Sökresultat:
353 Uppsatser om Ensprćkig ideologi - Sida 20 av 24
Idéer i förÀndring : FörÀndringar i ideologisk orientering i borgerliga regeringsförklaringar 1976-2010
Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka om det sÀtt som svenska politiker talar om och beskriver samhÀllet (framförallt det svenska) pÄ har förÀndrats över tid. Studiens perspektiv Àr socialkonstruktionistiskt, vilket innebÀr att det sÀtt som politikerna talar om samhÀllet pÄ ses som en del i den stÀndigt pÄgÄende konstruktionen av vÄrt medvetande om, och dÀrmed av, samhÀllet. Det material som undersöks Àr fem svenska borgerliga regeringsförklaringar, framförda 1976, 1979,1991, 2006 och 2010. Den textanalytiska metod som anvÀnds för att analysera dessa regeringsförklaringar Àr en form av kvantitativ innehÄllsanalys.Konkret Àr studiens syfte att longitudinellt undersöka om det finns skillnader i vilka ideologiska idéer som dominerar i de analyserade regeringsförklaringarna. Detta görs med hjÀlp av tvÄ olika sorters innehÄllsanalys.
Artefaktualitet, godtycklighet och vÀrdeneutralitet - en diskussion av Dickies institutionella konstteori
Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, sÄsom den framstÀlls i the Art Circle (1984) och framÄt, senast i Art and Value (2001). Det vill sÀga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begrÀnsa mig till denna senare variant av teorin dÄ det Àr den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och dÄ den av de allra flesta anses vara den bÀsta och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag vÀljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om Àn kanske inte i jÀmförelse med mÄnga andra teorier som fortfarande diskuteras), förÄldrad och hÄrt kritiserad beror för det första pÄ att Dickie (2001) fortfarande hÄller fast vid den och försöker försvara den. För det andra pÄ att mÄnga senare teorier om vad konst Àr pÄ ett eller annat sÀtt Àr inspirerade av eller pÄverkade av Dickies teori, och det tycks dÀrför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om Àn ocksÄ svagheter).
SÀrskilt om resning till men för tilltalad : En analys av institutet i ljuset av NJA 1998 s. 321 och NJA 2013 s. 931
Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.
Skaldemjödet : En jungiansk analys
Syftet med denna studie À?r att analysera hur jihadiströ?relsen Islamiska Staten (IS) anvÀ?nder sig av sitt rö?rliga bildmaterial. Fö?rutom det vill den redogö?ra fö?r vilka uttryck och teman som gÄr att uppfatta i dessa filmer. Min ambition Àr inte att göra nÄgra detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna pÄ retoriken och titta pÄ bildsprÄket i delar av det material som publicerats av Islamiska staten.
VÀnsterpartiets vÀg till vÀljarna
Den hÀr uppsatsen handlar om VÀnsterpartiet, tidigare VÀnsterpartiet Kommunisterna och vilka val de har gjort nÀr det gÀller relationen mellan ideologi och röstmaximering. VÀnsterpartiet kommunisterna balanserade ofta strax ovanför 4 ProcentspÀrren. Efter namnbytet 1990 kom VÀnsterpartiet att öka sin andel av manskÄren, för att 1998 göra sitt bÀsta riksdagsval nÄgonsin. Vi har genom kvalitativa studier av partiprogrammen frÄn 1987, 1996 och 2004 försökt att finna orsaker till denna framgÄng. Vid vÄr undersökning har vi fokuserat pÄ vad i dessa partiprogram som kan sÀgas vara förenligt med rational choice teorin respektive marxism- leninism.
FrÄn avstÄndstagande till erkÀnnande- om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagÀndring som mÄl
Titel FrÄn avstÄndstagande till erkÀnnande ? om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagÀndring som mÄl.Författare Carlos Nalvarte V.Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11.Handledare Bengt Johansson, JMG.Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrÄgor, sakfrÄgekomponenter, opinionsbildning, Äsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering.Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy makingUppsatsen övervÀger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter frÄn RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rÀttigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger frÀmst pÄ sakfrÄgors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgrÀnsas genom att fokusera pÄ obundna tvÀrpolitiska organisationer som hartillgÄng till begrÀnsade resurser och som Àr verksamma i Sverige.Uppsatsens analys fokuserar pÄ politisering av sakfrÄgor och intresset för sakfrÄgan hos medborgarna. Slutdiskussionen strÀvar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige.Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar stÀllning i sakfrÄgor genom att politisera sakfrÄgorna och vÀlja de sakfrÄgeobjekt som bÀst passar partiets ideologiska retorik.
Legitimerande respektive behörighetsgrundande fakta : En jÀmförelse mellan reglerna om godtrosförvÀrv av lösöre och sÀrskild stÀllningsfullmakt
Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.
?Utrymmet Àr mycket begrÀnsat? - ensamkommande flyktingbarn och Dublinförordningen
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestÀmmelser, att fÄ sin asylansökan prövad hÀr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida Sverige, nÀr vi följer Dublinförordningens bestÀmmelser i hanteringen av asylÀrenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de Ätaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser möjligheterna, baserat pÄ uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 Är, som omfattas av Dublinförordningen, att fÄ stanna i Sverige? Vilka faktorer pÄverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av Àmnet i media nÄgon betydelse för möjligheten att pÄverka asyllagstiftningen? Följer vi vÄra Ätaganden gentemot Barnkonventionen om vi ÄtersÀnder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras pÄ fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylÀrenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för Àmnet aktuella, tidningsartiklar, samt för Àmnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrÄn ett rÀttsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns mycket begrÀnsat utrymme att göra undantag frÄn Dublinförordningens bestÀmmelser och följaktligen smÄ möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestÀmmelser att fÄ sin asylansökan prövad i Sverige.
