AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sär? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka vilken förståelse av talbegreppet elever med dövhet utvecklar och vilka beräkningsstrategier de väljer på additions - och subtraktionsuppgifter inom det lägre talområdet från 0 -50.Teori: I denna studie är syftet att undersöka hur enskilda elever erfar begrepp. En utvidgad fenomenografisk teoriram är anpassad för att nå syftet. Huvuddragen i en fenomenografisk undersökning är semistrukturerade intervjuer, transkriberade data, analys och upprättande av beskrivningskategorier av kvalitativt skilda sätt att erfara det efterfrågade på (Bentley, 2008).Förståelse av begrepp kan enligt Marton och Booth (2000) ordnas hieraktiskt där lärande går från en odifferentierad och mindre sammanhängande förståelse av helheten, till en ökad differentiering och integration av helheten och dess beståndsdelar. Uppsättningen kvalitativt skilda sätt att förstå begrepp är begränsad, men inte sluten, det går enligt Marton och Booth (2000) att upptäcka nya sätt. Hur verkligheten upplevs av enskilda individer är huvudresultatet i en fenomenografisk undersökning.

Kometprogrammet är ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjälpa barn med beteendeproblem där fokus ligger vid att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning, positiv förstärkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nå detta mål.   Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka beteenden som pedagogerna ville förändra hos eleverna med hjälp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta då mitt syfte var att försöka förstå pedagogernas subjektiva upplevelsevärld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att få ett så många olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt. Resultatet av intervjuerna visade på att anledningen till att pedagogerna började använda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? är en nätverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlägga enskilda aktörers nätverk samt besvara frågeställningarna vilka förutsättningar för informationsspridning och group performance som går att härleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nätverk. Studieobjektet för uppsatsen är MTR Stockholm som på uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmärksammat att verksamhetsomårdet lokalvården klarat sina uppdrag med bravur senaste året efter att vissa organisatoriska förändringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom därigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvården vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsområden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter på olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Under senare år har arbetet med att få ut information till alla grupper i samhället intensifierats. IT-tekniken har fört med sig nya möjligheter för människor med olika typer av funktionshinder, inte minst för synskadade. Problemet ligger dock i att skapa tekniska hjälpmedel som omvandlar och förmedlar informationen till användaren. Syftet med uppsatsen är att se om skärmläsare kan tillgodose användbarhet för de enskilda användarna. För att nå syftet har vi intervjuat fyra gravt synskadade personer som dagligen använder sig av skärmläsare.

Aktörerna i begravningsbranschen verkar inom ett väldigt känsligt område, där det är viktigt att allt går rätt till, och att ingen känner sig lurad. Kunderna är emotionella vilket gör att ett extra ansvar vilar på begravningsbyråerna. Trots det är det en sluten bransch, utan statlig tillsyn och där de enskilda aktörerna i mångt och mycket kontrollerar sig själva.Fonus, det överlägset största begravningsföretaget i Sverige, gick i mitten av 00-talet igenom en svår ekonomisk kris, som man dock lyckades vända på väldigt kort tid. Bland annat genom avveckling av verksamheten i Danmark och Finland, och en omfattande omorganisation av verksamheten i Sverige. Vi har tittat närmare på Fonus och ser i dag en organisation som är spretigare till sin bolagsstruktur.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och utnyttja de positiva aspekterna av att bo tillsammans till att skapa en varierande och stimulerande och samtidigt trygg, tillgänglig och hemtrevlig miljö. En av grundidéerna har varit att föra in andra program i det särskilda boendet såsom förskola och trygghetsboende, för att skapa många olika typer av mötesplatser, både inom den enskilda målgruppen, för anhöriga och över generationsgränserna. Det ger unika möjligheter för de olika generationerna och bidrar till att låta de äldre vara fortsatt integrerade i samhället och uppleva en meningsfull vardag även om man skulle ha det svårare att ta sig ut på egen hand..

There are around 855 000 on-site sewage systems in Sweden and some 1 800 of these are located in the municipality of Sigtuna. The Sigtuna local authority has set the goal that all sewage systems with insufficient function should be improved before the end of year 2010. A malfunctioning on-site sewage system may cause three main problems: spreading of diseases, discharge of eutrophicating compounds and wastage of resources. The municipality strives to reduce these problems already at the stage of granting permits for installation of on site sanitation systems. The municipality has recently adopted new guidelines, which demands certain minimum reductions for different compounds. The guidelines also state that it is preferred that neighboring house-owners cooperate in jointly built and operated sewage systems and that the system should be able to recycle plant nutrients.

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 ? Reformerad föräldraförsäkring ?Kärlek omvårdnad trygghet? och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja ? om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

   I internationella tester såsom TIMSS och liknande kan man se en neråtgående trend i resultaten från de svenska eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i sin undervisning arbetar för att hjälpa elever med matematiksvårigheter. För att ta reda på det har jag intervjuat lärare i årskurs ett och två. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjälpa enskilda individer utan om att förändra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre läroboksbaserad och innehålla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan.

Syftet med vår studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förståelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundläggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vår studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvårigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi använt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fält. Studien är av kvalitativ karaktär och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare åldrar (år 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas inställning till begreppen allmänna matematiksvårigheter och dyskalkyli samstämde och att det förekommer elever i skolan som har svårigheter att lära sig matematik.

Uppsatsen innehåller en studie av fyra skulpturer som är utplacerade längs en längre promenadväg, Lilla å ? promenaden i Örebro. Studien har haft två utgångspunkter. En har varit om verken har skapats och placerats så att det vid betraktandet av dem många sinnen tas i anspråk. Om de är integrerade i den gåendes väg eller om det har skapats speciella platser för dem.

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring högläsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmärksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmåga att utveckla den. Jag använde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen användes gruppintervju för att arbetslaget skulle få ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förändringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring högläsning.