Sökresultat:
3343 Uppsatser om Enskilda näringsidkare - Sida 51 av 223
Individanpassad undervisning : Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrare i sin undervisning?
Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.
SÀljarens val av villamÀklare
Avsikten med studien Àr att beskriva vilka problemomrÄden som kan uppstÄ vid skillnader mellan varumÀrkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumÀrkesidentitet. DÀrefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra vÄra studier har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju pÄ en representant frÄn Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer pÄ konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer pÄ att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger frÀmst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.
Koncernredovisning i enlighet med K2 ?Nulla regula sine exceptione
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det Àr teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprÀttande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sÄdana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rÀttvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare anvÀnds ett mer induktivtförhÄllningssÀtt till teorin.Teori: Studiens teori baseras pÄ lagstiftning och litteratur som berörrÀttvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det rÄder osÀkerhet i branschen gÀllandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprÀttas. Vidare förklaras tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt för de företag somfrivilligt vill upprÀtta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstÄr dilemman kopplade till vÀrdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..
Betydelsen av handledning för personal som arbetar med personer med demens
Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse handledning har för personal som arbetar med personer med demens. Handledningens syfte och mÄl Àr riktade till bÄde personal och vÄrdtagare och det övergripande mÄlet Àr att den ska frÀmja den enskilda mÀnniskan som söker vÄrd och omsorg. Tanken med handledning Àr Àven att den som blir handledd ska ta med sig det man tagit del av till sitt yrkesutövande. Handledning Àr ett sÀtt att ge personalen den bekrÀftelse de saknar, och att de skulle fÄ stöd och utbildning vid handledning. Personalen som medverkade i studien beskriver att betydelsen av att fÄ handledning innebÀr en trygghet att veta att de kan fÄ hjÀlp, nÀr de stöter pÄ problem som de inte klarar av.
Permakultur i Byggandet : En utredning inför uppförande av en miljöanpassad utbyggnad av skola i Ljusdal
BerÀkningar visar att det med nuvarande befolkning och en vÀsterlÀndsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vÄr försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera dÀrtill redan Àr överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagslÀget 120 % mer av jordens resurser Àn vad som Àr hÄllbart. Med den vÀsterlÀndska mÀnniskans nuvarande genomsnittliga livsstil förmÄr jorden bara försörja en miljard innevÄnare pÄ ett hÄllbart sÀtt.Ofta Àr energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslÄs för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis Àr det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.
Facebooka mig! : VÀgledares och elevers tankar om möjligheter, begrÀnsningar och etiska dilemman med vÀgledning via Internet
Denna undersökning syftar till att belysa vÀgledares och elevers tankar om möjligheter, begrÀnsningar och etiska dilemman med vÀgledning via Internet. Arbetets mÄl har varit att försöka fÄ fram svar som kan vara till nytta för den utveckling som webbaserad vÀgledning stÄr inför. Den kvalitativa metoden har anvÀnts dÀr enskilda intervjuer och en gruppdiskussion har genomförts. De forskningsfrÄgor som undersökningen vilar pÄ har kunnat besvaras med hjÀlp av de svar informanterna gav. HÀr kunde man se att Àmnet Àr relativt nytt och obeprövat.
LÀrarkompetens-En studie av elevers uppfattningar om lÀrarkompetensens olika delar
Den Àndrade synen pÄ lÀrarrollen i samhÀllet skapar andra förvÀntningar pÄ lÀrarens kompetens. Syftet med undersökningen Àr att ge insikter om elevers förvÀntningar gÀllande kompetensen hos lÀrare. Undersökningens fokus ligger pÄ hur elever vÀrderar vikten av social kompetens hos matematiklÀrare jÀmfört med Àmneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vÄr uppfattning finns det begrÀnsad forskning rörande elevers syn pÄ lÀrares kompetens. Vi valde dÀrför att genomföra en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i en storstad med flera etniciteter representerade.
IstÀllet för att titta pÄ min funktionsnedsÀttning, lyssna pÄ vad jag försöker sÀga till dig. : En litterturstudie om kommunikation mellan vÄrdpersonal och personer med funktionsnedsÀttning.
Hos Àldre som vÄrdas pÄ sjukhus efter en operation Àr delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlÀngd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd pÄ 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.
Konstruktiv arbetsgemenskap : En kvalitativ studie om gruppsammanhÄllning inom en arbetsgrupp i ett IT-företag
Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera vilken relation som finns mellan sammanhÄllning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllning och kommunikation? Vi har svarat pÄ vÄra frÄgestÀllningar utifrÄn nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp pÄ företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fÄtt fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrÄn relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vÄr uppsats kommit fram till att sammanhÄllningen i stor utstrÀckning pÄverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har Àven kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur pÄverkar hur sammanhÄllningen utvecklas..
Barns behov i centrum : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av utredningsinstrumentet BBIC.
De flesta kommuner inom svensk socialtjÀnst anvÀnder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavÄrdsutredningar. Studien kartlÀgger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid anvÀndandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns nÄgot som mÄste förbÀttras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats dÀr fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland.
Sjuk enligt Arbetsförmedlingen, frisk enligt FörsÀkringskassan? Den enskildas rÀttssÀkerhet nÀr sjukförsÀkringsdagarna tar slut.
FrÄn och med Är 2008 Àr sjukförsÀkringen tidsbegrÀnsad och den försÀkrades arbetsförmÄga bedöms gentemot successivt hÄrdare krav vid fasta tidsgrÀnser inom ramen för den sÄ kallade rehabiliteringskedjan. I den hÀr uppsatsen utreds ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv de rÀttsregler som leder till att individer fÄr lÀmna sjukförsÀkringen. Syftet med att införa lagstiftningen undersöks och uppgifter frÄn förarbeten stÀlls mot uppgifter frÄn doktrinen. Arbetslinjens inverkan pÄ sjukförsÀkringens utformning undersöks. De insatser som sÀtts in av de bÄda myndigheterna FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen för de individer som lÀmnat sjukförsÀkringen redogörs för.
Mot alla odds : En kvalitativ studie om tjejer pÄ yrkesinriktade program och deras motivation att studera vidare
Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..
En studie över insÀttning av dropp i ambulans : droppets nödvÀndighet och förslag pÄ förbÀttringar
Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.
Principen att förorenaren betalar och den svenska miljöbalken
Kostnader förenade med ÄterstÀllande av förorenad natur Àr ofta stora och frÄgan Àr vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad frÄn staten till enskilda förorenare. Detta synsÀtt överensstÀmmer ocksÄ med den allmÀnna skadestÄndsrÀttsliga principen att den som orsakar en skada Àr skyldig att reparera eller ersÀtta densamma. FinansieringssÀttet baserat pÄ individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.
Dialysbehandling - en del av livet : Livskvalitet vid kronisk njursvikt
SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmÄgan att pÄverka denna i förhÄllande till egna mÄl. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebÀra en förÀndrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvÀndig och tidskrÀvande dialysbehandling vilket kan pÄverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.