Sökresultat:
1008 Uppsatser om Enskild näringsverksamhet - Sida 61 av 68
Hur kan man designa en global IT-leveransorgansation med avseende pÄ funktionalitet och CSR?
Syftet med denna rapport Àr att föra ett resonemang kring hur man skulle kunna utforma en global IT-leveransorganisation med avseende pÄ funktionalitet och CSR. För att fÄ en sÄ stor verklighetsanknytning som möjligt har företaget H&M, Hennes & Mauritz AB, valts som studieobjekt. H&M har valts dÄ det Àr ett stort globalt företag som finns i ca 40 lÀnder med mÄnga utmaningar som följd samt för att CSR-frÄgorna blir allt mer centrala för att upprÀtthÄlla ett varumÀrke över tiden.För att H&M ska kunna leverera ?Mode och kvalitet till bÀsta pris? i 40 lÀnder krÀvs ett effektivt logistik-flöde med lagerstyrning och smidiga leveranser sÄ att kunden tycker det Àr lÀtt att göra affÀrer med H&M. Det i sin tur betyder att avancerade IT-lösningar mÄste finnas som understödjer H&M:s verksamhetsmodell pÄ alla marknader.
Unik som alla andra : unga mÀnniskors resonemang om identitet samt rollspel i undervisningen
I mitt arbete som gymnasielÀrare har jag förmÄnen att möta mÄnga olika unga mÀnniskor. Det jag fascineras av Àr de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som mÄnga av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an pÄ gymnasiet med en viss stil och identitet och förÀndras helt under de tre Ären de gÄr pÄ skolan och andra Àr precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat pÄ hur medvetna eleverna Àr över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre pÄverkas av identiteten och hur identiteten pÄverkas av deras val av stil eller stilar? NÀr jag pratat med dem och lyssnat pÄ deras resonemang har jag kunnat ana att mÄnga av dem anser att det Àr viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter Àr ?att lÄta varje enskild elev finna sin unika egenart?.
UnderhÄllsplaner i kyrkogÄrdsförvaltning
Arbetet grundar sig i ett nationellt problem kring eftersatt underhÄll pÄ vÄra kyrkogÄrdar. Modernt uttryckt har en underhÄllsskuld skapats. UnderhÄllsskulden innefattar enligt Jönsson (2010) den kostnad som miljön krÀver för restaurering till en accepterad nivÄ. Bakomliggande orsaker till underhÄllsskulden anses vara okunskap, ointresse och felprioriteringar av de ekonomiska resurserna. Med ett bristande underhÄll har funktioner försÀmrats och ett reinvesteringsbehov uppstÄtt.
Uppsatsens syfte har varit att med utgÄngspunkt i Lomma kyrkogÄrdsförvaltning undersöka hur underhÄllsplaneringen kan ske pÄ ett strategiskt och lÄngsiktigt sÀtt.
Ledande roller och beteenden i hindgruppen (Dama dama & Cervus elaphus) ur ett etologiskt perspektiv
Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.
Judicial tax treaty override i RegeringsrÀtten : Analys av Rà 2008 not 61
Varje suverÀn stat bestÀmmer sin beskattningsrÀtt, de subjekt och objekt som staten ÄlÀgger skatt. Om tvÄ skilda staters beskattning trÀffar samma person och transaktion, uppstÄr in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och dÀrmed verka som ett hinder för internationell handel, ingÄr stater skatteavtal i vilka rÀtten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar dÀrmed en inskrÀnkning av den rÀtt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika lÀnder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.
Ledarstilens betydelse för samordnad utveckling
Organisationers krav pÄ stÀndiga förbÀttringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frÄnvaron av tydligaffÀrs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framstÀllsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten pÄ allt bÀttre resultatet skaÄstadkommas med mindre resurser. Det rÀcker inte lÀngre att ?springa fortare?Àn konkurrenterna utan man mÄste Àven arbeta smartare och placera sig rÀtt, ettspel som krÀver bÄde kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhÄllanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.
Ger noten till goodwill tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen? och DiskonteringsrÀntans utveckling Är 2005, 2006 och 2007
Bakgrund och problem: Den nya regleringen krÀver omfattande vÀrderingsarbete som Àr komplicerat och kostsamt. FrÄgan Àr: Ger det bÀttre information om goodwillvÀrdet och pÄ vilket sÀtt? (Schultze, W., 2005). Detta krÀver mer upplysning av goodwill. DÀrmed uppkommer vÄr huvudfrÄga: Ger noten till goodwill tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen?Syfte: Att kartlÀgga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen.
