Records of P III fractures from 235 horses, 71 of them were standardbreds, treated at 3 major Swedish equine hospitals (Strömsholm, SLU and Mälaren hästklinik) between 1994 and 2004 were evaluated for information such as the patients age, sex, breed, type of fracture, affected leg, time and place of the injury, treatment and, if possible, result of treatment. For the standardbreds, result of treatment was also followed up through written correspondence with owners and by screening AB Trav och Galopp racing-results. Moreover, results of horses with type II and III-fractures treated with rest and therapeutic shooing only were compared to horses in which lag screw fixation were added to achieve interfragmental compression. Compared to the rest of the Swedish horse population, P III fractures were slightly more common among standardbred horses. The mean age of the affected standardbred was 5,8 years, compared to 7,9 years in the rest of the horse-population. Most horses injured themselves in the paddock.

Background Anesthesia-related deaths are common in dogs, especially in the postoperative period, in compare to humans. This study aims to describe and elucidate the qualities of the postoperative care for dogs in Sweden. Method To investigate the postoperative care, a qualitative study was made by interviewing personnel in the animal health care sector. The primary information from the interviews was analyzed in a qualitative manor and a few distinguished qualities came forth. Results These qualities describe the postoperative care and include preventive activities, postoperative activities, monitoring and communication. A variation in regards to the results was seen between the interviewed.

This thesis is focused on what impact stall confinement has on a horse?s mental and physical welfare. It was of great interest to get a gathered picture of how Swedish horseowners had experienced having their horses in stall confinement. A survey study was conducted to achieve this. The survey included twelve questions which for example investigated the horses? age at the time of stall confinement, the length of stall confinement and their sexes.

Uveit är en vanlig ögonsjukdom hos häst som kan orsaka kroniska förändringar i ögat samt synbortfall. Etiologier kan vara trauma, systemiska infektioner eller neoplasi. En speciell form av uveit är kronisk exacerbativ uveit (Equine recurrent uveitis, ERU) vilken karaktäriseras av återkommande skov med inflammation och anses vara en immunmedierad sjukdom. Behandlingen av uveit hos häst är i första hand medicinsk med atropin topikalt, kortikosteroider topikalt samt NSAID topikalt eller systemiskt samt även behandling av eventuell primärorsak. Atropin är en substans med mydriatiska och cykloplegiska effekter som bidrar till smärtlindring, minskad risk för synechier i ögat samt minskat läckage av proteiner och celler över inflammerade kärl i iris.

Sårskador är en vanlig orsak till att hästägare kontaktar veterinär. Sårbehandlingen har utvecklats mycket de senaste åren och det tillkommer löpande fler och fler typer av olika kompresser och förband på marknaden. Jag har studerat bandagens inverkan på 15 sårs läkning. Sårskadorna har varit av både akut och subakut karaktär och läkning har skett antingen primärt, sekundärt eller kombinerat primärt och sekundärt. Alla sårbehandling hat utförts i hästarnas hemmiljö.

Every spring you can see newborn foals running on fields among the mare. But some unfortunate end up visiting the equine hospital requiring surgery. This is a challenge for the anesthetist because of the neonatal foal?s unique physiology. Therefore you need to take these differences under consideration when you anesthetize foals.

Today, individual indoor stalls and individual outdoor paddocks are the most common way to house horses in Sweden. The way that we manage, house and feed the horses are not optimal for the species natural basic behavioural needs. However, the awareness of this grows in the context of research and the emergence of alternative housing systems. One of the alternatives to the traditional format in individual boxes is called group housing. Group housing systems allow horses to live in herds and they can choose how they want to distribute the hours of the day between movement, resting and foraging. The purpose of this study is to examine how frequently the young horses in a group housing system use the indoor lying area.

