Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lĂ€ra sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lĂ€ra sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan pĂ„verkas av lĂ€rare och vilka ligger utanför lĂ€rares pĂ„verkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten pĂ„ att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit mÄnga svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som Àr utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlÀgga produktionen i ett land med lÀgre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebÀr ett möte med en ny kultur och nya förutsÀttningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det dÀrför en hel del de behöver ta stÀllning till.

Denna C-uppsats syftar till att nÄ en större förstÄelse för vilka krafter det Àr som pÄverkar individers engagemang i ett livslÄngt lÀrande. BÄde lÀrandets livsvida och dess livslÄnga dimension behandlas. Dessa dimensioner Àr ett försök att inom ramen för ett livslÄngt lÀrande beskriva hela det universum inom vilket lÀrande kan ske. Studien har genomförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och sex informanter, som alla har anknytning till ÀmnesomrÄdet pedagogik. Resultatet visar att den starkaste drivkraften utgörs av individernas egen inneboende lÀngtan och vilja till lÀrande och utveckling.

Uppsatsen behandlade frÄgan om varför nya lokala politiska partier uppstÄtt i norrlÀndska kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsÀtt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken pÄverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer sÄsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv fÄ en uppfattning om hur ungdomarna ser pÄ konsumtion och konsumtionsvanor i förhÄllande till ett hÄllbart samhÀlle.Teoretiska utgÄngspunkter grundar sig bland annat utifrÄn konsumtionssamhÀllet enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhÀllets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som anvÀnts i studien Àr fokusgruppsintervjuer dÀr fakta samlats in med hjÀlp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen bestÄr utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrÄn dessa.Ungdomarna som Àr uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhÀlle verkar vara medvetna nÀr det gÀller sin pÄverkanskraft mot ett hÄllbart samhÀlle genom sin konsumtion, sÄvÀl kortsiktigt som lÄngsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien nÀr det gÀller engagemang och vilja till förÀndring mot ett mer hÄllbart samhÀlle.  .

De yttre och inre motivatorer i, sĂ„vĂ€l som lĂ„ng- och kortsiktiga planer och mĂ„l som pĂ„verkar oss att göra de val vi gör varierar frĂ„n person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn pĂ„ de faktorer som pĂ„verkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de sjĂ€lva sĂ„g som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 mĂ€n, i Ă„rskurserna 1, 2, och 3 studerande pĂ„ yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara pĂ„ en enkĂ€t med sĂ„vĂ€l kvantitativa som kvalitativa frĂ„gor. Skolvalen föreföll baserade pĂ„ liknande omstĂ€ndigheter för deltagarna, i första hand bekvĂ€mlighetsskĂ€l, men gymnasieprogrammen valdes i stor utstrĂ€ckning pĂ„ grund av intresse och/eller framtidsplaner. De mĂ„lbilder deltagarna satt upp varierade och hade i mĂ„nga fall Ă€ndrats under gymnasietiden vilket kan tyda pĂ„ att gymnasievalen gjorts i för tidig Ă„lder för vissa individer..

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har Ärsredovisningarna blivit allt lÀngre ochmer blivit ett informationssystem. Investerare, finansanalytiker och andra nyckelintressenterstÀller krav pÄ företagen att bredda sina upplysningar sÄ att de inte endast innehÄller rent finansiellinformation. AnvÀndarna av Ärsredovisningen vill ha mer tillförlitlig information omviktiga drivkrafter för företagets vÀrdeskapande förmÄga i framtiden. DÄ den traditionellaekonomiska rapporteringen inte helt avspeglar dessa vÀrdeskapande drivkrafter tvingas företagenlÀmna frivilliga upplysningar för att tillgodose anvÀndarnas krav.Syfte: Syfte med studien Àr att studera hur mycket, samt vad, som skrivs om ekonomistyrningi svenska företags Ärsredovisningar. Vidare Àmnar studien undersöka om det eventuellt skiljersig Ät mellan olika branscher men avseende pÄ mÀngden upplysningar.AvgrÀnsningar: Studien omfattar företag med sin huvudnotering pÄ OMX Nordiska BörsenStockholms Large Cap.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgÄtt stora förÀndringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hÀlsovÄrdssystem mellan Ären 1959-1996 harpÄverkats av sÄvÀl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som anvÀnds Àr hÀmtade ur legitimitetsteori, bistÄndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett avvikande-perspektiv pÄ Kubas sjuk-och hÀlsovÄrdssystem.

