Vatten är inte en vanlig vara och bör därför inte heller betraktas som en sådan. Dess avgörande egenskaper och svåra hantering gör att kraven på välfungerande institutioner är stora, men gör också den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar på externaliteter och effektivitetsproblem går inte alltid att ena med de rättvise- och moralaspekter som uppkommer när det handlar om ett mänskligt basbehov. Den här uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana områden. För att sätta problematiken i ett verkligt sammanhang, används Mexiko City som fallstudie och därefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka om ett intag av koffein kan påverka tårproduktionen med hjälp av Schirmer 1 test.Metod: I det här arbetet deltog 30 personer i åldrarna18 ? 28 år (medelåldern var 22,3 ± 2,1 år) som var uppdelade i två grupper med 15 personer i varje grupp. Den ena gruppen fick 200 ml vatten och 300 mg koffein och den andra fick bara 200 ml vatten. Alla deltagares tårproduktion mättes fyra gånger, en gång före intag, efter intag mättes tårproduktionen efter både 30, 60 och 90 minuter. Tårproduktionen mättes med hjälp av Schirmer 1 test, vilket är en pappersfilters remsa med en graderad mm-skala som hängs fast i deltagarens undre ögonlock, där den absorberar ögats tårar.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinintag, men det fanns det efter vattenintag på höger öga där tårproduktionen minskning var statistiskt signifikant mellan första och sista mätningen (p = 0,011).Slutsats: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinintag.

Detta examensarbete är utfört på Stockholm Vatten som producerar och levererar dricksvatten till drygt 1 miljon personer i Stockholm med omnejd. I likhet med andra bolag inom vattenbranschen har Stockholm Vatten stora energikostnader vid distributionen av rent vatten samt vid omhändertagandet av avloppsvatten. År 2003 var denna kostnad ca 55 miljoner kronor och därmed en betydande del av bolagets totala utgifter. Större delen av energiförbrukningen uppstår vid vatten- och avloppsverken då vattnet ska tryckas ut i nätet men stora mängder energi förbrukas även i själva ledningsnätet. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur och varför energianvändningen ser ut som den gör i en zon i södra delen av Stockholm.

I det här examensarbetet dimensioneras en solcellsanläggning med batteribank till fyra kolonistugor som kommer att vara bebodda under sommarhalvåret på Wij Trädgårdar i Ockelbo. Den förväntade elanvändningen beräknas för två olika brukarbeteenden. Ett brukarbeteende där hushållsapparater med höga effekter (exempelvis mikrovågsugn) förväntas ha kortare drifttider vilket resulterar i lägre krav på installerad solcellseffekt samt en mindre batteribank.För den kemiska energilagringen i en batteribank undersöks flera olika typer av uppladdningsbara batterier. AGM blyackumulatorn är det batteri som anses vara lämpligt för kemisk energilagring i solcellssystemet och som har använts vid dimensioneringen av batteribanken. Vidare undersöks möjligheterna att lagra elektricitet småskaligt genom pumpat vatten till ett vattenmagasin, som ett komplement till energilagringen i batteribanken.

Stockholms- och Uppsalaregionen tar sitt dricksvatten från Mälaren och dess tillflöden. Med ett varmare och fuktigare klimat, vilket är ett scenario i framtiden, kommer troligen kolhalten i vattnet att öka vilket kan leda till att nuvarande reningstekniker måste utvecklas. Organiskt material i dricksvatten kan orsaka en rad problem så som desinfektionsbiprodukter, biologisk tillväxt i distributionssystemen samt även dålig lukt, smak och färg. En lovande metod för rening av organiskt material har visat sig vara anjonbytaren MIEX® (Magnetic Ion Exchange resin process).Syftet med detta projekt var att utvärdera MIEX® förmåga att rena vatten från löst organiskt material (DOC), då anjoner (Cl-, HCO3- och SO42-) som kan konkurrera finns närvarande. Detta gjordes genom experiment med vatten som innehöll olika kombinationer och koncentrationer av de fyra ovan nämnda jonerna.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs.

Syftet med detta projekt var att undersöka om det är möjligt att använda en fungicid vid odling av celler från Oncidium crispum, för att slippa kontaminering av mykorrhizasvamp. Kontaminering från denna sorts svamp har i tidigare försök varit ett stort promlem. I undersökningen användes fungiciden Nystain. Ett första försök gjordes för att testa om Nystatin hade effekt på den aktuella svampen. På näringsmedium fick hyfer från mykorrhizasvampen växa mot ett filterpapper indränkt i Nystatinlösning med olika koncentrationer.

Sväljkapacitet kan skilja sig åt mellan olika åldrar och kön. Detta kan inverka på prestationen på så kallade vattensväljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angående effekt av ålder, kön och vattenmängd på sväljförmåga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mått på sväljförmåga: sväljtid, sväljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmängd och ålder respektive kön på sväljförmågan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrån ålder och kön.

För att åstadkomma samarbete mellan agenter i dataspel har utvecklare under lång tid använt sig av traditionella AI-tekniker såsom skriptning och tillståndsmaskiner. Dessa tekniker har dock ett flertal problem som gör att alternativa tekniker där samarbete istället evolveras fram blir intressanta att studera. I detta arbete har effekterna av egenskaperna begränsade synfält, brusig indata samt hinder på evolution av samarbete med en sådan teknik, Multi-Component ESP, utvärderats.En experimentmiljö utvecklades baserad på samarbetsproblemet CMOMMT. I denna miljö utfördes sedan fem olika experiment där respektive egenskap först testades enskilt och sedan alla tre i kombination. Resultaten av dessa visade att ingen av egenskaperna enskilt har någon effekt men däremot att kombinationen av alla egenskaper har en stark negativ effekt på evolutionen.

Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

EU:s ramdirektiv för vatten har lett till omfattande förändringar av den svenska vattenförvaltningen och medför att Sverige numera är bundet av att uppfylla vissa krav gällande skyddet för och kvaliteten på vatten. Ett sätt att skydda viktiga vattenresurser är att en länsstyrelse eller en kommun beslutar om att inrätta ett vattenskyddsområde enligt 7 kap. miljöbalken. Genom inrättandet av ett vattenskyddsområde kan föreskrifter utfärdas med stöd av 7 kap. 22 § MB som inskränker möjligheterna att förfoga över fastigheter inom det skyddade området och förstärker vattenintresset gentemot andra intressen.

Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får intebegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.