Organisationers krav pÄ stÀndiga förbÀttringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frÄnvaron av tydligaffÀrs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framstÀllsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten pÄ allt bÀttre resultatet skaÄstadkommas med mindre resurser. Det rÀcker inte lÀngre att ?springa fortare?Àn konkurrenterna utan man mÄste Àven arbeta smartare och placera sig rÀtt, ettspel som krÀver bÄde kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhÄllanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

Bakgrund och problem: Den nya regleringen krÀver omfattande vÀrderingsarbete som Àr komplicerat och kostsamt. FrÄgan Àr: Ger det bÀttre information om goodwillvÀrdet och pÄ vilket sÀtt? (Schultze, W., 2005). Detta krÀver mer upplysning av goodwill. DÀrmed uppkommer vÄr huvudfrÄga: Ger noten till goodwill tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen?Syfte: Att kartlÀgga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen.

FrÄgan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar pÄ. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav pÄ variation, Àrftlighet och skillnader i konkurrensförmÄga? Den klassiska synen Àr att urvalet verkar pÄ individer. Individer som Àr altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion pÄ bekostnad av sig sjÀlva, har beteenden som Àr osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister fÄr konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter Àr bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och Àr de enda strukturer som bevaras över evolutionÀr tid.

Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.

Principen om förfarandemissbruk Àr en EG-rÀttslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera Àr tillÀmplig inom EGmervÀrdesskatterÀtten.Principen innebÀr att konstruerande transaktioner vars endasyfte Àr att uppnÄ skattefördelar skall underkÀnnas och istÀllet bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har stÀlltupp i praxis, frÀmst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillÀmplig pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebÀr att trots att relevanta bestÀmmelseri mervÀrdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet fÄr till följd att den skattefördel som uppnÄs strider mot bestÀmmelsernassyfte. Det krÀvs dock Àven att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnÄ en skattefördel.En tillÀmpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebÀra att aggressivaskatteupplÀgg och skatteflykt pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning pÄ detta omrÄde Àr inte att finna i varken EG-rÀtt eller svensk rÀtt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rÀttsutvecklingengÀllande mervÀrdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

BlÄsljud Àr vanligt förekommande hos hund. Bakgrunden kan antigen vara patologisk eller fysiologisk. Det patologiska blÄsljudet hörs ofta i samband med aorta- eller pulmonalisstenos. Etiologin bakom uppkomsten av fysiologiska blÄsljud Àr komplex. Den mest grundlÀggande faktorn Àr ett turbulent blodflöde som skapar vibrationer tillsammans med olika anatomiska delar i hjÀrtat.

I de företagsformer dÀr Àgarna har ett begrÀnsat ekonomiskt ansvar stÀlls det sÀrskilda krav pÄ den information gÀllande företagets resultat och finansiella stÀllning vilken redovisas utÄt. Företagets intressenter mÄste kunna lita pÄ den information de fÄr av företaget gÀllande dess förvaltning och dess finansiella information. För att sÀkerstÀlla att informationen gÄr att lita pÄ har lagstiftningen ansett det nödvÀndigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna mÄste vid varje revision göra en vÀsentlighetsbedömning. Processen vid vÀsentlighetsbedömning Àr svÄr ur flera hÀnseenden, dels mÄste bÄde kvalitativa och kvantitativa aspekter utvÀrderas och dels ger inte revisionsstandarden nÄgon formell guide om hur revisorn ska implementera vÀsentlighetskonceptet.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Inkludering Àr ett begrepp som anvÀnds ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och mÄnga behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krÀvs av dem.

Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fÄtt en allt större betydelse. DÀrför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio Ären och förvÀntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap Àr dock inte sÄ enkla att skapa och utveckla. Det finns mÄnga problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas pÄ framgÄngsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nÀstan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid.

