Sökresultat:
3458 Uppsatser om Enskilda tillgćngar - Sida 51 av 231
Revisorers agerande vid tvetydiga lagrum
Eftersom mÄnga lagrum Àr tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrÄn den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar nÀr de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vÄrat syfte har vi intervjuat fyra revisorer pÄ tvÄ företag. Slutligen jÀmförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgÄr frÄn de lagar och regler som finns.
Akustisk design av studiorum för musikinspelning
Detta projekt genomfördes i samarbete med akustikern Erling Nilsson pĂ„ företaget Ecophon i Hyllinge. Uppdragsgivare var musikproducenten Magnus Ă
gren som Àger studion Flow Music i Malmö. Uppgiften var att förbÀttra akustiken i ett av Flow Musics studiorum. Rummet hade före projektet en hÄrd och obehaglig akustik. För att komma fram till ett ÄtgÀrdsförslag specificerades först hur enskilda akustiska egenskaper skulle pÄverkas för att ge ett sÄ bra resultat som möjligt.
Förskolans miljö samt pedagogernas förhÄllningssÀtt mot flickor och pojkar ur ett genusperspektiv
Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar i förskolan. Syftet Àr Àven att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som Àr till för alla barnen. FrÄgorna vi vill ha svar pÄ Àr hur pedagogerna förhÄller sig till barnen beroende pÄ om det Àr en pojke eller flicka under pÄklÀdning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrÄn ett genusperspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört pÄ fyra förskolor i LuleÄ kommun Àr observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.
FingertoppskÀnsla - eller att se genom fingrarna: En studie om jÀmstÀlldhet och sexuella trakasserier
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om jÀmstÀlldhet och krÀnk-ande behandling samt att studera hur lÀrare vill hantera och förebygga sexuella trakasserier. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielÀrare i Norrland. Resultatet analyserades och tolkades utifrÄn skolans styrdokument gÀllande vÀrdegrund och teorier om genus och intersektionalitet. Undersökningens slutsatser Àr att lÀrares vaga uppfattning om jÀmstÀlldhet fÄr konsekvenser för hanteringen av sexuella trakasserier. Intentionerna Àr ofta goda och leder till att lÀrarna alltid vill hantera sexuella trakasserier, oftast genom att markera att beteendet inte Àr accepterat och sedan hÄlla enskilda samtal med berörda elever.
Stressad av skolan? : Analys av skolfaktorers pÄverkan till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever
Syftet med denna studie Ă€r att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer pĂ„verkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever Ă„terhĂ€mtar sig frĂ„n stressfyllda situationer. Ă
tta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte Àr enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt Àr brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svÄrigheter för eleverna att bemÀstra stressfyllda situationer.
Individualisering av matematikundervisning - en analys av dagens gymnasieskola
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.
MATERIAL, - vad, hur och varför? : - En undersökning om material i bildundervisningen.
LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.
Transitionen mellan grundskolan och gymnasieskolan för elever i behov av sÀrskilt stöd
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr
skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd.
Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..
Ingen lÀrare Àr en ö : En intervjustudie om hur sju stycken högstadielÀrare ser pÄ Àmnesövergripande projektarbete i skolan
Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielÀrare ser pÄ Àmnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar sÀrskilt pÄ frÄgestÀllningarna kring vilka syften som ingÄr i det Àmnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker Àven att ta reda pÄ hur det Àmnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ÀmneslÀrarnas Àmnen och undervisning. En tredje frÄgestÀllning Àr vilka hinder som de sju stycken lÀrarna finner i det Àmnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta Àr den kvalitativa undersökningen.
Reciprocitet - Hur gÄvor pÄverkar köpbeteende
Vi vill i studien skildra tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet vid en överlĂ„telse för att fĂ„ en förstĂ„else för vad processen innebĂ€r för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra sĂ€ljarens perspektiv pĂ„ vĂ€rden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlĂ„telseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgĂ„ngspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. ĂverlĂ„telsen skedde parallellt med studiens gĂ„ng och dĂ€rför har studien Ă€ven haft en interaktiv forskning.Hur överlĂ„telseprocessen blir beror pĂ„ företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt mĂ„len som finns för överlĂ„telsen och dess finansieringsbehov Ă€r andra pĂ„verkande faktorer.
