I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

Man hör ständigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det är allmänt känt att lönerna är högre än i Sverige men när det handlar om övriga ekonomiska aspekter är okunskapen stor. Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur dessa aspekter skiljer sig åt mellan de båda länderna. Vi valde att skriva i utredningsform då det handlar om att sammanställa redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska källor.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

Detaljhandelsföretagens vill utveckla en långsiktig kundrelation för att bibehålla sin position på marknaden där kunderna har många butiker att välja utifrån. För att ge sin personal motivation att utveckla en god kundtillfredsställelse används belöningssystem som motivationsverktyg. Denna uppsats kommer att behandla arbetet med customer relationship managent även kallat CRM samt belöningssystem. Uppsatsen kommer undersöka ett medelstort detaljhandelsföretag i Luleå som arbetar med kollektivt belöningssystem och CRM arbete. Intervjuer har skett enskilt med fyra representanter från arbetslaget och en från företagsledningen i butiken.

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker.

 Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas.Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga.Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor. .

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten då CBRN-händelser inträffar i det svenska samhället samt hur dessa dokument påverkar den civil-militära samverkan. Dokumenten har analyserats utifrån en teori om organisationers gränser och anknutits till en verklig CBRN-händelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers gränser kan användas för analys av civil-militär samverkan vid krishantering i allmänhet. Specifika händelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

Syftet med arbetet var att undersöka huruvida elevernas läsförståelse i engelska förbättrades genom att använda skönlitteratur. För att undersöka detta använde vi oss av kortare noveller och texter, som i majoritet lästes i läxa, övningshäften, samtal och diskussioner med eleverna, antingen enskilt eller i helklass. Övningshäftena var till för att överskådligt kunna se om förbättringar skedde hos eleverna i fråga om läsförståelsen och därmed även om deras analytiska förmåga förbättrades. Dessa mätningar utfördes regelbundet och med kortare texter under hela praktikperioden. Samtalen och diskussionerna använde vi oss av för att förvissa oss om ett eleverna aktivt deltog samt om eleverna förstod vad vi läste och gjorde, men inte minst för att motivera eleverna för uppgifterna.

Syftet med följande arbete är att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan användas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrån examensordningen. I vårt arbete har vi använt oss av dokumentanalys som metod. Vi har läst kvalitetsredovisningar från två olika kommuner från förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrån kriterier som vi innan bestämt. Vi har dels analyserat innehållet och dels gjort en jämförelse mellan kvalitetsredovisningarna från förskolor och skolor i kommunerna.

Vi har i denna uppsatsen gjort en kvalitativ undersökning enligt Grundad Teori (Grounded Theory). Undersökningen gjordes med hjälp av en fokusgrupp bestående av sex personer. Syftet med uppsatsen var att besvara frågan som avgör valet av butik på Internet. Vi har i undersökningen kommit fram till att det främst finns fyra faktorer som ligger till grund för hur köpbeslut tas. Dessa är pris, leveranstid, trovärdighet och mun till mun-spridning (word of mouth).

Matematiska problem finns och uppstår naturligt i vardagen. Barn upptäcker inte dem själva utan vi måste göra dem synliga för att de ska lära sig förstå. Hur barn utvecklar matematiken beror på hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.Syftet med examensarbetet är att undersöka barns strategier, då de utmanas att mäta längden på ett föremål. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och återskapar ett eget resultat utifrån det de blivit delgivna.För att kunna besvara vår frågeställning observerade vi barn födda 2001, både enskilt och två och två. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte låstes i sina tankar, utan använde sig av olika hjälpmedel när de skulle mäta föremålets längd.

Denna studie belyser i vilken mån elever i behov av särskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte är att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar även mot vad för sorts handledning och stöd lärarna kan få ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har även genomförts observationer av en verksamhet där det finns barn i behov av särskilt stöd.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förändringsarbete kan beskrivas, samt vilka jämförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats på en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning där kvalitativ och kvantitativ data samlats in från de som varit drivande av förändringen, samt de som varit föremål för förändringen. Datan har analyserats utifrån det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit något reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremål för förändringen. Jämförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation använts som ett sätt att förbereda för förändring, samt att möten använts för att kommunicera de rutiner förändringen inneburit..

Syftet med vår studie var att undersöka hur elevers motivation till lärande påverkas genom ett temainriktat arbetssätt. Studien utfördes under sex veckor på en skola i Piteå kommun. Klassen där vi utförde vår studie bestod av elever från år 4-5-6. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete om Australien och Nya Zeeland där eleverna fick jobba i ett utforskande och upplevesebaserat arbete en längre tid och på ett omväxlande sätt där flera skolämnen berördes. Eleverna fick möjlighet att jobba både i grupp och enskilt.