I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda på mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri.

Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p? akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv. Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p? akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg.

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten läggs på känslan av delaktighet det vill säga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsättningar ges så att patienten kan bli delaktig i sin vård. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet är när det finns en upprättad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos båda parterna. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienter upplever delaktighet i vårdmötet.Syftet är att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vård och behandling utifrån ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts.

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet.Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande diskurser.

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter från internationella övningar ? hur de värderas och påverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jämför också uppfattningar ? om vilka kunskaper och erfarenheter som är viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext ? mellan de med respektive de utan egen erfarenhet från internationellt övningsdeltagande. Syftet är att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner.För att granska talet används diskursanalys som metod.

SammanfattningVi lever i en global värld där allt snabbare förändringar ställer allt större krav på företagens förmåga att anpassa sig till omvärlden. Ökade kund- och ägarkrav, snabbare konjunktursvängningar, den snabba teknologiska utvecklingen samt att företagen blir mer tjänsteorienterade innebär att företagen måste fokusera på det de är skickligast på och köpa resterande.Att outsourca handlar inte bara om att lämna bort en tjänst i företaget till en extern leverantör, utan till största delen om att prioritera det som är viktigast genom att fokusera på kärnverksamheten. Outsourcing kan vara allt från mindre tjänster till stora centrala delar inom företaget. Då verksamheter växer och blir allt mer komplexa, blir det svårare att hålla kvar all kunskap internt.Denna studie har till syfte att bringa klarhet i om företag begrundar den mänskliga faktorn och den kunskap de förfogar över vid outsourcing. Studien har även syftet att se hur företag hanterar den kunskap som frigörs i syfte att förflyttas.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Syftet med den genomförda studien var att se om elever tar till sig nya kunskaper praktiskt om Förintelsen, jämfört teoretiskt och om det i sin tur lägger grund för etiska och moraliska ställningstaganden. Undersökningen kom därmed att grunda sig på både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, genom enkätundersökningar, observation och reflektionstexter. I undersökningen kom fyra klasser i årskurs nio från två skolor i Norrbotten att medverka. Utav de 75 eleverna som medverkade, var det nio elever från Skola 1 som reste till Polen för att se förintelselägren Auschwitz I och Auschwitz II-Birkenau.I studien framkommer det att resan till Polen kom att bidra till att de nio eleverna kom att skapa sig bredare kunskap, samt djupare etiska och moraliska ställningstaganden. Detta i jämförelse med deras jämnåriga i denna undersökning.

Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka vad som i vetenskaplig litteratur finns gällande patientundervisning till astmapatienter. Frågeställningarna: Vilken effekt har patientundervisning på astmapatienter samt vilka är patientens behov av patientundervisning? Metoden är en litteraturstudie, baserade på nio kvantitativa och tre kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar som besvarade frågeformulären och där artiklar uppfyllde kraven på vetenskaplighet. I resultatet framkom att patientundervisning har en effektiv roll bland annat avseende förbättringen av kunskap och behandling bland astmapatienter..

SammanfattningNär resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att öka förståelsen för synen på kunskap inom ämnet idrott och hälsa genom att undersöka lärarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom ämnet idrott och hälsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen på kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.MetodMed en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lärarstudenter i ämnet idrott och hälsa har av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lärarutbildningen och som valdes ut efter en enkätundersökning. Intervjuerna analyserades med målet att urskilja variationen av uppfattningar av dels ämnets centrala kunskapsområden, dels ämnets värden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framträder.ResultatDe identifierade uppfattningarna av ämnets centrala kunskapsområden var hälsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens.

Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare?elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt.