SCA is the largest private owned forest owner in Sweden, with an ownership of 2 million hectares of productive forestland. To manage the planning of such large areas and to fit the traditional organization structure of a Swedish forest company, the planning approach is subdivided into three stages; strategic, tactical and operational. The strategic part, based on a statistic sample of stands, returns a harvest level estimate which should then be implemented at actual sites in the tactical part. This procedure can lead to incompatible solutions as the strategic solution is not necessarily possible to translate into actual sites in the tactical plan. The geographic aspect is important in tactical planning due to the large costs for moving equipment and maintenance of a large number of forest roads.

Entrepreneurial firms face unique challenges in attracting and acquiring human resources due to difficulties associated with resource constraint and organization legitimacy, often described as liabilities of "smallness" and "newness". The aim of this paper is to examine the "smallness" and "newness" challenges met by small entrepreneurial firms, which strategies they apply to counter these challenges, and if these strategies can be explained by the firm's HR philosophy. Since few studies on Human Resource Management (HRM) in small entrepreneurial firms exist, a framework combining theory from the research fields of HRM, entrepreneurship and small firms has been developed. Employing a qualitative case study design of five small Swedish entrepreneurial firms, our findings demonstrate four "smallness" and "newness" challenges and seven strategies that either counteract or prevent them. Furthermore, results showed that the strategies applied seemed to have no significance with regards to the firm's HR philosophy.

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi ? version 1.0, adopted by the city council in 1998.

AbstractThis study aims to describe and analyze how the 15 municipalities of Västerbotten County consider regional targets of development in their comprehensive plans. The study also investigate if there´s any need of improvements for the consideration of regional targets in comprehensive planning.This paper is based on studies of comprehensive plans in Västerbotten County and on three interviews with employers of different municipalities in the county. An thematic analysis were used to analyze documents and interviews.The result shows that a new comprehensive plan generally takes more consideration to regional targets of development than older plans. The consideration varies a lot between the municipalities of Västerbotten County and it can be explained by many reasons. The informant?s points out that lack of resources- and competence plus a deficient dialog between municipalities and regional organizations are the mainly causes.Keywords; regional development, comprehensive planning, strategy for regional development, regional development program, land-use planning.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom två olika organisationer. Under senare år har relativt stora satsningar gjorts på personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhället ökar ständigt och för att finna en lösning på detta har många företag valt att satsa på kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad är kunskap och kompetens än kapital som växer i framtiden. Därför bör såväl privata som offentliga organisationer satsa på kompetensutveckling både kortsiktligt och långsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Collaborative planning ? a comparative study of theory and practice Why There is today, according to my experience, a growing interest and demand for a more inclusive and transparent planning process. Also, if we are going to be able to reach a truly sustainable society it is my belief that there is a need for a more integrated collaboration between different actors. Where the social, economic and ecological values can influence and benefit from each other. The question then is, how can the planning system accommodate that kind of collaboration? Purpose My aim for this thesis has been to study a selection of the theoretical work that exist about collaborative planning.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig.

I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader, överrensstämmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och historia.

Tullkammarkajen är idag ett hamn- och industriområde beläget vid ån Nissan i Halmstad. Det utmärkta läget i staden med närhet till både centrum, järnvägsstation och vatten gör området synnerligen attraktivt. Men med dagens markanvändning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen består därför i att planera ett nytt bostadsområde med en trivsam utemiljö och en kaj som är öppen för allmänheten. Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, får ett blandat innehåll men med en dominans av bostäder. Viss etablering av handel, kontor och service ökar attraktiviteten och ger liv och rörelse i området.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

When contemplating entering an alliance the rationale behind the decision should differdepending on the size of the companies involved as well as on other important factors. The importantfactors influencing the decision are related to the resource pooling potential of the alliance,the power structure along with the business network the companies are a part of. Theanalysis has shown proof of a need for cooperation if one wish to succeed in the telecommunicationindustry and it has also determined which resources that are deemed to be most important toget in touch with, for our study object, to facilitate its access to the market. Those resources aredefined as a direct channel to the customer, funds/capital and the access to relevant businessnetworks. To get in touch with these lacking resources, three alternative approaches has beenproposed; all of them involving a strategic alliance decision.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

How does a corporation work during the recruitment phase to entice and motivate younger members to work for their organization?The aim is to examine in which grade corporations and organizations? recruitment needs to adapt to encounter Generation Y on the labour market.The base in our method is abduction and our research is based on a qualitative method. We have fulfilled interviews with corporations such as Scania, Skatteverket, Swedbank and Appelqvist & Ottoson HR AB.Corporations need in a sense change their recruitment and emphasis their resources to sell the whole corporation and its image to the young job applicant. The younger members demand a total impression of the corporation to implement an interest and to get motivated to work there. Together with our respondents we have realized that Generation Y has higher demands on their workplace than earlier generations..

Forskningen om säkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkätstudier med fokus på hur en god säkerhetskultur skapas. Sällan studeras vilken roll säkerhetskulturen har, vare sig den är god eller dålig, i händelseförloppet mot en fullgången katastrof. Uppsatsens syfte är tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet säkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjälp av haveriutredningar öka förståelsen för säkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt på tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. Säkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestående av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benämnda som subkulturer respektive delkulturer.