NÄgra grundskollÀrares uppfattningar om kulturell mÄngfald, vÀrden och kunskap tolkade som ideologi
AbstractIn this study, the conceptions of a number of teachers in the Swedish primary and lower-secondary school about cultural pluralism, the values connected to this pluralism by the Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre, Lpo 94, and the possibilities for pupils to gain knowledge about these values, were studied. The conceptions of the teachers were regarded and interpreted as ideology, since the study was made from a point of departure containing an assumption about how the content of the curriculum is of importance for the development of relations of power and dominance between different groups in society. The purpose of the study was to interpret the statements of a limited number of teachers about cultural pluralism, values and knowledge, regarding the ontological, axiological and epistemological assumptions and conceptions expressed therein. The empirical data of the study was gathered through qualitative interviews with eleven teachers working in six different primary and lower-secondary schools in the Mid-Sweden region. The conceptions expressed in the statements given by the respondents were categorized.
MotstÄnd och Mullvadar En studie om skolstyrning och implementering av de nationella genusmÄlen (Lpo94) i tvÄ skolor i Malmö stad
Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt som de nationella genusmĂ„len i den verksamma lĂ€roplanen Lpo94 har implementerats i tvĂ„ enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare pĂ„ Barn- och Ungdomsavdelningen och tvĂ„ bitrĂ€dande rektorer i tvĂ„ valda skolorna.VĂ„ra teori har bestĂ„tt av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg sĂ„som reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi anvĂ€nt oss av Ă€r diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmĂ„len som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden pĂ„ kommunal sĂ„vĂ€l som lokal nivĂ„. Ăven i det fall dĂ€r man inte har nĂ„got medvetet genusarbete sĂ„ har man tillgĂ„ng till en genusmĂ€ssig begreppsapparat.
JAK Medlemsbank och rÀntan : Ett rÀntefritt alternativ
Titel: JAK Medlemsbank och rÀntan ? Ett rÀntefritt alternativ.NivÄ: KandidatnivÄ.Författare: Anna Amborn och Linda Elgestad.Handledare: Maria Fregidou-Malama.Datum: 2012-06-28.Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera JAK Medlemsbanks syn pÄ det ekonomiska systemet i allmÀnhet och rÀntan i synnerhet, samt undersöka om det gÄr att lÄna pengar utan rÀnta. Vi belyser ocksÄ att det finns dolda rÀntekostnader i det vi konsumerar.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och data har frÀmst samlats in genom tre ostrukturerade intervjuer med anstÀllda och engagerade personer inom JAK Medlemsbank. Material till teoriavsnittet har samlats in frÄn databaser, artiklar och böcker.Resultat & slutsats: Studien visar att JAK Medlemsbank Àr vad den utger sig för att vara, alltsÄ en rÀntefri bank. Dock Àr detta beroende av att rÀnta definieras som en arbetsfri inkomst dvs.
?SÄ lÄngt det gÄr men inte till varje pris? Om synen pÄ integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan
Denna uppsats behandlar litteraturens samt nÄgra pedagogers syn pÄ integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med arbetet Àr att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen sÀger om integrering i en jÀmförelse med verksamma pedagoger ute pÄ skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebÀr liksom vad vi menar med sÀrskilt stöd och vem som behöver sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen redovisas vad olika styrdokument sÀger om elever i behov av sÀrskilt stöd, om skolans mÄl kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt anvÀndande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr och nÀr ett sÄdant upprÀttas.
Bilden av Islamiska staten : en analys av hur jihadiströrelsen anvÀnder sig av rörligt bildmaterial
Syftet med denna studie À?r att analysera hur jihadiströ?relsen Islamiska Staten (IS) anvÀ?nder sig av sitt rö?rliga bildmaterial. Fö?rutom det vill den redogö?ra fö?r vilka uttryck och teman som gÄr att uppfatta i dessa filmer. Min ambition Àr inte att göra nÄgra detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna pÄ retoriken och titta pÄ bildsprÄket i delar av det material som publicerats av Islamiska staten.
FrÄn hyllat fittstim till hatade genuspirayor : en studie av DN:s framstÀllning av feminister
För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, sjĂ€lvstĂ€ndighet och attityd. Ăven politiker passade pĂ„ att surfa i vĂ„gorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhĂ€ngare i bĂ„de det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande stĂ€llningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fĂ„tt en ny laddning och feminismen Ă€r inte lĂ€ngre det enda valet i strĂ€van mot jĂ€mstĂ€lldhet.
Given och eder skall varda givet: en studie om ideellt vÀlgörenhetsengagemang
FlodvÄgskatastrofen i Sydostasien, den 26 december 2004, vÀckte vÄrt intresse till att studera varför mÀnniskor Àgnar sig Ät vÀlgörenhet i olika former. VÀlviljan och hjÀlpsamheten efter hÀndelsen har varit stor och svenska folket har skÀnkt mycket pengar och annat till hjÀlporganisationer. Syftet med uppsatsen var att studera faktorer som pÄverkar mÀnniskors motiv till att Àgna sig Ät ideell vÀlgörenhet i nÄgon form. VÀlgörenhetsengagemang och gÄvoutbyten Àr sociala fenomen som vi valt att tolka utifrÄn Webers idealtyper för socialt handlande: vÀrderationellt respektive mÄlrationellt handlande. Den teoretiska referensramen har utgjorts av Jordansson beskrivning av vÀrderationellt vÀlgörenhetsarbetet i 1800-talets Sverige samt det mÄlrationella handlandet genom Mauss teori om gÄvoutbytet.