Över 90 % av betäckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen (ASVH) skedde med artificiell insemination (AI) år 2011. AI har många fördelar i avelsarbetet då hingsten inte behöver vara på plats när stoet brunstar, möjligheten att välja bland både nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoägaren. I Sverige samlas sperma från hingstarna normalt sett tre gånger i veckan genom upphopp på en fantomhäst där ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning är det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lämnar spermier som inte lämpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller späds ut för att reducera inverkan på spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan på spermierna vid naturlig betäckning men kan ha negativ inverkan på spermierna under lagring.

Övervikt är ett stort problem hos våra hästar och ponnyraser. Det fett som sätter sig lokalt över nacke, bakom bog och bak vid svansroten är så kallade aktiva fettdepåer. Dessa är ett av symtomen på Equine metabolic syndrome vilket är det samma som insulinresistens. Insulinresistens i sin tur tros vara en av de viktigaste orsakerna till fång. Skillnader i insulinresistens har påvisats mellan olika raser.

The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing.The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient.The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient?s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason.

Lymfom är inte vanligt förekommande hos hästar, men det är den mest förekommande maligna tumörformen. Det är en lymfoproliferativ sjukdom som kan uppträda kliniskt på många olika sätt och det finns många olika tumörsubtyper. Det är därför viktigt att kunna definiera lymfom hos häst på ett bra sätt. Det kan göras genom att klassificera sjukdomen i fyra olika kategorier och från dessa kategorier sedan dela in tumörerna i olika subgrupper. De vanligaste subgrupperna hos häst är T-cellsrika B-cellslymfom, perifera T-cellslymfom och diffusa stora B-cellslymfom. Det är inte alltid lätt att diagnostisera lymfom hos häst.

Horses respond individually to challenges, and the possibility to use these reactions to evaluate equine temperament with an objective instrument would have several advantages. Horse welfare could be improved by making it possible to find individuals best suited for a specific use, and understanding of the development of abnormal behaviours, such as stereotypies, could be increased. Management routines and training could be adjusted tosuit each individual horse and it could facilitate the selection of individuals appropriate for breeding. There are also economic implications, as horse buyers consider temperament important and after evaluating temperament, money can be spent solely on specific horses with all the right qualities. During the last decade, many attempts have been made to measure different aspects of temperament in horses, and the first aim of this project was to look at these studies and see which methods were used and which temperamental characteristics they measured.

Höghastighetsfilmning är en teknik som ofta används inom rörelseforskning på häst, särskilt för att registrera ledrörelse. Reflektoriska hudmarkörer sätts på anatomiska landmärken, vilka sedan filmas med höghastighetskameror. En felkälla med dessa mätningar är att huden förskjuts jämfört med underliggande skelett. Detta fenomen beskrevs första gången i början av 1900-talet och har sedan dess studerats relativt omfattande framför allt för hästens extremiteter men även för ryggen. Däremot har hudförskjutningen på halsen inte studerats tidigare och det var syftet med det här arbetet. Halskotorna på fem hästar markerades med röntgentäta hudmarkörer för att sedan röntgas i olika positioner, normal position, placerad ?i form? med välvd nacke och nosen i lodrätt plan samt med ?nos mot karpus?.

Hästägaren är den som har det yttersta ansvaret för hästens välbefinnande. En viktig uppgift är att se till att hästen får ett väl anpassat foder för att undvika foderrelaterade sjukdomar. Det finns stora skillnader mellan den domesticerade och den vilda hästens foderstat. Den största och mest markanta skillnaden är att den domesticerade hästens foderstat till stor del består av stärkelse från spannmål då detta ingår i kraftfoder. Fång är också en foderrelaterad sjukdom där de mest framträdande symtomen är smärta i hovarna.

One way of signalling commands to the horse during riding is through applying tension on the reins to create bit pressure in the horse?s mouth (Terada et al., 2006; Clayton et al., 2011). The skilfulness of the rider in using the hands when applying bit pressure has consequences both for the horse?s performance and welfare (Manfredi et al., 2010). At the trot there are large vertical deviations of the horse?s body which the rider must adjust and adapt to (Terada et al., 2006) and an unsteady hand due to inability to follow the horse?s movement can be a source of discomfort and conflict behaviour in the horse (Heleski et al., 2009).