Detta arbete är en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lärarens sätt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur undervisningen i ämnet samhällskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utsträckning normkritisk pedagogik bedrivs i just ämnet samhällskunskap på några skolor i sydöstra Skåne. Studien baseras på en enkätundersökning där de svarande är samhällslärare i årskurs 7-9 på några av skolor i sydöstra Skåne. I studien ligger fokus på hur den enskilda läraren förhåller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt om hen medvetet använder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i någon stor utsträckning med undantaget av en.

Idag genomförs en avreglering av den svenska Försvarsmakten vilket medför att Försvarsmakten kan komma att efterfråga fler integrated solutions från försvarsindustrin. Integrated solutions är ett relativt outforskat koncept som blivit alltmer vanligt i företags strategiska tänkande. Detta koncept innebär att leverantören inte längre enbart tillhandahåller separata produkter och tjänster utan ett företags specifika produkter och tjänster kopplas samman till en specialanpassad lösning för kundens enskilda behov. Detta innebär att det värde som kunden upplever i och med konsumtion av den specialanpassade lösningen ökar i jämförelse med det värde som uppstår när företagets erbjudanden endast innefattade standardiserade produkter och tjänster. Det resultat som framkom i vår uppsats var att integrated solutions är en sammankoppling av produkter, system och tjänster vilket resulterar i en helhetslösning.

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ?typiska? är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning..

Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar på elevers audiovisuella förmåga. Dagens skola kräver andra redskap av dig som pedagog än vad gårdagens skola gjorde. En förändring som innebär många nya inlärningsmetoder som både kan vara positiva och negativa då kunskap om dessa kan vara bristfällig. Film är idag ett ledande medialt verktyg som kan användas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen.

Den här studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framställning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra idrottare (i medier) ser ut.Studien bygger till stor del på en enkätundersökning som vi utfört på aktiva idrottsutövare i Stockholmsområdet ? så väl enskilda som lagidrottare. Totalt delades 103 enkäter ut, och vi kunde använda 90 stycken. Vi har även hållit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör våra frågeställningar om idrottarnas identifikation.Resultaten visar att medan både manliga och kvinnliga idrottsutövare är intresserade av sportmedier, konsumerar männen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero på att kvinnor inte är nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga idrottare framställs.

Studiens huvudsakliga syfte är att ur ett normkritiskt perspektiv analysera grundlärares utsagor om sex- och samlevnadsundervisning inom religionskunskapsämnet. För att fylla detta syfte har studien sökt ta reda på hur de intervjuade lärarna genomför sin undervisning om sex och samlevnad inom religionskunskapsämnet, samt vilken roll de ger undervisningsområdet, beträffande vilket utrymme de ger sex och samlevnad i sin religionskunskapsundervisning och vad de anser vara sex- och samlevnadsundervisningens syfte. Studien baseras på enskilda intervjuer med fyra lärare som undervisar i religionskunskap grundskolans årskurser 4-6. Studien visar att samtliga av lärarna som deltar i hög grad är medvetna om risken att deras sex- och samlevnadsundervisning är heteronormativ. De har alla också en uttalad ambition att försöka motverka att deras sex- och samlevadsundervisning blir alltför heteronormativ, emellertid saknar de specifik utbildning i att hantera sex- och samlevnadsfrågor.

Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

En stor del av bankernas verksamhet handlar om att tillhandahålla krediter. För att bankerna ska kunna bedöma om de ska bevilja en kredit eller ej kan en kreditbedömning upprättas. Bedömningen har som syfte att bestämma företagets återbetalningsförmåga. Själva kreditbedömningsprocessen är ett komplext område vilket påverkas av flera faktorer. Beroende på det enskilda företagets förutsättningar och den bransch som det verkar inom blir olika faktorer mer eller mindre viktiga.

Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvärde har kommit att ifrågasättas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett välfungerande samhälle är vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. Värderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet är svårare att bedöma i en bank än för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspå stabilitet i den enskilda banken och minska bristen på transparens leder till forskningsfrågan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvärde när det gäller att utvärdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrån ett externt perspektiv?Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att finna nyckeltal som kan användas för att prognostisera stabiliteten i en bank.Metod: För att uppnå syftet med studien presenteras en litteraturgenomgång som karaktäriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen påverkar svenska och thailändska förskollärares förhållningssätt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailändsk förskola i Thailand för att kunna uppmärksamma skillnader. För att besvara syftet och frågeställningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen påverkar förskollärarnas förhållningssätt. Förskollärarna såg sitt uppdrag och förhållningssätt på olika sätt.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå.

Våra städer växer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser många att vi har både en skyldighet och önskan att bevara naturområden och biologisk mångfald i och kring våra städer. I detta arbete belyses förhållandet mellan dessa två intressen och reflektionen kring hur långt bevarandet av arter ska gå där det till och med kan förhindra att bostäder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mångfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra Bäcklösa i Uppsala hanterar biologisk mångfald. Arbetets syfte var även att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frågan ser ut.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Den första process som möter den akutsökande patienten på en akutmottagning är triaget, vars syfte är att bedöma patientens medicinska tillstånd. Att hänvisa en akutsökande patient till annan vårdnivå är ett komplext beslut, som ska fattas med kunskap, erfarenhet och med respekt för den enskilda patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse i hänvisningssituationen av akutsökande patienter, med Triagehandboken som beslutstöd. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige inkluderades i studien.