Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper. .

Bakgrund: En ökad press på företagen gällande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebär att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lägga fokus på företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnå starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut främst IT-relaterade tjänster, medan idag har vändningen gått mer mot att lägga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har ständigt varit motiven till att lägga ut.

AbstractRunning an individual bookstore is not an easy task. And then to do it in a profitable way is even harder.In this study you will read about what matters to the profitability in a bookstore. There are several aspects of this but it may be of interest to know what is affecting most of a bookstore's profitability.These three theories were researched by examination of previous research. The theories were then compared to the empirical research of an individual bookstore. Developing the empirical research qualitative and quantitative data collection methods was used.

Denna studie syftade till att ta reda på huruvida sångpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sångpedagoger och tre sångelever intervjuades kring sångpedagogrollen, lärare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens påverkanskraft. Intervju användes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda på hur sångpedagoger och sångelever resonerar kring dessa frågor. Respondenternas svar analyserades i förhållande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

I samband med ingenjörsutbildningen med inriktning produktutveckling vid högskolan i Borås, konstruerades ett formsprutningsverktyg åt firma Finstansteknik i Ulricehamn.Syftet vid konstruktion var framtagning av ny serie Foodboxes för fastfood som är en lockande alternativ till befintliga engångsförpackningar i termoplastmaterial som används i stor utsträckning idag.Formsprutningsverktyg konstruerades för massproduktion av olika formar engångshämtboxar.Med hänsyn tagen till kravspecifikationen har projektet inneburit närmare analyser inom material, design och konstruktion.Riktlinjerna för produkt designen var huvudsakligen miljövänlighet och upptagning av minsta möjliga plats vid exponering i butik.Designen kan redovisa minsta möjliga materialåtgång och en stabil konstruktion som kan återvändas, återvinnas, frysas, maskindiskas, värmas i micro och lätt staplas. Samtidig ökar efterfrågan på formsprutningsteknologi och formsprutade produkter som gör det möjligt att tillverka högkvalitativa former i kortare serielängder. Också ingår formsprutade produkter och komponenter en viktig del av vårt vardagsliv..

Title: The social relation between student & teacher in individual music education. The aim of this study is to examine the relevance of the social relation between teacher and student in instrumental tuition in non-compulsory music education. The method I have used is qualitative interview inspired by phenomenology. I have made interviews with four persons who have experienced individual singing/instrumental studies on several different levels. In this paper I wish to shed light on what people who have experienced many years of singing/instrumental studies are telling about the social relation to their former pedagogues.

Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex årskursnioelever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig på intervjuer där respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. Därefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild räkning i läroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallärare då även kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lärare i små undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild räkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svårigheter för dem att dra några slutsatser kring huruvida undervisningen har påverkat deras möjligheter att minst uppnå betyget E..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

I denna studie undersöks huruvida sångundervisningen, både enskild och gemensam, används i gymnasieskolan idag. Vi vill även utforska hur sångundervisningen förändrats i och med införandet av den nya läroplanen Gy11. Vi ser det som viktigt att vi som snart utexaminerade sångpedagoger har insikt i hur undervisningen bedrivs i skolan idag, samt att vi är uppdaterade kring den nya betygsskalan och texten i Gy11.Vi har gjort åtta kvalitativa intervjuer med både lärare och elever på tre olika gymnasieskolor. Lärarna har svarat att den nya läroplanen har underlättat sångundervisningen på olika sätt, bland annat genom att förtydliga och konkretisera målen för de olika momenten som ingår i ämnet sång för gymnasieskolan. De beskriver även för- och nackdelar med att undervisa i sång både enskilt och gemensamt.

Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt.

Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Det individuella bemötandet av eleverna har förändrats över tid från ensidiga omdömen i betygsform till samtal som handlar om att följa och stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förordningen om den individuella utvecklingsplanen som trädde i kraft i januari 2006 är ytterligare ett steg i det individuella bemötandet av varje enskild elev. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den individuella utvecklingsplanen har implementerats i några svenska grundskolor. Genom att använda en kvalitativ metod i vår studie har vi utifrån intervjuer tagit del av fem rektorers syn på den individuella utvecklingsplanen. Resultatet visade att samtliga rektorer var positiva till den individuella utvecklingsplanen då de ansåg att den bidrar till att skolan tolkar läroplanen på ett korrekt sätt.