Sökresultat:
4291 Uppsatser om Enskilda markägare - Sida 18 av 287
Dricksvattenkvalite i enskilda vattentÀkter : Landskrona kommun
Denna rapport Àr en sammanstÀllning av de 100 undersökta enskilda brunnarna i Landskrona kommun vid Ärsskiftet 05/06. Det utfördes analyser pÄ mikrobiologisk-, nitrat-, nitrit- och Àven kemiska bekÀmpningsmedelspÄverkan. Syftet med denna rapport Àr att bearbeta och presentera analysresultaten av de 100 enskilda brunnarna i Landskrona kommun och försöka dra slutsatser kring dessa. Alla analysresultaten sammanstÀlldes i tabeller och sÄ smÄningom kundes vissa slutsatser dras kring varför resultatet sÄg ut som det gjorde. Resultatet visade att endast Ätta av de 100 brunnarna var otjÀnliga gÀllande mikrobiologisk pÄverkan.
Packning med BVC-teknik: Ekonomi och hÄllbarhet
Detta Ă€r ett examensarbete som Ă€r en del utav min utbildning, bygg och anlĂ€ggning vid LuleĂ„ Tekniska Universitet. Jag gjorde mitt arbete hos Sandahls Ă
VT, ett dotterbolag till Sandahls AB koncernen med inriktning pÄ mark/asfalt omrÄdet. Vid min första kontakt med företaget informerade platschefen, Thomas Pallin om deras vÀltar som anvÀnds för markjusteringar och dess teknik som nyligen hade kommit till Sverige. Det kÀndes spÀnnande och intressant att bara Sandahls i hela Sverige hade denna teknik i sina vÀltar pÄ markdelen. I mitten utav augusti presenterades utrustningen under ett ?stormöte? som Àgde rum i Enköping dÀr alla entreprenörer i Sverige skulle delta.
Staden som gruva : I fÀders spÄr för framtids segrar
Naturens mineralresurser Àr till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden Àr osÀker och omdebatterad. Ingen vet sÀkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som gÄr att utvinna eller hur lÀnge resurserna kommer att rÀcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallÄdror i vÄra stÀder i form av elkablar, telekablar och fjÀrrvÀrmerör. MÄnga av dem anvÀnds givetvis, men mÄnga Àr ocksÄ uttjÀnta och urkopplade, och dÀrmed tillgÀngliga för Ätervinning.Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallÄtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige. För att uppnÄ detta tillfrÄgades Sveriges tio största Àgare av underjordiska lokala elnÀt om bl.a.
Finns de? - FÀrdigheterna att vÀgleda elever pÄ sÀrskolan.
Avsikten med detta examensarbete Àr att belysa problematiken kring vÀgledningen inom sÀrskolan och ge en bild av hur vÀgledningen pÄ sÀrskolan bedrivs. Vi vill Àven ge en bild av olika arbetssÀtt som kan anvÀndas av studie- och yrkesvÀgledare i sÀrskolan.
Examensarbetet Àr en kvalitativ intervju med sex vÀgledare som arbetar inom sÀrskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal.
De forskningsperspektiv som anvÀnds behandlar frÀmst vilka fÀrdigheter som vÀgledare inom sÀrskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har anvÀnts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vÀgledare arbetar efter konceptet ?rÀtt man pÄ rÀtt plats?.
Variation och samstÀmmighet : en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sÄng och sin egen röst
Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.
Förvaltningsverktyg för ripjakt i JÀmtlands lÀn
Jakten pÄ ripa Àr mycket populÀr bland svenska jÀgare och Àven bland jÀgare frÄn andra lÀnder. PÄ grund av denna popularitet Àr rippopulationen pÄ statens mark ovan odlingsgrÀnsen och renbetesfjÀllen i JÀmtlands lÀn utsatta för ett högt jakttryck. Detta har lett till att jakten
behöver regleras. LÀnsstyrelsen, som har uppdraget att upplÄta smÄviltsjakten pÄ statens mark, har i vissa samebyar infört kvotering genom lottning. Det innebÀr att max fem jÀgare per omrÄde och dag tillÄts, vilka dessa jÀgare Àr avgörs genom lottning.
Han, hon eller hen? : Genusuppdraget i förskolan tolkat av nÄgra förskollÀrare
I den hÀr studien har vi undersökt hur fyra förskollÀrare tolkar genusuppdraget i LÀroplanen för förskolan (Lpfö98, rev2010) men ocksÄ hur de uppfattar att deras förhÄllningssÀtt gÀllande hur genus pÄverkar barns identitetsutveckling. Vi har genomfört studien med hjÀlp en hermeneutisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna som ingÄtt i studien Àr vÀl medvetna om det genusuppdrag som finns i Lpfö98 (rev2010) men det har framkommit att de tycker det Àr svÄrt att sÀtta ord pÄ exakt vad det innebÀr för dem. Dock Àr alla förskollÀrare överens om att genusuppdraget handlar om den enskilda individen och att det Àr denna som ska vara i fokus. Samtliga förskollÀrare anser att de arbetar genusmedvetet genom att anpassa miljö, material, förhÄllningssÀtt och verksamhet utifrÄn den enskilda individen.
