Tidigare forskning har fokuserat mycket pÄ vad entreprenörskap Àr, och vem som Àr en entreprenör. Tidigare forskningar visar att en entreprenör Àr nÄgot man föds till. Det finns en hel del forskning om entreprenör, entreprenörskap dÀr man fokuserar pÄ entreprenörens personlighetsdrag. Bland den forskning som finns existerar tvÄ huvudsakliga uppfattningar. Den ena menar pÄ att man föds till entreprenör medan den andra anser att entreprenör egenskaper Àr nÄgot man kan utveckla genom olika affÀrserfarenheter.

Bakgrund: Antalet könsstympade kvinnor i vÀrlden antas vara mellan 100-140 miljoner och en del av dessa finns i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara könsstympade. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie. Artiklar söktes i olika databaser, informationen analyserades och huvudkategorier och subkategorier togs fram. Resultat: Resultatet presenterades med huvudkategorierna: Erfarenheter i dagligt liv och Erfarenheter i samband med vÄrd.

Inom de nÀrmsta Ären kommer det att ske en stor generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden. MÄnga av Sveriges chefer kommer att gÄ i pension. En kartlÀggning frÄn Svenskt NÀringsliv visar att Sverige har de Àldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna Àr det allt fÀrre unga mÀnniskor som vill bli chefer idag. Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn kommande generationsvÀxling pÄ chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda pÄ 80-talet tillhörande olika organisationer ser pÄ sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.

I denna uppsats undersöker jag recensionen som genre och skoluppgift. UppnÄr eleverna mÄlet att kunna uttrycka Äsikter, erfarenheter och iakttagelser i skrift i enighet med kursplanen för svenska A? Min hypotes har varit att om eleven har med dessa tre dimensioner i sina recensioner har eleven fÄtt ett högre betyg pÄ sin skrivna uppgift. Det jag har kommit fram till efter undersökningen Àr att 7 av 28 recensioner saknade dimensionen erfarenheter. Ingen av dessa recensioner har fÄtt betyget MVG.

Trots att mobbning Àr ett kÀnt problem pÄ mÄnga skolor rÄder det brist pÄ kunskap kring ÄtgÀrdande arbete mot mobbning. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen kring mobbning i skolan samt undersöka om nÄgra personer som har erfarenheter av att vara utsatta för mobbning kan finna bra sÀtt att ÄtgÀrda pÄgÄende mobbning. Arbetet kommer att fokusera pÄ det ÄtgÀrdande arbetet. .

BAKGRUND:Skolverket visar att barns lÀsförstÄelse under senare Är har minskat. I litteraturen har vi lÀstom hur pedagoger kan anvÀnda sig av olika stödstrukturer för att hjÀlpa barnen till bÀttreförstÄelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvÀrld Àr beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sÀtt att fÄ tadel av deras förestÀllningsvÀrldar.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rÀdsla ochensamhet ur innehÄllet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet anvÀndes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeÄtta intervjuer pÄ barn i förskoleklass i tvÄ kommuner.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ vÄra tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen dÀr vi upplever svÄrigheter med att undervisa elever utifrÄn deras behov och förutsÀttningar. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka erfarenheter lÀrare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har Àven tagit del av idrottslÀrares strategier i förhÄllande till dessa elever. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder olika strategier för elever med AD/HD.

I och med att Baby Boomers-generationen i allt större grad gÄr i pension upplever företag och organisationer en ökande brist pÄ kompetent personal. Detta har gjort att Generation Y, som ska fylla tomrummet som Baby Boomers lÀmnar efter sig, blir allt mer attraktiva för arbetsgivare. I media och ekonomiska tidskrifter blir vi ofta pÄminda om detta faktum, men frÄgan kvarstÄr, Àr det sÄ att de arbetsvÀrderingar som Generation Y prioriterar faktiskt Äterspeglas pÄ arbetsplatserna? I denna uppsats har en intervju samt en enkÀtundersökning genomförts pÄ det för sin motivation prisbelönade företaget Concrete IT. Studien visar att det undersökta företaget Äterspeglar flertalet av de arbetsvÀrderingar som Generation Y vÀrdesÀtter och bör anses vara attraktivt för Generation Y.

Uppsatsen behandlar smÄ kunskapsföretags behov av kunderbjudande frÄn sin bank. Kunskapsföretag har en annorlunda struktur Àn de ?traditionella? företag som en bank vanligtvis hanterar eftersom vÀrdeskapandet sker genom kunskap. Följden blir att det sÀllan finns behov av stora investeringar hos kunskapsföretag och de investeringar som görs sker med redan intjÀnade medel. Föreningssparbanken har dÀrför haft en önskan att fördjupa sina relationer med kunskapsföretag för att kartlÀgga vilka behov som finns av bankens tjÀnster.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder som anvÀnds för att personer med schizofreni ska kunna förbÀttra och bibehÄlla aktivitetsförmÄga och/eller kompensera för aktivitetsnedsÀttningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling krÀver samverkan och resurser?, ?InlÀrning och problemlösning Àr utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet Àr nödvÀndigt?, ?TrÀning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av ÄtgÀrder för personer med schizofreni.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Erfarenheter av den palliativa vÄrden har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts pÄ att studera patientens perspektiv pÄ vÄrden som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vÄrd ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara pÄ föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgÀngligheten och vÄrdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vÄrd tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsstÀllande.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Denna studie tar upp betydelsen av att den empatiserande personen har liknande erfarenheter som mÄlpersonen och Àven betydelsen av könstillhörighet har för förmÄgan till empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en frÄga utifrÄn deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anstÀllda pÄ en pappersindustri. Studien visade pÄ ett signifikant resultat till att kvinnor utan barn hade högre grad av empati Àn mÀn utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos empatisör och mÄlperson ökade empatin för mÀn men inte för kvinnor. Att kvinnor visar mer empati Àn mÀn finns det tidigare forskning som stödjer.

Mitt syfte Àr att visa pÄ hur reflektioner kan upplevas som ljuskÀllor i rum samt att pröva och utveckla en biprocess till designprocessen. Syftet med biprocessen Àr att designern under designprocessen tillgodogör sig nya erfarenheter som tolkas och Äterskapas i utformningen av produkten. Biprocessen ska ses som ett komplement inom designprocessen som skapar ytterligare erfarenheter att anvÀnda sig av i designarbetet. .