Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

Jag har i mitt examensarbete skapat ett cykelmärke. Syftet har varit att fördjupa mig i grafisk design och skapa en komplett grafisk profil till ett företag och samtidigt att lära mig mer om hur man skapar en varumärkesidentitet. Det konkreta målet var att ta fram tillräckligt mycket material för att cykelmärket, komet, ska kunna lanseras på riktigt. Alltså ett identitetsprogram med grafisk profil, en provcykel, kommunikationsmaterial, en hemsida, en katalog, ett event etc..

Enligt Plan- och bygglagen är samrådet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samråd har hållits ska de inkomna synpunkterna sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen blir då en del av planhandlingarna för det aktuella planområdet. I det här kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrådsredogörelse skrivs. Det tar sin utgångspunkt i Plan- och bygglagen, i både den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

Sammanfattning Titel:                           Utökad möjlighet till skuldsanering för enskilda näringsidkare ? Effekterna av lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548)Datum:                        2011-06-09Lärosäte:                     Mälardalens Högskola, VästeråsInstitution:                  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingNivå:                           Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:                   Sandra Kohlin och Lina LindbergHandledare:                Leif CarlssonExaminator:                Cecilia LindhProblemformulering:   Kommer lagändringen i skuldsaneringslagen att uppfylla sitt syfte? Vilka effekter kommer förändringen i skuldsaneringslagen att medföra för enskilda näringsidkare?Syfte:                          Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva den kommande lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) rörande näringsidkare. Syftet är vidare att undersöka om lagändringen kommer att uppfylla sitt syfte samt att belysa och undersöka de troliga effekterna av dessa förändringar.Metod:                        En kvalitativ metod valdes till uppsatsen för att få en mer djupgående förståelse av ämnesområdet. Personliga intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. För att komma fram till uppsatsens slutsats har referensramen och empirin jämförts med varandra.Slutsats:                      Syftet med lagändringen är att utöka möjligheten för näringsidkare att antingen starta upp igen efter ett misslyckande eller att fortsätta bedriva verksamhet.

Stadens landskap kan förändras snabbt, nya områden exploateras och andra överges. Att bygga tätt har blivit ett populärt sätt att expandera städer på då det anses spara värdefull mark utanför städerna. Men vilken mark är det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa områden några egenskaper som är värda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka värden övergivna områden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika värden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemässiga, applicerats på dessa platser.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur gymnasieelever upplever undervisningen i muntlig framställning. 9 elever ur en samhällsvetenskaplig klass årskurs 1 på gymnasiet deltog i undersökningen. För att undersöka deras upplevelse genomfördes intervjuer, en per elev. De tre frågorna som varit centrala genom hela arbetet är: Hur upplever eleverna att de får möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmåga? Hur upplever de att lärarna ser till deras enskilda behov och ger dem stöd? Är eleverna nöjda eller skulle de vilja ha det på något annat sätt? Resultatet visar att de flesta av eleverna upplever att de får möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmåga, de upplever inte att det ses till deras enskilda behov i någon vidare bemärkelse och ungefär hälften är nöjda med den talträning de får i skolan..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

På vilka sätt är musikalisk form relevant för en komponerande jazzmusiker? Denna uppsats ger en grundläggande översikt över form som begrepp genom musikhistorien och visar exempel på hur form tar sig uttryck i straight-ahead/ mainstream jazz, genom analyser av min musik samt valda stycken av The Bad Plus, Mark Turner och Bill Frisell. Uppsatsen vill ge nya verktyg och idéer för att förstå form i ett jazzsammanhang..

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak.

En stor del av de nyproducerade bostäderna byggs på mark som ursprungligen ägts av en kommun. Marken fördelas då till byggherrar genom det som kallas ?markanvisning?. En markanvisning ger en byggherre rätt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering på mark som kommunen äger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att välja byggherre och bestämma hur exploateringen ska genomföras.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak. Vid planering för förtätning genom påbyggnad måste många aspekter beaktas och det måste ses ur flera olika perspektiv.