÄllet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmÄga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgÀnglighet för skolbarn och förÀldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan pÄverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

AnhörignÀrvaro vid Äterupplivningsförsök har varit en debatt som pÄgÄtt sedan 1980-talet. LÀnge har det funnits en allmÀn förestÀllning bland sjukvÄrdspersonal att kritiskt sjuka patienter inte fÄr störas av besökare. Denna studie undersöker anhörigas upplevelser och erfarenheter nÀr en nÀrstÄende genomgÄr ett Äterupplivningsförsök. Nio vetenskapliga artiklar har kvalitetsbedömts och granskats för att se vilka likheter och skillnader som finns inom befintlig forskning. Tre teman har hittats; att nÀrvara eller ej, att bearbeta kÀnslor efter Äterupplivningsförsök samt att vara ett stöd för patienten.

För individer som genomgÄr en hjÀrttransplantation förbÀttras hÀlsan radikalt. Deras liv som terminalt hjÀrtsjuka förÀndras till att vara förhÄllandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förÀndring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjÀrta efter genomgÄngen transplantation med utgÄngspunkt frÄn tre frÄgestÀllningar; Vilka kÀnslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhÄllandet och anpassningen till det nya hjÀrtat yttra sig samt i vilken utstrÀckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förÀndras? Litteratursökningen genomfördes med hjÀlp av de sju stegen i Goodmans modell.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns nÄgra gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar Àven till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, nÀr de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju. Intervjuerna utgÄr frÄn specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benÀmns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrÄn syfte och forskningsfrÄgor, för att skapa ett resultat.