Marknaden för terapeutiska proteiner kan grovt delas in i 2 områden: de proteiner som inte modifieras efter translationen och de som kräver posttranslationell modifiering (bl a glykosylering) för att vara biologiskt aktiva. Eprex®: humant rekombinant erytropoietin är ett glykoprotein som används vid anemi, det stimulerar mitos och differentiering av stamceller i benmärgen till mogna erytrocyter. Erytropoietin är bara ett av många läkemedel för humant bruk som tillverkas i mammalieceller. Mammalieceller är de som är lämpligast att använda som uttryckssystem för terapeutiska glykoproteiner tänkta för humant bruk. Detta eftersom de innehåller de organeller och Enzym som krävs för att erhålla korrekt proteinkonformation och utföra avancerade posttranslationella modifikationer.

Många parasiter, framförallt arter som lever som endoparasiter i syrefattiga miljöer som värddjurets tarm, har anaerob respiration under vissa eller flera av sina utvecklingsstadier. Den anaeroba respirationen hos parasiten skiljer sig på många sätt ifrån värddjurets aeroba respiration och dessa skillnader utgör potentiella mål vid anthelmintikabehandling. Enzymet fumaratreduktas är ett exempel på ett sådant mål. Fumaratreduktas finns inte hos värddjuret men hos många parasiter fyller detta Enzym en nyckelfunktion dels i den anaeroba elektrontransportkedjan och dels då glukos kataboliseras i den anaeroba kolhydratmetabolismen via fosfoenolpyruvatkarboxykinas-succinat-vägen. Hos benzimidazolerna, som är en flitigt använd grupp av anthelmintika (avmaskningsmedel) hos många djurslag, är den huvudsakliga verkningsmekanismen att det sker en inhibering av mikrotubulipolymeriseringen, men flera studier tyder även på att fumaratreduktas utgör ytterligare en potentiell verkningsplats. Samtliga studier som redovisas i detta arbete visar på att benzimidazoler har en inhiberande effekt på fumaratreduktasaktiviteten hos de undersökta parasiterna. Den hämmande effekten som uppmättes varierade emellertid kraftigt mellan olika benzimidazolpreparat. Även effekten för samma preparat varierade i vissa fall i olika studier.

Osteoartrit (OA) är ett mycket vanligt problem hos hästar och har i många fall sitt ursprung från felaktig belastning av leden, blir ofta kroniska och omfattar inflammation i ledens samtliga ingående delar. Resultatet är bland annat nedbrytning av ledbrosk och matrixkomponeneter. Idag baseras diagnostik och framtida prognos mestadels på den kliniska bilden och/eller bilddiagnostiska hjälpmedel. I denna studie har två inflammationsmediatorer; interleukin 1? (IL-1?), high mobility group box protein 1 (HMGB-1), och ett Enzym; matrixmetallopeptidas 13 (MMP-13) mätts i ledvätska och serum med hjälp av kommersiell Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA)-teknik. Hypotesen är att dessa är förhöjda i ledvätska från leder med konstaterad hälta. Tjugonio ledvätskeprov och 11 serumprov från 11 hästar som sökt till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala för hälta analyserades i denna studie.

Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs) är en stor grupp läkemedel som har antiinflammatoriska, smärtstillande och febernedsättande effekter. Verkningsmekanism är att de hämmar Enzymet cyklooxygenas (COX) vilket är det första Enzym som omvandlar arakidonsyra till bland annat prostaglandiner (PG). Det finns flera isozymer av COX, varav COX-1 och COX-2 är de vanligaste målEnzymen för NSAIDs. PG är involverade i flertalet viktiga processer i kroppen exempelvis smärta, feber och inflammation. NSAIDs kan grovt delas in i två grupper, traditionella icke-selektiva substanser som hämmar både COX-1 och COX-2 (oftast är substanserna mer selektiva för COX-1) samt coxiber som är selektiva för COX-2.

Bakgrund: ESBL är ett Enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motståndskraftig ?resistent- mot många antibiotika. För den enskilde individen får det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och då behandling krävs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dåligt på behandling med våra vanligaste antibiotika, och det kan krävas inläggning på sjukhus även vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebär för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory användes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen växte kärnkategorin Att bli utkastad i det skrämmande och okända utan karta och kompass fram.

Toxoplasma gondii är en obligat intracellulär parasit med kattdjur som huvudvärd och de flesta varmblodiga djur, inklusive människa, som mellanvärd. I mellanvärden bildas vävnadscystor, främst i nerv- och muskelceller, innehållande långsamt delande bradyzoiter. Smittan sprids framför allt via föda kontaminerad med oocystor från kattens faeces, otillräckligt upphettat kött innehållande infektiösa vävnadscystor eller via kongenital överföring. Infektionen är livslång och det har länge antagits att endast immunsupprimerade individer och gravida kvinnor uppvisar allvarliga kliniska symptom. Studier som visat beteendeförändringar hos infekterade immunkompetenta möss har dock lett till forskning gällande eventuella beteendeförändringar hos människa orsakade av T. gondii. Infektion med T.

Fettsyror har under många år rekommenderats som näringstillskott för att förbättra glans och lyster i pälsen. Ett relativt stort antal studier är idag utförda för att utvärdera omega-3 och omega-6 fettsyrornas terapeutiska värde även vid hudsjukdom.I denna litteraturstudie har vi tagit del av några utvalda studier som vi tycker på ett informativt sätt belyser vilka egenskaper hos fettsyrorna man tror bidrar till den positiva effekten hos hud och päls. Vi har även gått igenom läroböcker i syfte att sammanställa information om fettsyrornas egenskaper och betydelse vid behandling av dermatiter med olika grundorsaker. Bakgrunden ägnas kort åt hudens uppbyggnad, fettsyror och immunförsvar. Till sist går vi igenom exempel på den kliniska betydelsen av fettsyror vid inflammation i huden på smådjur i vårt arbete inom djursjukvården.Huden har bland annat till uppgift att skydda kroppen mot mekanisk och kemisk påverkan samt verka som immunförsvarets yttersta skyddsbarriär.Fett och övriga lipider är uppbyggda av fettsyror.