Sökresultat:
3343 Uppsatser om Enskilda näringsidkare - Sida 3 av 223
Techno Àr sÄ mycket mer...en gemenskap, en kÀnsla, en del av mig : En kvalitativ undersökning om hur identitetsprocesser skapas hos enskilda utövare inom Stockholms technoscen
Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.     De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.
Olika systemlösningar vid utbyte eller förnyelse av enskilt avlopp : En jÀmförelse mellan biologisk och kemisk vattenrening
I Sverige har vi idag regler som bestÀmmer hur vÄra enskilda avlopp mÄste dimensioneras med avseende pÄ utslÀpp. NÀra hÀlften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anlÀggningar som inte Àr godkÀnda. Enligt Havs- och vattenmyndigheten slÀpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rÀtta med de problem som otillrÀcklig avloppsrening medför samt i strÀvan mot ?en hÄllbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fÄtt i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjÀlp av NaturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd (NFS 2006:7) för att fÄ vÀgledning i beslut om vad som gÀller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushÄll. Avsikten med denna rapport Àr att nÀrmare studera olika reningsmetoder som tillÀmpas inom enskilda avlopp.
NatthÀrbÀrget - en studie av ett skolteaterprojekt
NatthÀrbÀrget ? en studie av ett skolteaterprojekt.
Avsikten med denna studie Àr att bidra till diskussionen om vilka upplevelser eleverna
kan fÄ, och vilka fÀrdigheter de tillÀgnar sig, genom att delta i ett skolteaterprojekt.
Jag valde att kombinera en kvantitativ studie med en kvalitativ, enkÀt och
enskilda samtal, eftersom jag dels ville fÄnga ?insidan? av elevernas upplevelser och erfarenheter och dels ville undersöka hur gruppen som sÄdan reagerade under processen.
Ett skolteaterprojekt upplevs av den enskilda eleven som krÀvande eftersom han/hon gÄr igenom olika faser och barriÀrer. Samtidigt ger denna process mÄnga nya insikter och kunskaper hos dem. Ett skolteaterprojekt kan skapa sammanhÄllning i en grupp och leda till ny förstÄelse hos den enskilda individen.
Enskilda skogsÀgares syn pÄ ansvarstagande : drivkrafter och hinder
I Sverige Àgs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsÀgare. Den svenska skogspolitiken bygger pÄ frihet under ansvar. Detta innebÀr att skogsbruket har ett ansvar som strÀcker sig lÀngre Àn de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar Àr relativt kÀnt, men hur detta manifesteras lÀngre ner i vÀrdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsÀgare har att ta ett ökat ansvar Àr idag okÀnt. Att undersöka detta Àr intressant för den enskilde skogsÀgaren och intressenterna i dennes omvÀrld, men Àven samhÀllet i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas pÄ ett ansvarsfullt sÀtt.Denna studie Àr avgrÀnsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som pÄverkar ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsÀgare som bor i Uppsala lÀn eller Stockholms lÀn och som Àger skog i Uppsala lÀn.
Det enskilda vÀgnÀtets formella handlÀggning och utformning vid framdragning av fyrfÀltsvÀg : E6 (GlÀborg - Rabbalshede)
DÄ en större vÀg byggs försvinner möjligheten för mÄnga enskilda vÀgar att naturligt ansluta till denna större vÀg. Mitt arbete har varit att undersöka hur man kan lösa detta pÄ bÀsta sÀtt för alla parter. Jag har dÀrför undersökt och jÀmfört olika förvaltningstyper vid anlÀggande av ersÀttningsvÀgar och kommit fram till att de tre vanligaste sÀtten Àr enskild förvaltning, gemensamhetsanlÀggning med delÀgarförvaltning och gemensamhetsanlÀggning med föreningsförvaltning. I detta arbete har Àven ingÄtt att sÀtta mig in i ett antal lagar och bestÀmmelser för att undersöka med vilken rÀtt en befintlig vÀg kan Àndras eller en ny vÀg anlÀggas. Slutligen har jag stÀllt fördelarna mot nackdelarna med de olika förvaltningstyperna..
Delad lojalitet: inom detaljhandeln
Syftet med vÄr uppsats Àr att utvÀrdera hur enskilda butiksÀgare, som ingÄr i en större kedja, ser pÄ fördelar samt nackdelar att ingÄ i en större koncern. Syftet Àr ocksÄ att utröna hur butiksÀgarna definierar en lojal kund samt hur de arbetar för att strategiskt skapa kundlojalitet. VÄr studie grundar sig pÄ intervjuer med tvÄ enskilda butiksÀgare som ingÄr i samma koncern. I studien framgick det att butiksÀgarna genom anvÀndandet av kundkort erhÄller kundlojalitet som ett bra verktyg för att kunna förbÀttra och stÀrka den totala ekonomin i företaget. Det krÀvs dock att man inser betydelsen av att engagera sig för att skapa en bÀttre balans mellan kundernas attityd och kundernas beteende.
Minoritetselever, sprÄk och matematik
Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska sprÄket och matematikundervisningen pÄ bÀsta sÀtt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och sprÄkligt lÀrande, samt den aktuella forskning som finns i Àmnet. Detta ligger till grund för hur studien Àr utformad. Undersökningsgruppen bestÄr av 89 elever frÄn Äk 3 och 4. Eleverna Àr nivÄgrupperade i A- till E-nivÄ, beroende pÄ sprÄklig kompetens hos den enskilda eleven.
