Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid.

Att bryta kalk i ett område orsakar stora ?sår? i naturen, därför finns speciella åtgärder som vidtas när ett kalkbrott brutits klart. Det finns en mängd olika sätt att efterbehandla eller återställa ett kalkbrott på beroende på dess förutsättningar. Aspekter att ta hänsyn till är exempelvis hur kalkbrotten smälter samman med omkringliggande natur, hur kalkbrotten efter efterbehandling blir viktiga boplatser för djur och växter samt om kalkbrottet ligger på ett vattenskyddsområde, som fallet är i Ignaberga. Genom litteraturstudier, dokumentstudier, bildanalyser samt fältstudier undersöker denna uppsats Ignaberga kalkbrotts återställningsplan och hur återställningsarbetet fortskrider.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som hände med strukturen i elevernas berättelser efter att de hade fått bygga berättelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en årskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev två berättelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berättelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att bland patrullerande poliser visa, genom en empirisk undersökning, hur yttre krav på att vara effektiv internaliseras av den enskilda polisen och bidrar till en omtolkning av den egna yrkesrollen.Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ studie bestående av sju kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjänst. Undersökningsresultatet analyseras huvudsakligen ur ett struktur/aktörperspektiv, med hjälp av Anthony Giddens och George Herbert Meads teorier.Studien visar att patrullerande poliser i viss utsträckning offrar polisutbildningens legalistiska perspektiv till förmån för arbetslivets krav på effektivitet. Studien visar också att det finns en gemensam uppfattning bland poliserna om att överträdelser av lagen är nödvändiga för att samhället skall kunna fungera. I intervjumaterialet framgår att denna omtolkning av yrkesrollen hör samman med sociala strukturer som omger polisen; allmänhetens förväntningar och gruppens krav på anpassning..

Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där.

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund är en ideell förening som står inför stora utmaningar. Organisationen är i grunden en ideell intresseorganisation för enskilda som sparar i aktier men har även en omfattande kommersiell verksamhet som står för majoriteten av intäkterna. Under senaste åren har intäkterna sjunkit samtidigt som kostnadssidan förblivit relativt konstant och rörelseunderskottet har eskalerat. Nu äventyras organisationens långsiktiga överlevnad om inte omfattande förändringar genomförs. Denna studie är menad att, med hjälp av fem olika teoretiska organisationsperspektiv, söka svar på varför Aktiespararna som organisation har hamnat i ett allvarligt ekonomiskt läge.

Föreliggande arbete har utförts på Flygfrakt AB som ligger vid Landvetters flygplats någramil öster om Göteborg. Företaget är ett av Sveriges största enskilda transportföretag.Uppgiften som tilldelades var att göra en kostnadskalkyl angående transporten Flygfrakt utförför Ericsson i Borås som innefattar transport av telekomutrustning från Ericssons lager tillHuddinge.Syftet med arbetet förutom att göra en kostnadskalkyl är att se över vad som kan göras för attreducera kostnader för den aktuella rutten. Kalkylen kan också bli en standardrutin för hurkostnadskalkylering för andra åtagande av godstransporter.Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie i det aktuella ämnet för att få en bred bas somunderlag. Vidare intervjuades VD: n för Flygfrakt AB angående det aktuellatransportuppdraget och dess kostnader. För att få kompletterande information gjordes ävenintervjuer med administrativ personal och förare.Efter analysen framkom förbättringsförslag som skulle reducera kostnader.

Bolognaprocessen är en av de största förändringarna inom universitetsvärlden under senare år.I sin ursprungsform syftar den till att främja rörligheten och främja anställningsbarhet inom Europa, samt att främja Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. För de enskilda universitetens del innebar denna förändring framförallt införandet av en ny masterexamen, ett nytt poängsystem samt införandet av nya mål för varje kurs. Vi har i denna studie valt att beskriva och förklara hur införandet av Bolognasystemet har gått till på Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Dessutom undersökte vi om det inom lärarkåren på institutionen har funnits tecken på förändringsmotstånd. Med hjälp av en kvalitativ undersökning genomförd genom personliga intervjuer fann vi att man från institutionens sida har försökt involvera de anställda i förändringen, framförallt genom användandet av arbetsgrupper.

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssätt vid läs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid läs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgår från sex pedagogers resonemang om sin läs- och skrivundervisning. Pedagoger som någon gång har varit verksamma i en årskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av i denna uppsats är det sociokulturella perspektivet.

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder.Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program.Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ.

Syftet med vår forskning är att undersöka huruvida människors uppfattning av en logotyp är beroende av dess färgsättningen. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med ett induktivt förhållningssätt. Empirin vi har använt oss av har vi samlat in genom tjugoåtta intervjuer, vilka har legat till grund för vårt fortsatta arbete. De teorier vi valt att använda oss av behandlar färg i kombination med känslor, logotypers utformning, omedvetna och medvetna färgupplevelser samt samspelet mellan färg och form. Dessa teorier har använts för att analysera våra intervjuer och för att sedan dra slutsatser.

Sverige är ett mångkulturellt land som präglas av många etniciteter, kulturer, språk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhället och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebär att även majoritetsbefolkningen måste integreras i det nya mångkulturella samhället. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhället är att lära sig språket. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka belysa invandrares möjligheter/svårigheter till att bli integrerade i det svenska samhället. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgå ifrån Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism.

Syftet med studien var att utifrån personalens beskrivning presentera hur utemiljön stimulerar personer med demenssjukdom och hur den används i vardagen. Studien är både erfarenhetsbaserad genom intervjuer med personal och forskningsbaserad genom litteratur. Bakgrundskapitlet beskriver bland annat om utemiljöns utformning och vilken betydelse utemiljön har för personer med demenssjukdom. I metoden beskrivs om vilket tillvägagångssätt som har används för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. I analysdelen beskrivs personalens erfarenheter och synpunkter av utemiljön och betydelsen av sinnesstimulering hos personer med demenssjukdom.