Syftet med detta utvecklingsarbete var att genom att varva högläsning i helklass med individuell, tyst läsning, motivera och uppmuntra elever i gymnasieskolan till att känna lust inför att tillgodose sig skönlitteratur. Utvecklingsarbetet utfördes i en etta i en gymnasieskola i Luleå kommun. Klassen bestod av enbart kvinnliga elever. De mätmetoder som användes var enkäter, boksamtal, observationer samt utvärdering. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anser att högläsning som metod bör vara ett stående inslag i undervisningen.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 2 och 3. Mer ingående studerades vad som sker i klassrummet och hur lärarna undervisar i läs- och skrivundervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman.Det som framkommer i resultatet är att lärarna inte använder sig av endast en arbetsmetod såsom Läsning på talets grund ? LTG ? och Wittingmetoden.

A dilemma often met by entrepreneurs is whether or not to share information about their business ideas in order to increase the probability for success. The reason for sharing information is presumed to be an increased ability to develop the business idea, whereas the reason for maintaining secrecy would be to protect the idea from being stolen. Common as this dilemma is in practice, it is not very well covered in the entrepreneurial theories. The purpose of this thesis is to elaborate the theories in this subject by investigating an entrepreneurial case. The case shows that one possible solution to the dilemma is a situation-based information sharing.

Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?Ett experiment utfördes med två oberoende grupper.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Syftet med följande arbete är att utröna huruvida en självvärdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrån tre metodologiska ansatser, begreppsförståelse, utvärdering och bedömning samt självvärdering. Genom förenkäter, examination och efterenkäter studeras vilken sorts kunskap elever i en åttondeklass har tillägnat sig om kristna kyrkans framväxt och splittring, utifrån begreppsförståelse om religionskonflikter. Enkäterna och examinationen syftar således till att bedöma huruvida förändring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförståelse utgår jag ifrån kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillägnat sig om religionskonflikter.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta del av lärarnas upplevelser och föreställningar om tysta elever i skolan. De berättelser lärarna ger oss innehåller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lärare har deltagit i undersökningen som bygger på intervjuer. Resultatet visar att lärarna upplever svårigheter i mötet med tysta elever. De känner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nå dessa elever.

Det är av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..