Duktigt med stryk : förtroendet för mediaindustrins favorit
Polisen i Sverige har ett relativt högt förtroende bland allmĂ€nheten (BRĂ
, 2007). Det Ă€r av stor vikt att polisen har ett stort förtroende i samhĂ€llet, för att samarbetet mellan polis och allmĂ€nhet skall fungera vĂ€l samt att brott skall anmĂ€las (BRĂ
, 2007). Men efter hÀndelser som den i RosengÄrd, december 2008, ligger det nÀra till hands att fundera över hur samhÀllet ser pÄ polisen. Antagligen pÄverkas allmÀnhetens förtroende negativt dÄ enskilda poliser uttalar sig sÄ starkt nedsÀttande om andra mÀnniskor som i detta fall. Medias intensiva rapportering gör att fÄ undkommit hÀndelsen i RosengÄrd.Syftet med följande studie var att beskriva allmÀnhetens förtroende för polisen samt hur detta kan pÄverkas av medias rapportering.
Missnöjeshantering i svenska banker - En fallstudie av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)
I denna uppsats undersöks hur anvÀndarna pÄ det virtuella nÀtverket facebook vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva samt vad som ger social status dÀrpÄ, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook Àr ett socialt virtuellt nÀtverk som baserar dig pÄ relationer förankrade utanför internet, och har pÄ en mycket kort tid nÄtt en stor spridning. Facebook Àr dÀrför en social arena som möjliggör nya möjligheter men Àven begrÀsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras pÄ en innehÄllsanalys av statusuppdateringar och bilder frÄn facebook, som analyserats utifrÄn relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder pÄ att den framstÀllning som görs av anvÀndarna pÄ facebook Àr en idealiserad och ytlig sÄdan, dÀr bÄda könen strÀvar efter att framstÄ som populÀra, framgÄngsrika och lyckade.
Om tiden rÀckte : 5 skolledares tankar om skolutveckling.
Mycket forskning tyder pÄ att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten pÄ skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmÄtt att tillfredsstÀlla det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebÀr i skolutvecklingsmÀssiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att fÄ en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lÀrande förhÄllandena för pedagogerna ser ut. RÄder det ett fördelaktigt klimat för den lÀrande organisationen. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara sÄ mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..
TeckensprÄkiga barn - Faktorer som pÄverkar det enskilda barnets identitetsutveckling
Det finns ungefÀr 8 000 ? 10 000 teckensprÄkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckensprÄk som sitt första sprÄk. TeckensprÄket blev erkÀnt som dövas första sprÄk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkÀnnandet fick barn rÀtt att fÄ undervisning pÄ teckensprÄk. Svenska och internationella undersökningar har pÄvisat att bristfÀllig kommunikation mellan barn och förÀldrar och med den nÀrmaste omgivningen gör att barnet fÄr en dÄlig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen Älder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra.
Planering i förskolan : NÄgra förskollÀrares syn pÄ planeringsarbetet
Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.
Verbal sprÄkutveckling i förskolan : Vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall
Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor dÀr vi undersökte vilken förstÄelse av och syn pÄ barns verbala sprÄkutveckling tvÄ utvalda pedagoger har. PÄ vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga sprÄkutveckling och att de anser att sprÄket mÄste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras Àr att pedagogerna medvetet arbetar med sprÄkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan pÄ synen pÄ barns sprÄkutveckling..
Lidingös utveckling: frÄn jordbrukssamhÀlle till villastad
Lidingö kommun ligger i Stockholms lÀn, 15 minuter frÄn Stockholm City och
en knapp km frÄn fastlandet. Lidingö har under ca 100 Är utvecklats frÄn
jordbrukssamhÀlle till en modern villastad. Detta har skett med stort
inflytande frÄn enskilda personer och skeenden. Tyngden i arbetet ligger pÄ
att förklara hur enskilda individer och skeenden kan skapa utveckling och
stark, framtida struktur. Tyngd ligger ocksÄ i att förklara dÄvarande
befolknings tankar, handlingar och viljor samt att koppla dessa med
utvecklingen och den nutida strukturen och uppbyggnaden.
En analys av ett diagnostiskt lÀs- och skrivprov (DLS) ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Studiens syfte Àr att undersöka om DLS (diagnostiskt lÀs- och skrivprov) fungerar som ett redskap för att undersöka elevgruppers och enskilda elevers kunskapsnivÄ i svenskÀmnet. Undersökningen har genomförts med en elevgrupp om 73 elever i skolÄr 7 varpÄ statistik gjorts pÄ deras resultat. Vidare har den genomförts genom att detaljgranska tre utvalda elevers resultat. Bland slutsatserna mÀrks att DLS fungerar vÀl för specialpedagogen i dennes handledande roll gentemot ÀmneslÀrarna och att det Àven Ätminstone vad gÀller rÀttstavning och ordförstÄelse fungerar i den utredande rollen genom att resultatet nogsamt kan analyseras och ge en bild av en elevs fÀrdigheter i svenskÀmnet. LÀsförstÄelsetestet kan enligt undersökningen översiktligt ge en bild av enskilda elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter men bör kompletteras för en djupare analys..