Sökresultat:
4291 Uppsatser om Enskilda markägare - Sida 41 av 287
Produktkalkylering inom omrÄdet fjÀrrvÀrme pÄ ett kommunalÀgt energibolag
En verksamhet strÀvar efter att uppnÄ en viss effektivitet. För att det ska vara möjligt mÄste verksamheten styras, det vill sÀga planeras, samordnas och kontrolleras. Företag kan idag vÀlja att jobba med olika styrmedel. Ett av det mest anvÀndbara styrmedlet Àr produktkalkylering. Produktkalkylering anvÀnds bland annat för att bestÀmma pris pÄ produkter, lönsamhetsberÀkning, kostnadskontroll och produktval.
Tidpunkten för marköverlĂ„telser som styrinstrument vid kommunala markanvisningar : En jĂ€mförelse av förfaranden som tillĂ€mpas i Ărebro och GĂ€vle
Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever dĂ„ en exploateringsfastighet överlĂ„ts till en byggherre först efter att byggnationer pĂ„börjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts pĂ„ förslag av GĂ€vle kommun som sökt svar pĂ„ om en överlĂ„telsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnĂ„ rĂ€tt resultat dĂ„ exploatering görs pĂ„ kommunalt Ă€gd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jĂ€mförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av Ărebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av GĂ€vle kommun. I Ărebro kommun genomförs marköverlĂ„telsen till byggherren först efter att byggnationer pĂ„börjats pĂ„ fastigheten. I GĂ€vle kommun sker normalt överlĂ„telsen innan byggstart Ă€ven om svĂ€varvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhĂ„lla lagfart. För att förstĂ„ hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer pĂ„ respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstĂ„ hur kommunerna reglerar sina respektive överlĂ„telsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlĂ„telse kan anvĂ€ndas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt Ă€gd mark.
Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School
Howell, Eva (2009). Attityder och förvÀntningar bland lÀrare och elever pÄ en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet Àr att ge en bild av elevers och lÀrares instÀllning till varandra pÄ en yrkesförberedande skola men Àven att försöka skildra vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ bÄde lÀrare och elever.
BangÄrdomrÄdet : Sundsvalls nya stadsdel
Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.
Naturvetenskap i förskolan : Mekanismer som pÄverkar lÀrarens planering och realisering av naturvetenskapen i förskolan.
Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..
Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?
Begreppet avknoppning anvÀnds genomgÄende för att beskriva en form av privatisering som inte sÀllan innebÀr att en verksamhet övertas av tidigare anstÀlld personal, som fortsÀtter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen sÄvÀl civilrÀtt som offentligrÀtt. I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag Àr förbjudet sÄvida inte synnerliga skÀl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebÀr ett sÄdant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan pÄkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebÀr att domstolen kan upphÀva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkstÀlla beslutet innan prövningen har gjorts.
Storebror ser dig!: kartlÀggning av den personliga integriteten
Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp i dagens samhÀlle. En orsak till detta Àr att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer pÄtrÀngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlÀgga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjÀnst/teknik Àr acceptabel och vilken Àr alltför krÀnkande ur individens perspektiv? Var drar de grÀnsen för sin personliga integritet? TvÄ enkÀter lades ut pÄ testplats Botnia vid olika tidpunkter.
RevisionsbyrÄers kvalité: en studie om Going Concern-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress
TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).
Samverkan mellan mark- och flygstridskrafterna : En nulÀgesanalys utifrÄn samarbetet kring Close Air Support
There are many kinds of joint operations and combinations of combined arms. This thesis puts its focus on Close Air Support, CAS. Throughout history there have been several cases of success, regarding these kinds of operations, but also failure. Much can be taught from organizational behaviour studies, applied on these military organisations in their cooperation with each other. The purpose of this thesis is to analyze the cooperation between the Swedish army and air force to determine the functionality of their process.
I Skuggan av Spotify : Har streaming av musik förÀndrat synen pÄ artisten?
StreamingtjÀnster har förÀndrat hur mÀnniskor lyssnar pÄ musik och upptÀcker ny musik. Det har ocksÄ underlÀttat för mindre artister att nÄ lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förÀndrat hur artister nÄr ut och upprÀtthÄller relationen med sina fans. FörsÀljningen av fysiska album nÄr rekordlÄga nivÄer och streaming av musik gör sÄ att lyssnaren fokuserar pÄ den enskilda lÄten snarare Àn artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker dÀrför en oro för att lyssnaren inte lÀngre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgÄende förÀndringar i musikbranschen vÀcker frÄgan hur lyssnaren förhÄller sig till artisten och vilken relevans artisten har nÀr lyssnaren upptÀcker ny musik och lyssnar pÄ musiken i sina spellistor.
Makten över bostaden
Bostadsbyggandet i Sverige idag prÀglas av ett fÄtal större företag som producerar relativt standardiserade bostÀder. Möjligheterna för den enskilda boende att pÄverka sitt framtida boende med avseende pÄ planlösning och utformning Àr begrÀnsade samtidigt som nya krav pÄ bostÀder uppkommer: familjekonstellationer Àndras, kÀrnfamiljen Àr inte lÀngre en sjÀlvklarhet och miljö- och klimatfrÄgor vinner mark. Deltagande rÀknas som en av grundförutsÀttningarna för en av dimensionerna för hÄllbar utveckling; social hÄllbarhet. Social hÄllbarhet handlar om att bygga ett lÄngsiktigt och dynamiskt samhÀlle och att trygga mÀnniskors förutsÀttningar för sina grundlÀggande mÀnskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en sÄ kallad byggemenskap, Àr ett fenomen som förekommer i flera lÀnder i Europa och Àven i ett begrÀnsat antal exempel i Sverige.
Miljöbedömning av översiktsplaner ? en kvalitetsanalys
Ăversiktsplanen Ă€r ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvĂ€ndningen. Eftersom planen ger förutsĂ€ttning för typer av verksamheter som bedöms pĂ„verka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges ocksĂ„ beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmĂ€nheten ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre insyn i planeringsprocessen. Det Ă€r viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt det skapas förutsĂ€ttning för en hĂ„llbar utveckling. Denna studie Ă€r en fallstudie med inriktning pĂ„ att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat.
Hur pÄverkas vÀgsamfÀlligheter vid Àndrade förhÄllanden? : en jÀmförelse av enskilda vÀgar i Sverige och Finland
Enskilda vÀgar förvaltas av annan Àn stat eller kommun, oftast utgör vÀgen en gemensamhetsanlÀggning dÀr en samfÀllighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vÀgsamfÀlligheter, dessa Àr idag likstÀllda med samfÀllighetsföreningarna men mÄnga vÀgsamfÀlligheter anvÀnder fortfarande gamla andelstal. I vissa fall Àr dessa högst oskÀliga, vilket lett till att vÀgsamfÀlligheten beslutat om nya andelstal utan LantmÀteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vÀgar och vÀgsamfÀlligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för Äsikter om bÄde nuvarande och en eventuell förÀndring.
Heltidsarbetande brandmÀn : Hur brandmannayrket pÄverkar work life balance och pappaledigheten
I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.
Matsvinn i butik - hur pÄverkar livsmedelslagstiftningen?
Stora mÀngder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. FrÄn primÀrproduktion till slutkonsument slÀngs mat av olika anledningar. Det Àr i hemmet mest mat kastats men Àven i tidigare led kastas betydliga mÀngder. I den hÀr studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det Àr livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med tvÄ livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive fÀrskvaruchef frÄn tvÄ olika butiker i Uppsala.