Naturligt urval av vad? Selektionsenheter inom evolutionen
FrÄgan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar pÄ. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav pÄ variation, Àrftlighet och skillnader i konkurrensförmÄga? Den klassiska synen Àr att urvalet verkar pÄ individer. Individer som Àr altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion pÄ bekostnad av sig sjÀlva, har beteenden som Àr osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister fÄr konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter Àr bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och Àr de enda strukturer som bevaras över evolutionÀr tid.
AndrasprÄkselever och matematik - sprÄksvÄrigheter Àr bara halva sanningen : En studie i Äk 6-9
Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.
Principen om förfarandemissbruk : Ăr denna EG-rĂ€ttsliga princip tillĂ€mplig inom svensk mervĂ€rdessaktterĂ€tt?
Principen om förfarandemissbruk Àr en EG-rÀttslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera Àr tillÀmplig inom EGmervÀrdesskatterÀtten.Principen innebÀr att konstruerande transaktioner vars endasyfte Àr att uppnÄ skattefördelar skall underkÀnnas och istÀllet bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har stÀlltupp i praxis, frÀmst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillÀmplig pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebÀr att trots att relevanta bestÀmmelseri mervÀrdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet fÄr till följd att den skattefördel som uppnÄs strider mot bestÀmmelsernassyfte. Det krÀvs dock Àven att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnÄ en skattefördel.En tillÀmpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebÀra att aggressivaskatteupplÀgg och skatteflykt pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning pÄ detta omrÄde Àr inte att finna i varken EG-rÀtt eller svensk rÀtt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rÀttsutvecklingengÀllande mervÀrdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.
Förekomst och betydelse av fysiologiska blÄsljud hos hund
BlÄsljud Àr vanligt förekommande hos hund. Bakgrunden kan antigen vara patologisk eller fysiologisk. Det patologiska blÄsljudet hörs ofta i samband med aorta- eller pulmonalisstenos. Etiologin bakom uppkomsten av fysiologiska blÄsljud Àr komplex. Den mest grundlÀggande faktorn Àr ett turbulent blodflöde som skapar vibrationer tillsammans med olika anatomiska delar i hjÀrtat.
VÀsentlighetsbedömning : Hur arbetar revisorer med vÀsentlighetsbedömning i praktiken?
I de företagsformer dÀr Àgarna har ett begrÀnsat ekonomiskt ansvar stÀlls det sÀrskilda krav pÄ den information gÀllande företagets resultat och finansiella stÀllning vilken redovisas utÄt. Företagets intressenter mÄste kunna lita pÄ den information de fÄr av företaget gÀllande dess förvaltning och dess finansiella information. För att sÀkerstÀlla att informationen gÄr att lita pÄ har lagstiftningen ansett det nödvÀndigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna mÄste vid varje revision göra en vÀsentlighetsbedömning. Processen vid vÀsentlighetsbedömning Àr svÄr ur flera hÀnseenden, dels mÄste bÄde kvalitativa och kvantitativa aspekter utvÀrderas och dels ger inte revisionsstandarden nÄgon formell guide om hur revisorn ska implementera vÀsentlighetskonceptet.
Specialpedagogens tankar om inkludering
Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola
ProblemomrÄde
Inkludering Àr ett begrepp som anvÀnds ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och mÄnga behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krÀvs av dem.
Partnerskap inom outsourcing : Hur ska en affÀrsrelation utformas?
Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fÄtt en allt större betydelse. DÀrför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio Ären och förvÀntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap Àr dock inte sÄ enkla att skapa och utveckla. Det finns mÄnga problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas pÄ framgÄngsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nÀstan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid.
Prototyptillverkning i plast med FriFormFramstÀllning : - handledning vid val av FFF-metod
FriFormFramstÀllning Àr en additiv tillverkningsteknik, vilken innebÀr att detaljen byggs upp lager för lager, genom att material successivt tillförs. En vanlig tillÀmpning av denna metod Àr tillverkning av prototyper i plast. Metoden har blivit populÀr frÀmst tack vare dess möjlighet att reducera ledtiden. Teknikens förmÄga att skapa komplexa geometrier, vilka inte alltid kan tillverkas med klassisk tillverkning som bygger pÄ svarv- och frÀsoperationer, har ocksÄ bidragit till dess popularitet. Det finns klara fördelar för företag att anvÀnda prototyper i sin tillverkning.