Sökresultat:
4939 Uppsatser om Enskilda privata skogsägare - Sida 42 av 330
Offentliga möten i det privata - En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspÄr.
Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men
Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt
under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk
inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga
ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ
hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings-
och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga
platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt
vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.
Alkoholrelaterade problem och hÄllning i alkoholfrÄgan : En kvantitativ undersökning
Syftet med studien Àr att undersöka om individer med en liberal hÄllning i alkoholfrÄgan löper en större risk att rÄka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem Àn individer med en restriktiv hÄllning. DÄ tidigare forskning om relationen mellan hÄllning i alkoholfrÄgan och sociala problem Àr svÄrhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning pÄ de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att hÀrleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar ocksÄ pÄ att kön, Älder, inkomst och konsumtionsnivÄ Àr variabler som kan ha direkt inverkan pÄ alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata frÄn Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjÀlp av binÀr logistisk regressionsanalys.
Enskilda avlopp i vÀntan pÄ kommunal anslutning
UndermĂ„liga enskilda avlopp i Ăstersjöns nĂ€romrĂ„den bidrar till bĂ„de övergödning ochförorening av havsvattnet. En av orsakerna Ă€r att sommarstugeomrĂ„den i allt högre gradövergĂ„r till Ă„retruntboende. Denna successiva förĂ€ndring, skapar sĂ„ kalladeomvandlingsomrĂ„den, med i mĂ„nga fall otillrĂ€ckliga avloppssystem. I takt med att flervĂ€ljer att bosĂ€tta sig permanent i dessa omrĂ„den ökar belastningen pĂ„ avloppen ochdĂ€rmed risken för lĂ€ckage och föroreningar.Ett sĂ€tt att minska utslĂ€ppen Ă€r att bygga ut det kommunala avloppsledningsnĂ€tet tillomvandlingsomrĂ„dena. Problemet Ă€r att det kan ta 5 ? 10 Ă„r frĂ„n planering avutbyggnad fram tills inkoppling av kommunalt avlopp kan ske pĂ„ berörda fastigheter.Under den tiden behövs tillfĂ€lliga avloppssystem som kan anvĂ€ndas somövergĂ„ngslösningar, ersĂ€tta bristfĂ€lliga enskilda avlopp och förbĂ€ttra miljön.
Stölder och förebyggande ÄtgÀrder : en studie hos Holmen skogs entreprenörer och egna maskinlag
This master thesis was performed as a mission from Holmen Skog with the purpose to investigate to which extent their own machine teams and engaged contractors were exposed to theft and vandalism, and most common preventive measures used. With the help of collected data the study should lead to proposals of preventive measures that can help the machine teams in their struggle to minimise theft and vandalism.
Theft and vandalism are a big problem for Swedish forest contractors. In a scarce economic situation thefts and vandalism rapidly decrease the profit for the contractors. However, the last years have resulted in a positive awareness of thefts, and more and better preventive measures have been developed. With the initiative of this master thesis, Holmen Skog show that they are aware of the situation and that they wish to take control of the problem.
A total amount of 108 questionnaires was sent out to Holmen?s own machine teams and engaged contractors.
Drivkrafter och incitament för fastighetsnÀra insamling
Bakgrund: I Sverige finns en allmÀn mÄlbild om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling och för att uppnÄ denna mÄlbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar pÄ lagstiftningen och för att operationalisera mÄlet om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnÄ uppsatta mÄl om Ätervinningsgrader. Det senaste inom Ätervinningsverksamheten Àr utvecklingen av fastighetsnÀra insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem dÀr fastighetsÀgare har svÄrt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnÀra insamling.
SkyddsomrÄde för RörbÀcks grundvattentÀkt: Med Riskanalys och förslag pÄ sekundÀrt skyddsomrÄde
Som ett slutmoment i SamhÀllsbyggnadsprogrammet 120 hp görs detta examensarbete för SamhÀllsbyggnadsförvaltningen, avdelning Teknisk försörjning i Kalix kommun belÀget i Norrbottens lÀn. Examensarbetet gÄr ut pÄ att undersöka föroreningsrisker frÄn enskilda avlopp som tyvÀrr mÄnga gÄnger har bristfÀllig rening jÀmfört med kommunalt vatten och avloppshantering. OmrÄdet i frÄga ligger i RörbÀck, nordost om LuleÄ dÀr Kalix kommun Àr huvudman för dricksvattentÀkten i omrÄdet, men dÀr LuleÄ kommun stÄr som Àgare av marken runt omkring vattentÀkten och brunnsomrÄdet. SkÀrpta regler frÄn EU och vattendirektivet skapar behov av ÄtgÀrdsprogram för att sÀkra upp att vattenkvalitén upprÀtthÄlls och risker som förknippas med avlopp i bÀsta fall elimineras. En svarsenkÀt har tidigare skickats ut till fastighetsÀgarna med en förfrÄgan om deras enskilda avloppssystem.
