Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

Undersökningen syftar till att synliggöra hur värderingar och normer tar sig uttryck i bild och text i tre svenska läroböcker i historia för gymnasiet. Tanken på bilden som ett redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gäller perspektiven miljö och jämställdhet är frågor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild och text i läroböckerna? Hur väl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns i skolans styrdokument vad gäller miljö och jämställdhet? Dessa frågor har genom en kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och analyserats. Resultatet visar att lärobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jämställdhetsperspektiv i undervisningen är ytterst begränsat..

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande.

Informationsteknologins snabba framfart har fått en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården, vilket har  bidragit till telemedicinens utveckling. Telemedicin kan beskrivas som en teknik där sjukvården utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer på distans. Detta kan resultera i en ökad kunskapsspridning, höjd kvalitet samt minskade kostnader. Telemedicinska samarbeten förutsätter dock kontinuerliga organisationsförändringar mellan de ingående parterna i form utav införande av ny teknik, rutiner och arbetsätt. Studier har visat att organisationsförändringar medför en osäkerhet hos individer som påverkas av förändringen, vilket i vissa fall kan resultera i motstånd.Denna uppsats ämnar undersöka och identifiera var motstånd finns hos läkare i samband med ingående i telemedicinska samarbeten och kartlägga vilka bakomliggande osäkerhetstyper som skapar motståndet.

Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att underso?ka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process.

Syftet med den här essän är att synliggöra svårigheter i förskolans värld. I förskolan är man omgiven av människor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhålla mig professionellt till medarbetare, föräldrar och ledning. Men när man uppfattar brister i barnsäkerheten uppstår flera svårigheter. I essän undersöker jag en fråga utifrån två arbetsroller.

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Our purpose has been to review and analyse the representation of rape, as well as discussions concerning rehabilitation, present in texts targeted at professionals and/or female victims of rape. We wish to investigate whether female victims of rape themselves are given the opportunity of individual positioning with regard to the crimes they have been exposed to. We consider it to be of relevance that female victims of rape themselves are given the opportunity to act, react and feel individually in the context in which they find themselves, without judgement or certain expectations on how to act being dealt to them from their surroundings. Our research questions have been as follows; what views of the phenomenon that is rape are presented in the texts? Do the texts apply any specific theoretical analysis aimed at the possible explanations of the phenomenon that is rape? In what ways do the texts present the significance of rape for the female rape victim? How are the victims feelings of disgrace, guilt and disgust with regard to rape explained, are these reactions linked to the understanding of female sexuality? How are methods of the rehabilitation of female rape victims presented in the texts? Do the texts render possible any other/varying subject positions as a female rape victim? To answer these research questions we have applied a critical discourse analysis on our selection of texts and thereafter made a connection to relevant theory.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt..

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat åtta högstadieelever om kunskap, skola och lärare. Undersökningens resultat visar att: eleverna är ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lärare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svårt att frikoppla kunskapsbegreppet från skolvärlden. Eleverna har nämnt fyra aspekter på viktig kunskap: nytta, förståelse, allmänbildning samt grundkunskaper..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur några tysta elever i skolsvårigheter upplevt sin grundskoletid. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: ? Hur beskriver eleverna sin grundskoletid och de svårigheter de upplevt? Hur är det att vara en tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lärare respektive kamrater under sin grundskoletid? ? Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fått och upplever de att det överensstämmer med deras behov av stöd? Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur upplever eleverna att grundskolan har bidragit till deras självbild och självkänsla?Teori och metod:Studien utgick ifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats där respondenternas egna erfarenheter lyftes fram. Som metod för datainsamling genomfördes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer, med en intervjuguide som grund. Detta för att möjligheten till att ställa följdfrågor skulle finnas.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i årskurs tre vet mer? Dessa frågor ledde oss in på ämnet för vår uppsats. Är det så att skolans undervisning bygger på ytinlärning och att kunskap inte befästs på bästa sätt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förståelse skall uppnås och kunskap om rymden ska befästas och finnas kvar. Vår litteraturgenomgång visar hur viktigt det är att förstå hur inlärning sker.