I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter är ?att låta varje enskild elev finna sin unika egenart?.

Arbetet grundar sig i ett nationellt problem kring eftersatt underhåll på våra kyrkogårdar. Modernt uttryckt har en underhållsskuld skapats. Underhållsskulden innefattar enligt Jönsson (2010) den kostnad som miljön kräver för restaurering till en accepterad nivå. Bakomliggande orsaker till underhållsskulden anses vara okunskap, ointresse och felprioriteringar av de ekonomiska resurserna. Med ett bristande underhåll har funktioner försämrats och ett reinvesteringsbehov uppstått. Uppsatsens syfte har varit att med utgångspunkt i Lomma kyrkogårdsförvaltning undersöka hur underhållsplaneringen kan ske på ett strategiskt och långsiktigt sätt.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrågasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort är de två grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av året lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sägs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur har jämförts med fokus på sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bägge dessa arter hör.

Varje suverän stat bestämmer sin beskattningsrätt, de subjekt och objekt som staten ålägger skatt. Om två skilda staters beskattning träffar samma person och transaktion, uppstår in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och därmed verka som ett hinder för internationell handel, ingår stater skatteavtal i vilka rätten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar därmed en inskränkning av den rätt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika länder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.

Organisationers krav på ständiga förbättringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frånvaron av tydligaffärs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framställsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten på allt bättre resultatet skaåstadkommas med mindre resurser. Det räcker inte längre att ?springa fortare?än konkurrenterna utan man måste även arbeta smartare och placera sig rätt, ettspel som kräver både kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhållanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

Bakgrund och problem: Den nya regleringen kräver omfattande värderingsarbete som är komplicerat och kostsamt. Frågan är: Ger det bättre information om goodwillvärdet och på vilket sätt? (Schultze, W., 2005). Detta kräver mer upplysning av goodwill. Därmed uppkommer vår huvudfråga: Ger noten till goodwill tillräcklig upplysning om värdet i tillgången?Syfte: Att kartlägga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillräcklig upplysning om värdet i tillgången.

Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid.

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling.

Principen om förfarandemissbruk är en EG-rättslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera är tillämplig inom EGmervärdesskatterätten.Principen innebär att konstruerande transaktioner vars endasyfte är att uppnå skattefördelar skall underkännas och istället bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har ställtupp i praxis, främst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillämplig på mervärdesskatteområdet är att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebär att trots att relevanta bestämmelseri mervärdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet får till följd att den skattefördel som uppnås strider mot bestämmelsernassyfte. Det krävs dock även att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnå en skattefördel.En tillämpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebära att aggressivaskatteupplägg och skatteflykt på mervärdesskatteområdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning på detta område är inte att finna i varken EG-rätt eller svensk rätt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rättsutvecklingengällande mervärdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

Blåsljud är vanligt förekommande hos hund. Bakgrunden kan antigen vara patologisk eller fysiologisk. Det patologiska blåsljudet hörs ofta i samband med aorta- eller pulmonalisstenos. Etiologin bakom uppkomsten av fysiologiska blåsljud är komplex. Den mest grundläggande faktorn är ett turbulent blodflöde som skapar vibrationer tillsammans med olika anatomiska delar i hjärtat.

I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Inkludering är ett begrepp som används ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och många behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krävs av dem.

Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fått en allt större betydelse. Därför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio åren och förväntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap är dock inte så enkla att skapa och utveckla. Det finns många problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas på framgångsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nästan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid.

FriFormFramställning är en additiv tillverkningsteknik, vilken innebär att detaljen byggs upp lager för lager, genom att material successivt tillförs. En vanlig tillämpning av denna metod är tillverkning av prototyper i plast. Metoden har blivit populär främst tack vare dess möjlighet att reducera ledtiden. Teknikens förmåga att skapa komplexa geometrier, vilka inte alltid kan tillverkas med klassisk tillverkning som bygger på svarv- och fräsoperationer, har också bidragit till dess popularitet. Det finns klara fördelar för företag att använda prototyper i sin tillverkning.

Rapporten innehåller redovisningen av examensarbetet utfört under vårterminen 2011 i kurs KPP301. Arbetet koncentrerades kring konceptframtagningen av en bomlös sadel med hänsyn till uppdragsgivarens, Linda Persson, önskemål. Uppdragsgivaren driver enskild firma Equra och möter i sitt dagliga arbete skadade hästar. De flesta skador som hästar lider av är orsakade av dåligt anpassade traditionella sadlar som i sin konstruktion har en hård och oelastisk bom. Den nya sadeln skulle vara utan den problematiska bommen men garantera lika bra tryckfördelning och stöd.