Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Bakgrund: Idag finns det mer än 220 miljoner människor i hela världen med Diabetes, av dessa är det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhället på grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvård och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillämpa egenvård är kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Tredjepartslogistikföretag (3PL-företag) har vuxit fram allt mer på senare tid och en av de vanligaste tjänsterna som 3PL-företag erbjuder är transporter. Transporter är en avgörande del av många företags logistikkedja. Det ställs olika krav på transportbolagen beroende på vad syftet är med outsourcingen, vilken bransch som företagen som köper tjänsterna befinner sig i och varornas egenskaper eller storlek. Transporter av maskiner skiljer sig en hel del från transporter av andra produkter då maskiner är otympliga och ofta behöver speciella dispenser och lastbilar.Vår problemformulering för vår studie är: Hur viktiga är olika parametrar vid val av transportleverantör av maskintransporter på den svenska marknaden?Efter att ha gjort en omfattande genomgång av den existerande litteraturen fann vi flera parametrar som enligt teorin hade inverkan på val av transportbolag.

AbstractAre we always aware of our actions and the affect they have on our environment? With this study we are exploring a phenomenon, called Jantelagen, which have affected the Swedish society for a long time. It is a phenomenon that where brought to life officially in the 1930?s by an author called Aksel Sandemose. We want to know if Jantelagen still exist in the society or if it has faded to the degree that it is no longer in use.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att eleverna ska känna läslust.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehålls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anställda i olika befattningar på Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva inställning till kunskap har stor inverkan på spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anställda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan på spridningen av kunskap.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tänkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen på mångkulturella storstadsskolor. Studien lägger fokus på barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Undersökningsmetoderna är av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen ägde rum på tre olika mångkulturella storstadsskolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Undersökningsgruppen består av olika lärare på dessa skolor.

Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka ochdess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen.Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation ? tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad,smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers matematiska prestationer påverkas av en nedsatt minnesförmåga, vilka problem det i så fall medför hos eleven och hur vi som pedagoger kan hitta strategier för att underlätta för dessa elever.I undersökningen har vi arbetat med 62 elever, av vilka 27 är flickor och 35 är pojkar, som går sjätte skolåret i en kommunal skola. I studiematerialet ingår även fyra personer som arbetar i skolans verksamhet. Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. Vår lokala forskning visade att problem med nedsatt minnesförmåga finns i skolverksamheten i storleksordningen ca 16 % hos eleverna. Problemet återfanns oftare hos pojkar än hos flickor.

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den.