Neu Neukölln : temporÀr anvÀndning som planeringsverktyg
VÀxande stÀder och ekonomiska strukturomvandlingar stÀller dagens stadsplanering inför nya utmaningar. LÄnga planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark stÄr oexploaterad under lÄng tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporÀr anvÀndning kan underutnyttjad mark tillfÀlligt upplÄtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan Àr möjlig att genomföra. TemporÀr anvÀndning tillÄter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.
VÄrdlidande : Icke-vÄrdande möte - VÄrdande möte
Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.
FörtÀtning av tÀtort utan att bebygga orörd mark : En utredning för Eidar AB:s förutsÀttningar att förtÀta TrollhÀttan Stad
SammanfattningFörtĂ€tning Ă€r idag ett högaktuellt begrepp dĂ„ den svenska befolkningen berĂ€knas passera tio miljoner invĂ„nare Ă„r 2025. FörtĂ€tning innebĂ€r att stĂ€der vĂ€xer inĂ„t istĂ€llet för utĂ„t som trenden lĂ€nge varit i Sverige. TrollhĂ€ttans Stad Ă€r inget undantag och kommunfullmĂ€ktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mĂ„l om förtĂ€tning och en ökad hĂ„llbar utveckling. Ăversiktsplanen slĂ„r fast att staden skall öka med 14 000 invĂ„nare och att det dĂ„ behövs byggas 7 000 nya bostĂ€der till Ă„r 2030 för att klara behovet. Som svar pĂ„ översiktsplanen har Eidar AB, som Ă€r TrollhĂ€ttas allmĂ€nnyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till Ă„r 2030 producera minst 1 000 nya bostĂ€der. Syftet med undersökningen har varit att ta reda pĂ„ vilka förutsĂ€ttningar Eidar AB har till att förtĂ€tat tĂ€torten TrollhĂ€ttan utan att det behöver innebĂ€ra att nyproducera bostĂ€der pĂ„ oanvĂ€nd mark, men Ă€ven hur Eidar AB kan bidra till en hĂ„llbar utveckling av TrollhĂ€ttan.
Implementering av International Baccalureate Diploma Programme vid fyra skolor i Sverige : En utvÀrdering av motstÄnd och möjligheter
The aim of this essay is to analyze the implementation process of the International Baccalaureate?s Diploma Programme in four of the approximately 30 schools currently offering the IB at upper secondary level in Sweden. The starting point is a comparison between definitions in fundamental documents in the national programmes for Natural Science (NV) and Social Science (SP) on the one hand, and the IBDP on the other. The evaluation, based on Program theory, focuses in particular on the consistencies in the Organizational plans of each system. The basic assumption is that the IB due to a deviating organizational system, different structures, aims and objectives makes a challenge for the dominating educational discourse, to use a concept by Michel Foucault, and that resistance against the IB therefore is to be expected.As a second part of the evaluation five people who either play, or have played the role of coordinators of the IB, and who thereby are responsible for the implementation, have been interviewed. The questions have been focused around in what sense the informants can confirm resistance in their implementation work due to the differences found in the first part of the evaluation, and in what ways it manifests itself.Finally, Michel Foucault?s power structures in connection to discourse analysis have been applied on the results of the two previous parts of the essay.
Datakvalitetsverktyg i datalager : Hur hanterar datakvalitetsverktyg datakvalitetsfaktorer?
I ett företag finns data utspridd i olika datasystem. För att lÀttare och snabbare komma Ät data bör data finnas samlad pÄ ett stÀlle d.v.s. ett datalager. Om datalagret ska fungera som ett beslutsstöd för företagsledningen Àr det viktigt att data hÄller en hög datakvalitetsnivÄ sÄ att beslut fattas som gynnar företaget. För att kontrollera datakvalitet kan datakvalitetsverktyg anvÀndas.
SÄng och musik i förskolan : En sociokulturell studie kring pedagogers syn pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang
Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.
JÀmförelse av bonitering enligt övre höjd och stÄndortsegenskaper i yngre tallskog
I studien jÀmfördes bonitering med stÄndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jÀmförelse mellan olika provytor pÄ likvÀrdig mark och efter olika skötselÄtgÀrder gav de tvÄ boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gÀller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras pÄ kommunnivÄ eller större..
PÄ spaning efter parkbÀnken som flytt
Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.