Vi har valt att studera klagomålshantering ur kundens synvinkel eftersom det är kundens åsikter om detta som spelar roll för butiken. Kunderna måste vilja återkomma till butiken för att den ska kunna bli lönsam. Problemet som vi ställde för den här uppsatsen handlade om hur klagomålshantering kan hjälpa en butik till att behålla sina kunder och vårda sina kundrelationer samt vad som påverkar ifall en kund väljer att framföra sitt klagomål eller inte och vilken respons de önskar sig från butiken? Syftet med denna uppsats är att beskriva hur konsumenterna uppfattar klagomålshantering och vilken roll klagomålshantering kan spela för butiken. Teorier som användes i denna uppsats berör marknadsföring, kundtillfredsställelse, personlig försäljning, värdskap, klagomål samt word of mouth.

Bakgrund Vi ser att det finns ett växande intresse hos män att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts kläder man väljer att ta på sig. Internets exploatering av näthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera på därför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur män i åldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. Vår målgrupp valde vi på grund av att vi tror att det är ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sätt att konsumera kläder. Idag finns det inte så mycket forskning kring mäns konsumtionsvanor av just kläder därför fann vi det som intressant att studera hur de tänker och agerar kring shopping. SyfteVårt syfte med arbetet är att få en djupare insikt kring hur vissa män konsumerar kläder.

Bakgrund: Butikerna inom detaljhandeln har svårigheter med att effektivisera utbytesplatsen. I och med den ökade konkurrensen som råder på marknaden blir det svårt för små- och medelstora företag att överleva. Detta tillsammans med att konsumenterna avskärmar sig från den stora massan av reklam och marknadsföring som de dagligen utsätts för har lett till att företag måste hitta nya unika sätt att marknadsföra sig på för att överleva långsiktigt.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att påverka köpprocessen i en butik genom att använda doft som marknadsföringsfenomen?Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera kausala samband mellan hur vår oberoende variabel, doft, påverkar den beroende variabeln, köpprocess.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Vi kommer att göra ett experiment och utgå från en kvantitativ metod med kvalitativa inslag.

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjälp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gått till väga, vilka teorier och metoder jag använt migav för att sedan kunna få fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket är att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  Sneakersnstuff´skoncept.För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rätt atmosfär i enbutik med layout, färg och ljus.  .

Denna studie är ett fall av organisationers användande av cause-related marketing. Syftet är att beskriva utvalda organisationers strategier med och användande av specifika cause-related marketing-aktiviteter.Organisationers vilja att bygga relationer med intressenter ökar ständigt och det blir allt mer populärt bland organisationer att ta ett socialt ansvar i hopp om att förbättra denna relation. Att organisationer säljer produkter och donerar en summa till välgörenhet benämns cause-related marketing och är ett vanligt välgörenhetsinitiativ vilket ofta upplevs positivt. Dock finns en skepticism mot organisationers användande av detta verktyg då intressenter i vissa fall ifrågasätter organisationers bakomliggande motiv. Detta innebär att utformningen av varje specifik cause-related marketing-aktivitet är avgörande för dess framgång.För att besvara syftet med denna studie har samtalsintervjuer och en kvalitativ innehållsanalys använts.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

SammanfattningIdag råder en hård konkurrens mellan butiker, vilket medför att kundvård är en viktig del av butiksdriften. Den här uppsatsen handlar om klagomålshantering, som är en del av kundvården. Syftet är att undersöka hur butiker med ett sortiment av högengagemangsprodukter hanterar klagomål, se om butikscheferna förstår vikten av en god klagomålshantering och om det går att effektiviserar hanteringen. För att ta fram information om hur klagomålshantering fungerar i butiker, har sex stycken butikschefer intervjuats, där resultaten visar att hantering av klagomål sker på ett snarlikt sätt i samtliga butiker. Genom att butiker inser vikten av den information som klagomål inbringar, kan de förbättra sin verksamhet, vilket genererar i nöjdare kunder och förhoppningsvis en ökad intäkt.För att lyckas med en bra klagomålshantering, krävs det att alla i verksamheten engagerar sig och har goda kunskaper om hur klagande kunder ska bemötas på bästa sätt.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.

Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.

Kvinnovåldet sker inom alla samhällnivåer och anmälningar av misshandel mot kvinnor har ökat de senaste tio åren. År 2006 gjordes över 25000 anmälningar och vid 72% av fallen var gärningsmannen bekant med offret. Mörkertalet gällande misshandlade kvinnor är dessutom stort. Som polis möter man ofta dessa kvinnor och då krävs ett professionellt agerande och kunskap om den normaliseringsprocess dessa kvinnor omedvetna går igenom. Att samtala med brottsoffer är något polisen ofta gör.

För att stå ut på marknaden och från sina konkurrenter är det viktigt att veta hur det går att arbeta med att presentera och uppmärksamma kunden på sitt sortiment. Vid exponering av sina varor är det bra att tänka på hur butiken på ett effektivt sätt kan arbeta med sortimentet och ytorna i butiken, designfaktorer samt olika exponeringstekniker. Med en visuellt attraktiv butikskommunikation kan sortimentet sälja sig själv utan personalens hjälp och rådfrågning, detta kan göras utifrån visual merchandising som är ett samlingsbegrepp för butikens säljfrämjande åtgärder.Rapporten har till syfte att ta reda på hur exponering med fokus på ytorna, designfaktorer samt exponeringstekniker kan användas för att få kunden uppmärksammad på sitt sortiment. Undersökningen har genomförts med kvalitativ undersökning genom en individuell intervju med en person som arbetar som dekoratör samt två observationer där alla butikerna ingår i klädesbranschen. Det har även genomförts 15 intervjuer med konsumenter om vad de uppmärksammade i en av dekoratörens butiker.

Genom att tillämpa sinnesmarknadsföring i butikens marknadskommunikation så kan konsumenterna bli mottagliga för det budskapet som sänds ut till dem. Däremot är det få marknadsförare som idag arbetar aktivt med sinnesmarknadsföring. Detär en viktig del i att driva en butik då denna kommunikation kan vara en helt avgörande faktor i hur människan upplever butiken och produkterna. Syftet meduppsatsen är att analysera hur butikschefer tillsammans med medarbetarna arbetar med sinnesmarknadsföring samt hur konsumenterna påverkas av detta. Uppsatsens undersökning kommer att ge svar på hur olika marknadsföringssätt skiljer sig beroende på vem den riktar sig mot.