Studiens syfte var att undersöka nÄgra fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring lÀxhjÀlp i allmÀnhet och lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet redovisar nÄgra fritidspedagoger? I vilken utstrÀckning, om nÄgon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lÀrande? Förekommer samrÄd mellan skolan och fritidshemmet och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning handlar samrÄdet om lÀxor? I studien anvÀndes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit Àr att det finns ett stort intresse frÀmst frÄn vÄrdnadshavare för möjligheten att fÄ lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmen.

Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

Bakgrund: Att vara nĂ€rstĂ„ende pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning medför en kraftig pĂ„frestning. Hur nĂ€rstĂ„ende hanterar situationen kan pĂ„verka patientens vĂ€lbefinnande och tillfrisknande. Även nĂ€rstĂ„endes fortsatta hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande pĂ„verkas av hur de hanterar situationen i det akuta skedet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna nĂ€rstĂ„endes erfarenheter av intensivvĂ„rd. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux. ( TeatcherŽs experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare,som arbetar med validering inom omvÄrdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess pÄ Komvux.Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de har nÄgra förslag pÄ förÀndringar eller förbÀttringar gÀllande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lÀrare som arbetar pÄ tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att mÄnga lÀrare vill flytta valideringsprocessen frÄn skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser ocksÄ att sjÀlva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men sjÀlva sjÀlvskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lÀrarna att svenska sprÄket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning Àr nÄgot som vissa lÀrare anser vara viktigt för att fÄ en likvÀrdighet i valideringsprocessen..

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Denna uppsats utforskar förskollÀrares erfarenheter och synpunkter pÄ att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Denna uppsats utgÄr ifrÄn sprÄkliga orsaker och literacy anvÀnds som en teoretisk utgÄngspunkt. Literacy handlar om hur barn lÀr sig ett sprÄk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen lÀser en bok eller genom namnskyltar pÄ förskolan. Jag har anvÀnt mig av intervjuer med tvÄ förskollÀrare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. BÄda pedagoger menar att det Àr för tidigt att sÀtta en stÀmpel pÄ ett förskolebarn för lÀs- och skrivsvÄrigheter, men att arbete med sprÄket i förskolan Àr viktigt och Àr en del av förskolans arbete.

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 77 till 84 Är. Analysen genomfördes sedan utifrÄn en innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förÀndrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför fÀrre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de Àr mer begrÀnsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö pÄ en uppvakningsavdelning. Studien Àr kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkÀtundersökning som patienter vÄrdade pÄ en uppvakningsavdelning, pÄ ett lÀnssjukhus i södra Sverige, har fÄtt besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vÄrd innebÀr och vilka faktorer som pÄverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö pÄ uppvak-ningsavdelningar baserat pÄ litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet. Den enkÀt som anvÀnds i studien Àr utarbetad utifrÄn frÄgeformulÀret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara vÀl beprövat.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av förÀldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgÄngspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. MÄlsÀttningen med undersökningen var att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod anvÀndes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrÄn tidigare forskning och teorier med hjÀlp av forskningsbaserade och naturliga kategorier.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Bakgrund: Varje Är insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det Àr 80 % som fÄr ÀtsvÄrigheter. Syfte: Att sammanstÀlla den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av Àtsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanstÀllning av vetenskapliga artiklar.

Studiens syfte var att undersöka och jÀmföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielÀrare i moderna sprÄk. Detta undersöktes med hjÀlp av metoden samtalsintervju utifrÄn en fenomenografisk utgÄngspunkt. Denna utgÄngspunkt innebar att lÀrarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förstÄelse av mÄlen Àr av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom tvÄ övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebÀr: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framÄtsyftande samt frÀmjande för förstÄelsen av mÄlen som grundlÀggande inom formativ bedömning.

TelefonrÄdgivning har ökat pÄ senare Är och för att underlÀtta samtalsstrukturen och sÀkerstÀlla en hög kvalitet i rÄdgivningen har ett datoriserat beslutsstöd utvecklats. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrÄdgivning. Till grund för studien vilade intervjuer med 15 sjuksköterskor som arbetade med telefonrÄdgivning vid fyra olika vÄrdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehÄlls-analys vilket resulterade i fyra övergripande huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde beslutsstödet som en trygghet i rÄdgivningen men ocksÄ att det inte rÀckte till, inte var heltÀckande och var tidskrÀvande att hantera.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses hÀr de samtal lÀraren eller speciallÀraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrÄn sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? PÄ vilket sÀtt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har anvÀnts i studien och forskningsmetoden Àr semistrukturerade gruppintervjuer med elever pÄ gymnasiets introduktionsprogram.