Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som uppträder redan i barndomen blir ofta bestående upp till vuxen ålder. Många av problemen som hänger samman med detta blir ännu svårare om övervikten har varit pågående under lång tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgång. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och två huvudteman identifierades; föräldrars erfarenheter och barns erfarenheter.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Bakgrund: Människor med fetma blir allt vanligare i vårt samhälle. Tidigare forskning visar att många inom hälso- och sjukvården har ett negativt synsätt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vårdarbetet tyngre och mer personalkrävande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes användes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har från hälso- och sjukvården.Resultat: Två teman presenteras: Utsatthet och medmänsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd på förhand, att inte få stöd, en kroppsstorlek som begränsar, bemött med respekt, att få stöd.Slutsats: Patienter med fetma är en utsatt grupp inom hälso- och sjukvården.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva vad skolmedling är samt undersöka effekter och erfarenheter från projekt i Sverige. Dessa erfarenheter har vi sedan jämfört med erfarenheter från utlandet, främst från England, USA och Norge. Jämförelsen har gjorts för att se om det finns belägg för att skolmedling, förutom att det är en bra modell för konfliktlösning, även ger en lugnare skolmiljö. Arbetet börjar med en litteraturstudie där vi beskriver konflikter och skolmedling ur ett teoretiskt perspektiv. Vi studerar även effekter av skolmedlingsprojekt gjorda i utlandet.

Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund.

Bakgrund: Ivärlden dör ca 1,4 miljoner människor av lungcancer varje år. Prognosen förlungcancer är sämre än vid insjuknande i andra cancerformer. Mer än fem årsöverlevnad är ovanlig bland både kvinnor och män. Kunskapom erfarenheter av lungcancer är viktiga eftersom det kan leda till bättrevårdupplevelse för patienten. Syfte: Attbeskriva personers erfarenheter av att leva med lungcancer.

Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter..

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Internationalisering är idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas på en av världens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stålbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag använder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehållande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag är hämtat från Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande där Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund.

Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter..

Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters möte med och erfarenheter av att behandla patienter i vuxen ålder med diagnosen fetma. Studien genomfördes genom intervjuer av åtta sjukgymnaster i Norrbottens län. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier. Sjukgymnasternas erfarenheter av möten med patienter som har fetma, sjukgymnasters erfarenheter av samverkan med andra yrkesgrupper och sjukgymnasters erfarenheter av behandling av patienter med fetma. Resultatet visade att det var sällan som sjukgymnasterna fick en remiss med diagnosen fetma men att de trots det hade erfarenhet av att möta patienter med fetma i samband med att patienterna sökte sjukgymnast för besvär i rörelse och stödjeorganen.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollärare har gällande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut.Vårt arbete bygger på en kvalitativ intervjustudie där vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska få samma möjlighet att ge sin egen åsikt. Vi har ställt samma frågor till alla åtta respondenter. För att få ta del av deras olika erfarenheter kring vårt ämne så har följdfrågorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjälp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmärksammat en brist på kunskap, resurser och hjälpmedel när det kommer till att hantera barn i krissituationer på dessa åtta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock även bidragit till en hel del lärorika fall och insynsvinklar på hur det kan se ut i deras verksamheter när dem arbetar med de olika situationerna.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Hjärtinfarkt är den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor än män avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom än män. Stress är en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas från samhällets förväntningar på kvinnor. Det finns förväntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra både på arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. Förväntningar från samhället och kroppens biologi skiljer sig mellan män och kvinnor.