Efter hjÀrtinfarkt : -att lyckas med livsstilsförÀndringar
MÄnga personer drabbas Ärligen av hjÀrtinfarkt, ofta rekommenderas livsstilsförÀndringar i rehabiliteringsfasen. Det Àr en utmaning för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att motivera och stödja patienten i deras strÀvan mot en förbÀttrad livsstil. Syftet med studien var att belysa de faktorer som underlÀttar respektive försvÄrar patientens livsstilsförÀndringar efter en hjÀrtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sex kategorier.
Individanpassad idrottsundervisning - en studie om hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa resonerar kring möjligheter och svÄrigheter med anpassad fysisk aktivitet
Syftet med arbetet Àr att undersöka lÀrares medvetenhet och resonemang kring individanpassad idrottsundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa samt undersöka om de tar hÀnsyn till de enskilda individerna i sin undervisning och i sÄ fall vilka metoder de anvÀnder sig av. Undersökningen innefattar Àven lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsas syn pÄ möjligheter och svÄrigheter med individanpassad idrottsundervisning. En kvalitativ studie har genomförts, dÄ Ätta lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa, i Är F-5, observerades under sina idrottslektioner, varpÄ de sedan intervjuades om sin syn pÄ individanpassad idrottsundervisning. Majoriteten av respondenterna arbetade inte med individanpassad idrottsundervisning, det framkom under bÄde observationerna och intervjuerna. De intervjuade ansÄg dock att eleverna skulle fÄ en mer positiv bild av idrott och rörelse om de fick valmöjligheter under lektionerna.
Mötet mellan klienter och socialsekreterare i socialtjÀnstens Arbetslivsförvaltning
Abstract Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjÀnstens bemötande. Men Àven se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi anvÀnt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stÀmplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinÀra samhÀllet. VÄr empiriska undersökning bestÄr av Ätta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus pÄ olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som Äterspeglar Ätta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjÀnsten.
Uppföljning av rehabteambedömningar
En grupp pÄ 18 personer som arbetade med montering pÄ line bedömdes efter i snitt 14 mÄnaders sjukskrivning av ett tvÀrprofessionellt team inom företagshÀlsovÄrden. Arbetsgivaren valde till denna fördjupade bedömning ut de som haft lÄnga sjukskrivningar eller dÀr det fanns tveksamheter kring fortsatt arbetsförmÄga. De utvalda trÀffade först företagslÀkaren som gjorde en medicinsk bedömning samt sorterade upp oklarheter kring rehabteambedömningen och syftet. Sen gjorde övriga teamdeltagare (företagssköterska, beteendevetare, ergonom, arbetsmiljöingenjör) sina bedömningar och dÀrefter trÀffades teamet för att göra en sammanfattning och samla ihop ÄtgÀrdsförslag för respektive bedömd person.FöretagslÀkaren stÀmde sen av slutrapporten med den bedömde och efter smÀrre justeringar lÀmnades slutrapporten till bÄde den bedömde och till arbetsgivaren. Tanken var att ge Äterkoppling till arbetsgivaren för effektivare rehabiliteringsarbete pÄ sÄvÀl individuell som gruppnivÄ, samt att den bedömde skulle fÄ ett verktyg att driva sin rehabilitering framÄt.För att utvÀrdera vÄr insats utarbetades en intervjuguide och vÄr sekreterare intervjuade sen de bedömda per telefon 4-5 mÄnader efter avslutad bedömning, bÄde för att skaffa oss en bild av de enskilda resultaten och för att finna förbÀttringspotentialer för vÄr tjÀnst.
SĂ€kerhetsanalys av plugin-kod till publiceringsplattformen WordPress
Applikationer och system flyttar i allt större utstrÀckning frÄn lokala installationer pÄ den enskilda datorn, ut i ?molnet? dÀr data skickas och hanteras via Internet. Traditionella ?Desktop applikationer? blir webbapplikationer för att centralisera drift och öka tillgÀnglighet. Detta skifte medför ett ökande antal trÀffytor för personer som av en eller annan orsak vill Äsamka skada eller tillskansa sig, alternativt manipulera eller förstöra, kÀnslig eller hemlig information.