This report presents the results of a thesis in which the department PL Hus at Grontmij AB isstudied. The study has been done in order to locate problem areas in order to streamline andimprove the quality of working. The study was done by an engineering student from theDepartment of Industrial Management at KTH on behalf of Grontmij AB. The project extendedover a period of 20 weeks during spring 2011.In addition to the Department itself has two project managers in two different projects beenfollowed. The method used has been participant observation and was used to be able to comeclose to reality and thus find problem areas where there are opportunities for development.Validation was made through comments and opinions from workers at Grontmij AB, afterreading the reports analysis.Based on a system and holistic approach has parallels been drawn to the production systems suchas TPS (Toyota Production System) and lean production.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Virtual teams are teams where team members don?t sit and work in the same place, they canwork in different countries, cities and buildings. It?s not the distance between team members that defines a virtual team, it's the extent to which the team is dependent on information technology to communicate and carry out a task. Virtual teams is becoming more common in organizations, to use virtual teams organizations can reduced time and travel costs and create a larger knowledgebase.A project manager for virtual teams faces many challenges, they have to build trust with and among team members they rarely or never meet, create a common understanding of project objectives and manage the challenges that culture and information technology creates.

I dagslÀget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) lÀggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten Àr att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förstÄelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter pÄ, för att pÄ sÄ sÀtt kunna uppnÄ ett framgÄngsrikt projekt. Rapportensfokus ligger pÄ projektledning och SU-projekt dÀr vi valt att utgÄ ifrÄn projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, förelÀsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgÄngspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÄ det i denna forskningÀr viktigt att ha en nÀrhet till studieobjekten.

Den hÀr uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. FrÄn början skapades de agila metoderna, av utvecklarna sjÀlva, som ett svar pÄ de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro pÄ en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lÀttrörlig och kÀrnan i de agila metoderna Àr att göra utvecklingen mer flexibel och lÀttare att manövrera. Det finns andra vÀrderingar som Àr grundlÀggande i agil systemutveckling som pÄverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Bakgrund: Den negativa bild som media mÄlat upp av den privata Àldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering pÄ kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs pÄ operationell nivÄ inom en privat vÄrdorganisation. Avsikten Àr Àven att ge förslag pÄ hur arbetet skulle kunna förbÀttras. AvgrÀnsningar: VÄr studie omfattar förbÀttringsarbete avseende tjÀnstekvalitetsutveckling i ett privat vÄrdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen Àr skriven frÄn ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete pÄ operativ nivÄ.

Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ?normala? organisationsformen. Projekt Àr temporÀra och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, dÀremot tas sÀllan teamet upp som en del av projektet. Det Àr dÀrför viktigt att se pÄ faktorer inom teamet som kan pÄverka teamets effektivitet och dÀrmed Àven projektets effektivitet.

Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sÀtt att arbeta Àn vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gÀllde att kunna förÀndra planen efter förutsÀttningar som Àndrades under projektets gÄng. Inom eventprojekt mÄste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och Àven hÀr mÄste en projektledare vara beredd pÄ att förutsÀttningarna förÀndras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssÀtt gÄr att anvÀnda för mÀnniskor som arbetar med eventprojekt.Förklaringen till att vi valde EuropamÀsterskapet i fotboll för damer 2013 för vÄr fallstudie Àr ett stort idrottsintresse, samt att vi kÀnde till att den allmÀnna uppfattningen Àr att det var ett lyckat event.

Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.

I denna rapport undersöks vilka problem det finns i samarbetet mellan JM Entreprenad AB och dess underentreprenörer. Med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer med arbetsledare och platschefer, frĂ„n bĂ„de underentreprenörer och JM Entrepren ad AB, har vi fĂ„tt synpunkter pĂ„ vilka dessa problem Ă€r, vad konsekvenserna blir och eventuella lösningar pĂ„ problemen.  Åtta stycken punkter som vi kallar ?teman? i rapporten, har framförts frĂ„n intervjukandidaterna. Det Àr punkter som pĂ„verkar samarbetet mellan parterna ute i produktionen. De lyder som följer: -     SĂ€kerhet (arbetsmiljösĂ€kerhet-     Lagbas kontra arbetsledare  -     Arbetsberedningar  -     Samarbetet mellan olika underentreprenörer  -     Möten (byggmöte och basmöte)  -     Arbetslivserfarenhet  -     Ändrings- och tillĂ€ggsarbeten  -     Tidsplanering  Den insamlande informationen Ă€r analyserad och presenterad enligt ovanstĂ„ende teman med en tematisk analys.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.

Att arbeta i projektform Àr nÄgot som blir allt vanligare i dagens samhÀlle. Ett projekt bestÄr av mÄnga mindre processer som tillsammans mÄste fungera i synergi för att projektet som helhet ska fortlöpa som planerat. Vi lever dock i en förÀnderlig vÀrld och det Àr vanligt att nÄgon av dessa processer inte gÄr som planerat, vilket fÄr kostsamma förseningar till följd (Christensen och Kreiners 1997). Syftet med uppsatsen Àr att stÀlla tvÄ verkliga projekt i förhÄllande till den litteratur vi tagit del av. Genom att göra detta vill vi identifiera vilket tillvÀgagÄngssÀtt som Àr det effektivaste, bÄde ur tids- och kostnadsaspekt.

Kunskapsöverföring mellan projekt Àr ett ansvarsomrÄde inom projektledning. Arbetsformen projekt Àr mycket kunskapsintensiv och det Àr av största vikt för organisationer att omhÀnderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svÄrigheter kring kunskapsöverföring frÄn bÄde framgÄngrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska fÀrdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie Àr att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som anvÀnds. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har anvÀnds för att analysera resultatet.