Individualisering av matematikundervisning : En studie av fyra lÀrares sÀtt att arbeta med matematik
Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.
Sanningens hjÀltar : Författarrollens funktion i SVT:s juldramer August och Selma
Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.
RÀddare i nöden eller...? Hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i förskolan
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förvÀntningar pÄ denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. VÄrt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och dÄ frÀmst gÀllande enskilda barn i behov av sÀrskilt stöd. Det framkom att bristen pÄ tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.
ADHD med andra - en kvalitativ studie om ensamhet och tillhörighet
Syftet med denna uppsats Àr att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och vÀxa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mÀns upplevelser i retrospektiv av att ha vÀxt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har pÄverkat deras sjÀlvuppfattning och identitet. Studien avser Àven undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgÄs med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.MÀnniskor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.
AffÀrsÀnglar och HÄllbara investeringar - En studie om affÀrsÀnglars investeringsprocess och deras förhÄllningssÀtt till hÄllbara investeringar
HÄllbarhetsarbete har blivit allt viktigare inom den privata sektorn men lÄngt ifrÄn allaföretag har implementerat detta, Àven om mÄnga menar att hÄllbarhetsarbete gynnarföretag i ett lÄngsiktigt perspektiv. Samtidigt som riskkapitalister menar att CSRfrÄgorblir allt viktigare för företag visar studier att smÄ privata företag inte tror att dekan bidra till hÄllbar utveckling pÄ grund av deras mindre storlek. AffÀrsÀnglar Àrprivatpersoner som kan hjÀlpa nystartade företag genom att investera eget kapital ochkunskap. Förutom att hjÀlpa nystartade företag Àr affÀrsÀnglars frÀmsta mÄl att fÄ högavkastning pÄ sina investeringar. AffÀrsÀnglars krav pÄ bland annat avkastning skaparen problematik för dem att genomföra hÄllbara investeringar.
Kommunikativa Sjukhus : En jÀmförande studie av strategisk kommunikation vid svenska sjukhus
Att sjukvÄrden i Sverige har förÀndrats under de senaste decennierna och fortfarande gör sÄ Àr ett faktum. Efter att under lÄng tid fÄtt utstÄ kritik för att vara ineffektiv och byrÄkratisk har det genomförts reformer för att komma till rÀtta med de problem sjukvÄrden dragits med. Reformerna har inte sÀllan gÄtt ut pÄ att sjukvÄrden ska anamma den privata sektorns arbetssÀtt och metoder för att pÄ sÄ vis bli mer effektiv. Sjukhus har pÄ sÄ sÀtt blivit mer ?marknadiserade?.I följande uppsats undersöks förekomsten av informationsavdelningar vid svenska sjukhus och informationschefer vid tre sÄdana avdelningar har intervjuats.
Kampen om skadestÄndet
Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.
Svenska skogsinvesteringar i Baltikum : Omfattning, investeringsmotiv och skogliga skillnader mellanlÀnderna
Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlÀgger Àven de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsÀttningar i de olika lÀnderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i nÄgot avdessa lÀnder, har studien baserats pÄ officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frÄnwebbplatser. Vi har Àven genomfört intervjuer i form av en enkÀt med utvaldaskogsÀgare.Resultat och analys innehÄller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanstÀllning av enkÀtsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat pÄ vÄr uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen Àr de största aktörerna Bergvik Skog, Södra SkogsÀgarna,Tornator och SkogssÀllskapet som totalt Àger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaÀr SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag Àr t.ex.
Att göra konst Àr inget hokus pokus : Om att göra en konstnÀrlig process begriplig och anvÀndbar i en undervisningskontext
Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. FramvÀxten av smartphones har ocksÄ gjort att mÄnga idag alltid har tillgÄng till bÄde kamera,internetuppkoppling och bildskÀrm. Detta Àr ocksÄ de förutsÀttningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast vÀxande sociala medierna. PÄ Instagram kan företag dela bilder med innehÄll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstÄ.Möjligheten till spridning kan Àven utgöra en risk dÄ företagen Àr rÀdda för negativ publicitet.Denna uppsats har dÀrför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i vÀrde respektive riskerar i sitt varumÀrkesbyggande genom att vara aktiva pÄ Instagram.Teoribildningen som anvÀnds för att analysera och utvÀrdera varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram Àr kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som anvÀnts i studien Àr en innehÄllsanalys av det material som publiceras pÄ Instagram av bÄde företag och privata anvÀndare.