För nĂ€stan hundra Ă„r sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns pĂ„verkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mĂ„l kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att fĂ„ en bild av vilka faktorer som motiverar den anstĂ€llde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i tvĂ„ grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar pĂ„ att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lĂ€rande. Av störst betydelse för motivationen Ă€r uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

MÄnga teorier utgÄr frÄn att det gÄr att Ätskilja inre och yttre motivation, dÄ den inre förklarar drivkrafter och behov som leder till handling, och den yttre beskriver hur omstÀndigheter som belöningar och respons pÄverkar motivationen. VÄra intervjuer har pÄvisat att uppdelningen mellan inre och yttre inte lÀmpar sig inom restaurangbranschen, dÄ den ena skapar förutsÀttningar för den andra. De problem som inleder uppsatsen har fÄtt en ny betydelse, dÄ vi fÄtt insikt att problemen istÀllet Àr faktorer som hjÀlper branschen framÄt genom motiverad personal. Det Àr dÀrför högst relevant att ledare Àr vÀl insatta i vad det Àr som driver dess serveringspersonal, för att sedan med hjÀlp av yttre motivation ytterligare stimulera och utveckla och dÀrav skapa en motiverad personalstyrka för att arbeta enligt restaurangens intresse..

DÄ dagens konsumenter blivit mer medvetna om hÀlsa, miljö och dessutom blivit mer krÀvande och informationshungriga (McCluskey, 2000) krÀvs det att företag och framförallt livsmedelsföretag lyssnar pÄ konsumenters efterfrÄgan och försöker ta fram produkter som motsvarar konsumenternas krav. Trots att konsumenter blivit mer hÀlso- och miljömedvetna Àr det fÄ konsumenter som i butikerna verkligen köper miljövÀnliga eller miljömÀrka varor (Magnusson et al, 2001). DÀrför behöver företagen förstÄelse för vad konsumenters drivkrafter till att köpa dessa miljömÀrkta varor Àr och hur de ska förmedla sitt budskap pÄ bÀsta sÀtt.Polarbröd AB Àr uppdragsgivare för denna uppsats och problemformulering Àr: Vad efterfrÄgar konsumenter pÄ den svenska brödmarknaden?Syftet med detta examensarbete Àr att identifiera de faktorer som pÄverkar efterfrÄgan pÄ ekologiskt bröd. Uppsatsen baseras pÄ en empirisk studie för att fÄ kunskap om konsumenters attityder och drivkrafter kring ett ekologiskt bröd.

VÄr studie syftar till att ge en fördjupande inblick i hur nÄgra av de regionala bankkontoren i Kalmar lÀn förhÄller sig till företag med stora immateriella tillgÄngar nÀr dessa ska söka kre-dit. För att kunna genomföra frÄgestÀllningen har vi genomfört litteraturstudier samt intervju-er med fyra stycken regionala bankkontor i Kalmar lÀn. HÀr genom kartlÀggs de problem som bankerna och övriga intressenter stÄr inför eftersom mÄnga av dagens tjÀnstebaserade företag inte visas ur ett rÀttvist perspektiv pÄ grund av den rÄdande problematiken med de nuvarande redovisningsreglerna och rekommendationerna.NÀr olika intressenter, till exempel banker ska göra en analys av ett företag Àr det av stor vikt att banken fÄr ta del av företagets tillgÄngar, sÄvÀl materiella, immateriella som finansiella tillgÄngar. Redovisningen och behandlingen av de materiella tillgÄngarna Àr inget problem dÄ det bland annat finns vÀl fungerande och etablerade mallar och modeller för att behandla des-sa tillgÄngar i redovisningen. De immateriella tillgÄngarna har inte gÄtt samma felfria vÀg tillmötes inom redovisningen.

Företagens sociala ansvarstagande, det vill sÀga Corporate Social Responsibility (CSR), Àr ett aktuellt Àmne som ofta diskuteras och uppmÀrksammas i sÄvÀl medier som ocksÄ hos företagsledare. Det kan finnas flera förklaringar till att företag vÀljer att ta ett frivilligt ansvar. För att kunna fÄ en fördjupad förstÄelse för företagens samhÀllsengagemang Àr det dÀrför angelÀget att identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom ett CSR-arbete.Syftet Àr att beskriva varför de undersökta företagen arbetar med CSR samt att identifiera de frÀmsta drivkrafterna bakom de undersökta företagens CSR-arbete.Studien baseras pÄ en kvalitativ insamlingsmetod i form av telefonintervjuer. Det för att erhÄlla djupare förstÄelse för varför företag arbetar med CSR. Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktÀr och genomfördes med respondenter frÄn sex företag, vilka samtliga bedriver ett aktivt CSR-arbete.