FriFormFramstÀllning Àr en additiv tillverkningsteknik, vilken innebÀr att detaljen byggs upp lager för lager, genom att material successivt tillförs. En vanlig tillÀmpning av denna metod Àr tillverkning av prototyper i plast. Metoden har blivit populÀr frÀmst tack vare dess möjlighet att reducera ledtiden. Teknikens förmÄga att skapa komplexa geometrier, vilka inte alltid kan tillverkas med klassisk tillverkning som bygger pÄ svarv- och frÀsoperationer, har ocksÄ bidragit till dess popularitet. Det finns klara fördelar för företag att anvÀnda prototyper i sin tillverkning.

Rapporten innehÄller redovisningen av examensarbetet utfört under vÄrterminen 2011 i kurs KPP301. Arbetet koncentrerades kring konceptframtagningen av en bomlös sadel med hÀnsyn till uppdragsgivarens, Linda Persson, önskemÄl. Uppdragsgivaren driver enskild firma Equra och möter i sitt dagliga arbete skadade hÀstar. De flesta skador som hÀstar lider av Àr orsakade av dÄligt anpassade traditionella sadlar som i sin konstruktion har en hÄrd och oelastisk bom. Den nya sadeln skulle vara utan den problematiska bommen men garantera lika bra tryckfördelning och stöd.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur kvinnliga medarbetares motivation pÄverkas av ledarskap, samt att fÄ en ökad förstÄelse för vad motivation Àr och vad ledarskap Àr. Har ledarskap med manligt och kvinnligt att göra eller bara med personligheten? Syftet med studien Àr ocksÄ att undersöka hur mycket en ledare kan pÄverka motivationen hos sina medarbetare och vilka metoder som en ledare anvÀnder sig av och vilka personliga egenskaper hos en ledare som uppfattas som positivt för ökande av motivationen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med hjÀlp av öppna och riktade intervjuer. Vi började gÄ igenom studier i form av vetenskapliga artiklar och sen gick vi ut pÄ fÀltet och samlade in empiriskt material och sedan tillbaka till teorierna för att hitta kopplingar vilket innebÀr abduktiv ansats.

Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd med naturlika miljöer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att genom kortsiktig agerande generera avkastning i handel med optioner. Principen Àr att anvÀnda teknisk analys för att avgöra ifall börskursen för enskild aktie, i detta fall Ericsson B, kommer att stiga eller sjunka. Handeln sker i Ericssonaktiens optioner dÄ dessa pÄ grund av hÀvstÄngseffekten kan generera större avkastning samt möjliggör agerande dÄ aktien befinner sig i en nedÄtgÄende trend.Verktygen som anvÀnds för att prognostisera aktiekursen baseras pÄ teknisk analys. Denna form av analysmetod Àr inte helt akademiskt förankrad men anvÀnds ÀndÄ av mÄnga aktörer, och dÄ framförallt privata handlare. I uppsatsen diskuteras endast kort den tekniska analysen ur ett vetenskapligt perspektiv.

Att genom rent gÄvobistÄnd skapa en fördelaktig, lÄngsiktig effekt förblir en öppen frÄga och det Àr en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla mÀnniskor som Àr i behov av hjÀlp har identiska ansprÄk, vilka kan besvaras endast med hjÀlp av bistÄndet. BistÄndsorganisationer spenderar mycket resurser pÄ att finna en enskild optimal lösning dÀr bistÄndet ska lansera starten till en sjÀlvförsörjande tillvÀxt. Det finns ingen sÄdan lösning. IstÀllet mÄste hjÀlpen anpassas till mottagaren för att pÄ sikt göra mest nytta.LÀnderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum dÀr vissa nationer inte Àr tillrÀckligt fattiga för att prioriteras för rent gÄvobistÄnd, men inte heller Àr starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera pÄ marknadsmÀssiga villkor, i dessa lÀnder kan man hantera problemen och arbeta för förbÀttringar med hjÀlp av garantiverksamheten inom bistÄndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnÄ ett mer effektivt hjÀlparbete men Àven i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiÀrer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingslÀnderna. Företag vÄgar inte satsa sitt kapital pÄ marknader dÀr osÀkerheten Àr alltför stor vilket gör att risken att fÄ uppleva förlust fungerar som en avrÄdan till investeringar som Àr vÀsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.