Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del bestÄr av enskild rÀkning i lÀroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta pÄ ett varierat sÀtt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. VÄr undersökning handlar om att ta reda pÄ hur lÀrarna resonerar kring det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt. Vi vill undersöka om lÀrarna anser att styrdokumentens intentioner angÄende matematikÀmnet uppfylls genom att lÄta eleverna arbeta enskilt i lÀroboken. Vi har dÄ valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns sÄ mÄnga olika faktorer och tiden inte rÀcker till för att undersöka fler.

Undersökningen handlar om hur de enskilda musiklÀrarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen trÀffar och undervisar sina elever individuellt en gÄng i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande pÄ hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsÀttningar och behov. Pedagogerna kan anvÀnda sig av ett anpassa material, se om eleven har svÄrigheter att lÀra in vissa moment i musiken. Pedagogerna kan Àven se till elevernas olika inlÀrningsstilar och vÀla en undervisningsmetod som passar till elevens inlÀrningsstil..

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

Syftet med arbetet Àr att undersöka i vilken mÄn algebraiska aktiviteter förekommer pÄ SamhÀllsprogrammet pÄ ett gymnasium. Undersökningen har genomförts pÄ en gymnasieskola i södra Sverige med kvalitativa intervjuer av matematiklÀrare som undervisar i matematik B pÄ SamhÀllsprogrammet. En textanalys av lÀrobok och lÀrarhandledning, som anvÀnds pÄ det aktuella programmet, har ocksÄ gjorts med avseende pÄ algebraiska aktiviteter. Resultatet visar att det pÄ den aktuella skolan förekommer en del aktiviteter som variation till enskild rÀkning i lÀroboken. Resultatet visar ocksÄ att de aktiviteter som Àr mest förekommande Àr av karaktÀren transformerande.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva jÀmstÀlldhetsarbete, jÀmstÀlldhetskunskaper och jÀmstÀlldhetsmÄl vid skolor och skolförvaltning i Norrbotten. Materialet Àr en empirisk undersökning som diskuteras med ett feministiskt förhÄllningssÀtt och vetenskaplig litteratur om skolors organisationers jÀmstÀlldhetsarbete. Slutsatsen Àr att Norrbottens skolor och skolorganisationer har jÀmstÀlldhet pÄ dagordningen, men vissa kommuner arbetar mer frekvent med frÄgorna och andra kommuner mindre. Jokkmokk och Arvidsjaur Àr de kommuner i Norrbotten som gÄr i tÀten för lÀnets skolorganisationers jÀmstÀlldhetsarbete. Arvidsjaur Àr den enda kommunen i Norrbotten som har sÄvÀl jÀmstÀlldhetsplan, som en sÀrskild handlingsplan för jÀmstÀlldhetsarbete pÄ kommunal nivÄ för barn- och ungdomsförvaltningen, samt sÀrskilda handlingsplaner för jÀmstÀlldhetsarbetet för varje enskild skolenhet..

DÄ en större vÀg byggs försvinner möjligheten för mÄnga enskilda vÀgar att naturligt ansluta till denna större vÀg. Mitt arbete har varit att undersöka hur man kan lösa detta pÄ bÀsta sÀtt för alla parter. Jag har dÀrför undersökt och jÀmfört olika förvaltningstyper vid anlÀggande av ersÀttningsvÀgar och kommit fram till att de tre vanligaste sÀtten Àr enskild förvaltning, gemensamhetsanlÀggning med delÀgarförvaltning och gemensamhetsanlÀggning med föreningsförvaltning. I detta arbete har Àven ingÄtt att sÀtta mig in i ett antal lagar och bestÀmmelser för att undersöka med vilken rÀtt en befintlig vÀg kan Àndras eller en ny vÀg anlÀggas. Slutligen har jag stÀllt fördelarna mot nackdelarna med de olika förvaltningstyperna..

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklÀrare i tvÄ kommuner ser pÄoch arbetar med individualisering i matematikundervisningen i Ärskurs 7-9. Den empiriskastudien avsÄg att besvara syftet utifrÄn ett antal frÄgestÀllningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförstÄelse och problemlösning imatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lÀrarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna pÄ ett individualiserat sÀtt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgÄr frÄn den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lÀrandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de tvÄ kommunerna.Resultat: Individualisering i bemÀrkelsen att nÄ och lyfta alla frÄn sin nivÄ Àr en paradoxenligt de intervjuade lÀrarna i de tvÄ undersökta kommunerna. Duktiga och sjÀlvgÄende eleverfÄr inte den handledning under dialog som de borde kunna krÀva och de kan dÀrför inteutvecklas optimalt.

TrycksÄr Àr ett utbrett problem inom vÄrden och innebÀr ökat lidande för patienter, en ökad belastning för vÄrdpersonal och en merkostnad för samhÀllet. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vetenskaplig litteratur för att finna de metoder som har god effekt avseende att minska risken för uppkomst av trycksÄr. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. För att uppnÄ evidens har en modell enligt Goodman i sju steg anvÀnts som inspiration. Resultatet visar att anvÀndande av viskoelastiska madrasser i kombination med vÀndning av patient var fjÀrde timma ger ett bra skydd men Àven kÀnnedom om riktlinjer och hur dessa implementeras Àr avgörande för hur preventionsarbetet fÄr genomslag pÄ varje enskild avdelning..

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar med sprÄkutveckling och med flersprÄkiga elever pÄ en mÄngkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi fÄ djupare kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning bedrivs. VÄra vÀgledande frÄgor var vilka insatser skolan gör för att frÀmja sprÄkutvecklingen samt vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds. VÄr slutsats Àr att en sprÄkutvecklande undervisning krÀver att eleven Àr i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen Àr att anvÀnda sprÄket sÄ mycket som möjligt, enligt informanterna mÄste eleven stÀndigt fÄ tala sprÄket för att utveckla det och vara aktiv i allt lÀrande..

Den hÀr studien undersöker hur nyanlÀnda flyktingar uppfattar integrationsinsatsenSamhÀllsorientering för nyanlÀnda samt om de nya kunskaperna som de inhÀmtar omdet svenska samhÀllet Àr till nytta.Studien bygger pÄ ett kvalitativt angrepssÀtt med fallstudie som forskningsdesign, dÀrvi anvÀnt oss av en gruppintervju och en enskild intervju med nyanlÀnda flyktingarsom har deltagit i utbildningen. Resultatet visar att de som nyanlÀnda Àr i behov avsamhÀllsinformation om bland annat praktiskt vardagsliv, individuella rÀttigheter ochskyldigheter. Det framkommer dock att de saknar inflytande och valmöjligheter.Samtliga respondenter saknar Àven en ömsesidighet i integrationen, dÄ insatsen enbartgÀller nyanlÀnda flyktingar och inget ansvar lÀggs pÄ majoritetssamhÀllet. VÄraresultat visar att kunskap om det svenska samhÀllet inte rÀcker för att kÀnnadelaktighet i det..

Inom det svenska skolvÀsendet finns det en rad bestÀmmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestÀmmelser Äterfinns i den dagsaktuella lÀroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör sjÀlv vilket material/lÀromedel som skall anvÀndas i undervisningen, dÄ det finns ett stort utbud av lÀromedel att vÀlja mellan. Det valda lÀromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det Àr dÀrför viktigt att det Àr det mest lÀmpliga lÀromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ undervisningen..