Malnutrition är ett välkänt problem inom akutsjukvården. Det finns flera orsaker till malnutrition, bland annat olika sjukdomstillstånd som ger nedsatt aptit. Syftet var att undersöka om sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om malnutrition och hur sjuksköterskan identifierar patienter med risk för malnutrition i akutsjukvården. Tio vetenskapliga artiklar användes som grund till studien. Resultatet presenteras i tre rubriker, malnutrition på sjukhus, nutritionsscreening samt brist på kunskap.

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi.

The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed.

Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger på fyra managementkonsultföretag varav två tillämpar en codification strategi och de andra två tillämpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av båda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgår att kunskapssystem och strategier hänger tätt ihop, och är beroende av vilken vikt företaget lägger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillämpade ställdes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, användarvänlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. Tillämpade företagen en personalization strategi ställdes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammanträden, telefonsamtal och e-post..

Samspelet mellan omvårdnadspersonal, patient och närstående är en hörnsten i omvårdnaden. Forskning visar att om närstående mår bra har det en positiv inverkan på patienten och vice versa. Närstående kan betraktas som en av de viktigaste stödjande faktorerna i återhämtningsprocessen för personer med en allvarlig psykisk störning. Inom psykiatrisk vård har närstående tidigare varit en tyst och förbisedd grupp som inte gjorts delaktiga i vården av patienten, men idag uppmärksammas närstående i allt högre grad. Syftet med vår studie var att beskriva närståendes upplevelse av bemötande från vårdpersonal på en akutpsykiatrisk avdelning.

För en god uppväxt är barnets hälsa av stor betydelse och den orala hälsan är en del av den allmänna hälsan. Syftet med studien var att undersöka gravida kvinnors kunskap om kostvanor, munvård och karies hos barn under tre år. Metoden var kvantitativ och har genomförts med en enkät. Undersökningsgruppen var gravida kvinnor och enkäten har distribuerats till dessa via barnmorskor. Resultatet har analyserats deskriptivt och baseras på 243 besvarade enkäter.

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar?Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar?Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar?Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat? MetodJag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stordel består av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jämfört med män, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.

Livsmedelsverket är den myndighet som ansvarar för att sprida kunskap om goda matvanor i samhället. För att vägleda befolkningen till att äta hälsosamt utformades 2005 fem kostråd utifrån svenska näringsrekommendationer. Når kostråden fram? är en undersökning som ville ta reda på om kostråden nått fram till ungdomar. Undersökningen syftade till att kartlägga gymnasieelevers uppfattningar om hälsosam mat, deras kunskaper om Livsmedelsverkets fem kostråd samt om de efterlever kostråden.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Den här studien behandlar hur två stora företag ser på kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjälp överföra miljökunskap från en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks både från företagens synvinkel och från utbildarhåll. Undersökningen baseras dels på kvalitativa intervjuer med två miljöansvariga som deltagit i en ettårig miljöutbildning på konsultbasis, och dels på enkäter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förväntas ge den miljöansvarige nya synsätt som på sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation använda ett språk som förstås av de berörda. Miljöarbetet bör präglas av enkelhet, tydlighet och lättåtkomlighet. Både företag och utbildare måste ta ställning till vilket mål respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna välja vilken typ av kommunikation som ska användas.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och män med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som påverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som äktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och även utbildning är andra faktorer som påverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. Målet med litteraturstudien är att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vård till personer med hiv/aids.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6?FrågeställningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas?MetodUndersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFå lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen.