Sökresultat:
3458 Uppsatser om Enskilda tillgćngar - Sida 3 av 231
Socioekonomisk bakgrund och l?sf?rst?elsef?rm?ga i grundskolan: en systematisk litteraturstudie
L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som
resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som
p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att
en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i
h?gre ?rskurser.
Kunskapsspridning via intranÀt - en fallstudie av SEB Enskilda Banken
Företag har börjat inse att deras samlade kunskap blivit allt viktigare, vilket vÀcker ett intresse för att studera hur ett kunskapsintensivt företag utnyttjar sitt intranÀt för kunskapsspridning. För att belysa denna problemstÀllning utnyttjas SEB Enskilda Banken i Malmö som fall. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att utreda i vilken utstrÀckning SEB:s intranÀt pÄverkar spridningen av kunskap pÄ SEB Enskilda Banken i Malmö.I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Undersökningen bestÄr av en fallstudie pÄ SEB Enskilda Banken i Malmö. Insamlingen av data har frÀmst skett genom personliga intervjuer med förvaltare och chefer inom enheten.
Föroreningen av Ăstersjöns vatten : Enskilda avlopp och Ă„tgĂ€rder för en lĂ„ngsiktig uthĂ„llig vattenanvĂ€ndning
I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Ăstersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.
FörvÀntningar pÄ enskilda skogsÀgare : betrÀffande ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvarstagande
Skogsbruket i Sverige har under Ärhundraden varit en viktig framgÄngsfaktor för enskilda skogsÀgare, samhÀlle och skogsindustri. Skogen Àr en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjÀnster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri stÄr för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige Àr en vÀrldsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvÀrde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag Àgs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsÀgare (LRF Konsult SkogsbyrÄn, 2010). Intresset för att Àga skog har ökat, dÄ privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt lÄngsiktig investering.
Kortsiktig omsÀttning och avkastningar-En studie pÄ enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsens A-lista
VĂ„r studie bygger pĂ„ artiklarna ĂąâŹÂFads, Martingales and Market efficiencyĂąâŹÂ och ĂąâŹÂVolume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security ReturnsĂąâŹÂ och Ă€r ett replikat av dessa.
Studiens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan förÀndringar i aktieomsÀttningen och veckoavkastningar för enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsen..
"Man kan inte vara en glad amatör lÀngre" : Om resultatmÀtning, lÀrande och legitimitet bland bistÄndsorganisationer
Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mÄl, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och Äterrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfÀllig för att utlÀsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sÀtt att bedriva utvecklingssamarbete pÄ. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man inom nÄgra av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tÀnkande kring resultatmÀtning, vad som pÄverkat denna utveckling och vad det har fÄtt för konsekvenser. Slutsatserna Àr att de enskilda organisationerna som ingÄr i denna studie har ökat sin ambition att mÀta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal Är tillbaka och lÀrt sig och utvecklats mycket pÄ omrÄdet. I vilken utstrÀckning de pÄverkats av externa krav i omstÀllningen Àr svÄrt att avgöra, men ökade krav har fÄtt konsekvenser för organisationerna.
Kampen mellan liten och stor : En jÀmförande studie i hur en enskild detaljhandlare kan differentiera sig mot en professionell kedja
Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo Ären prÀglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har frÀmst varit de stora kedjornas expansion och tillvÀxt inom framförallt sÀllanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats Àr dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och pÄ sÄ sÀtt kunna konkurrera mer rÀttvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jÀmfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja Àr en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom omrÄdet Àr av stor vikt.
TjÀnsteföretags villkor och tillgÄngar : Bankernas vÀrdering av intellektuellt kapital
Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.
Kortsiktig omsÀttning och avkastningar-En studie pÄ enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsens A-lista
VÄr studie bygger pÄ artiklarna ?Fads, Martingales and Market efficiency? och ?Volume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security Returns? och Àr ett replikat av dessa.Studiens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan förÀndringar i aktieomsÀttningen och veckoavkastningar för enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsen..
?SÄ lÀnge de bara sitter dÀr helt tyst Àr det ju inga problem? : En kvalitativ studie om enskilda personers Äsikter kring tiggeri
Tiggeri Àr ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhÀlle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och Äsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar pÄ detta syfte utgick vi frÄn en kvalitativ metod och har genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer samt tvÄ samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring vilka Äsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.VÄrt resultat visade att det fanns mÄnga tankar och Äsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta kÀnslor. De gemensamma Äsikterna som framkommit Àr att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren vÀcker bÄde kÀnslor och ett ifrÄgasÀttande om dennes Àrlighet.
Miljöstrategisk jÀmförelse mellan tvÄ reningsmetoder för enskilda avlopp
Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.
Enskilda avlopp : Ett kommunalt ansvar?
Vattnet Àr en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag anvÀnds vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. UtslÀpp av nÀringsÀmnen i för stora mÀngder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gÀller framför allt utslÀpp av avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartlÀggningsstrategier för enskilda avlopp och vilka ÄtgÀrder de vidtar, samt hur mÄnga enskilda avlopp det finns. För att ta reda pÄdetta skickades en enkÀt och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanstÀlldes dessa.
Utflyttning av aktiebolag : AnstÄnd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgÄngar vid ett aktiebolags utflyttning inom EU
Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.
Tryckpappersindustrins nedgÄng : Skogsindustrins hantering av minskad efterfrÄgan pÄ tidningspapper
Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.
Vilket hörn Àr ditt hörn? : Hur utnyttjar de enskilda klÀdbutikerna konkurrensmedelsmixmodellen sexhörningen för att skaffa konkurrensfördelar pÄ marknaden och vilken del ska de lÀmpligen arbeta mer med?
Denna uppsats handlar om hur enskilda, mindre butiker inom klÀdbranschen arbetar med konkurrensmedelsmixen sexhörningen för att konkurrera pÄ marknaden. I inledningen fÄr lÀsaren en inblick i vad uppsatsen kommer att handla om och vi vill hÀr förmedla hur just en konkurrensmedelsmixmodell kan pÄverka enskilda butikers marknadsföringsÄtgÀrder. Bakgrunden till denna uppsats Àr den starka konkurrens som finns inom klÀdbranschen i dagslÀget och vi vill studera enskilda klÀdbutiker som till skillnad frÄn butiker som tillhör integrerade kedjor har en större pÄverkan pÄ sina marknadsföringsÄtgÀrder.FrÄgestÀllningen som ska belysas Àr hur de enskilda klÀdbutikerna idag anvÀnder sig av olika konkurrensmedel och hur de kan anvÀnda sig av dessa för att effektivisera sin marknadsföring. Vi har dÀrmed utformat en problemformulering som lyder: Hur utnyttjar de enskilda butikerna konkurrensmedelsmixmodellen sexhörningen för att skaffa konkurrensfördelar pÄ marknaden och vilken del ska de lÀmpligen arbeta mer med?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de enskilda klÀdbutikerna arbetar med konkurrensmedlen i sin dagliga verksamhet och de teorier vi tar hjÀlp av för att kunna uppfylla syftet Àr affÀrsidé, kundsegment/mÄlgrupper, butiksmarknadsföring, konkurrensmedelsmixmodellen, modell för butikens konkurrensmedelsmix ? sexhörningen (LÀge, pris, sortiment, kommunikation, mÀnniskor och service) och positionering.