Horses are made to eat mainly roughage and it is essential for optimal health to offer them an appropriate amount of roughage with good hygienic and nutritional qualities. To produce good hay at the right time and be able to keep the hygienic quality until next summer is a problem. This has the effect that horse owners today choose haylage and silage to a larger extent. Science in this area is scarce, i.e. if the change from hay to silage has any effect on the horse.

Produktionen av paketkonserverat vallfoder kan skilja sig åt mellan olika producenter, bland annat hur förtorkningen sker, hur många lager sträckfilm som används och vilken typ av balar som produceras. Det finns idag ingen sammanställning av vilka tekniker som används, därför har en enkätstudie inom detta område utförts som grund för detta examensarbete. Enkätstudien riktade sig till producenter av rund? och fyrkantsbalar i Sverige. Syftet med enkätundersökningen var att sammanställa vilka olika metoder som används för paketkonservering av vallfoder i Sverige idag.

Eftersom vi i Sverige har svårt att näringsförsörja våra kor med inhemskt odlat protein är det intressant att utnyttja råproteinet i vallfodret så effektivt som möjligt. Denna litteraturstudie gör vi för att påvisa möjligheten för lantbrukare att påverka kons utnyttjande av proteinet i vallfodret. Det Nordiska fodervärderingssystemet NorFor delar in fodret i åtta fraktioner, vilka sedan delas upp i olika underfraktioner. De åtta olika fraktionerna är; aska, NDF, stärkelse, socker, råfett, råprotein, fermentationsprodukter och restfraktioner. Många av dessa fraktioner används av de mikroorganismer (mikrober) som lever i vommen på idisslare, så att de kan föröka sig. Mikroberna förs kontinuerligt ut från vommen och vidare genom matsmältningskanalen, för att brytas ned och komma kon tillgodo som aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT).

Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man skall använda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat.

MajsEnsilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett bra näringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätt tidpunkt samt att motverka värmegång i Ensilaget efter öppning av silon med hjälp av tillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vid skörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hos majsEnsilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5 dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110 dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel, Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa, Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra, propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige), vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare ett tillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterien Lactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).

Studien är inriktad på vårlammsproduktion. Efter kontakt med Swedish Meats har jag besökt fyra olika gårdar med inriktning mot vårlammsproduktion.När det gäller byggnader är ljus och god ventilation av avgörande betydelse för djurens tillväxt och välbefinnande. Att ljuset är så viktigt beror mycket på att man lättare ser om ett djur mår bra om man har ett fullgott ljus i stallet. Man kan använda sig av enkla byggnaderinom lammproduktionen såsom bågväxthus med vindnät längs med sidorna (se figur 15 på sid. 22).

En god hygienisk kvalité och ett bra näringsvärde i sitt foder är en viktig del i produktionen och för lönsamheten. MajsEnsilage blir allt vanligare i svenska foderstater och något som är relativt nytt i Sverige är Corn Cob Mix, förkortas CCM-majs. En god kvalité kan uppnås genom rätt skördetidpunkt, sortval och motverka värmegång i Ensilaget genom rätt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jämföra den hygieniska kvalitén av CCM-majs, kärnmajs och majsEnsilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-majs i allmänhet. Ambitionen är att få ökad användning av CCM-majs och förbättra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover från majsEnsilage och CCM-majs in för analyser från både Sverige och Danmark.

Maize for silage has been used as fodder in different parts of the world for a long time and has recently become more common also in Sweden. Our cold climate has been a problem as maize is very sensitive to low temperatures and frost. With new varieties and better techniques for cultivation it is now possible to grow maize in the southern and middle parts of Sweden. As for the north of Sweden the length of the cultivation season is a limiting factor as there are too few days with temperatures of over +10 ºC. Maize is well suited for silage making but oxygen-free conditions are required.

En allt större del av Sveriges hästar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hästar har ofta relativt hög torrsubstanshalt och benämns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mängd mjölksyra än i våtare Ensilage, och det i sin tur innebär att pH-sänkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jästsvampar, vilket kan leda till en kort aerob lagringsstabilitet. Det är ett problem eftersom ungefär 75 % av Sveriges hästar inhyses i stall med bara 1 till 4 hästar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i många fall inte går åt snabbare än den aeroba förskämningen framskrider.

In Sweden the climate makes it impossible to feed fresh herbage to cattle during many months of the year. During periods when preserved forage must be supplied it is important that this forage is stored in such a way that high quality is retained, both nutritionally and hygienically. Furthermore, it is essential that losses occurring when handling and storing the forage are kept as low as possible. This study compares storage in tower silos, bunker silos, big bags and bales,estimating dry matter losses as well as losses in metabolizable energy and crude protein that occur during storage. The results show that tower silos, bunker silos and big bags, the systems with the largest amount of forage and a long feed out period involve larger losses than bales, which are fed out immediately after being opened. As the feed out rate influences the losses, tower silos and bunker silos should be used during the period of the year when the feed out rate is as high as possible, i.e.

Detta examensarbete initierades av Skånemejerier tillsammans med Skånesemin med syftet att utröna eventuella skillnader i utfodring mellan högavkastande mjölkkobesättningar i Skåne med tydliga skillnader i mjölkens proteinhalt. De sjunkande halterna innebär problem vid förädlingen av mjölkråvaran på mejerinivå. Orsakerna till de sjunkande halterna samt möjligheten att påverka proteinhalten i mjölken med hjälp av utfodringsåtgärder är därför av stort intresse. Trettio besättningar som var anslutna till kokontrollen valdes ut. Dessa hade någon form av foderrådgivning, en årlig avkastning över 9000 kg mjölk/ko och en proteinhalt som det senaste året legat i snitt över 3,4% (högproteingruppen) eller under 3,2% (lågproteingruppen).

High levels of ammonia in grass silage have been up for discussion by Swedish advisers. One reason is that it is more difficult for the rumen-microbes to utilise high levels of ammonia. A low level of ammonia is also good because if the cattle can use more of the protein in the silage, they don?t need so much protein concentrate. That is very good for the economy at the farm, and it is also good for the environmental problems caused by high levels of ammonia. In this project, 24 samples of silage have been taken at 20 different farms in the south west of Sweden.

Silage is today a common feed for different animals. A general way of storing silage is in bunker silos covered with polyethylene film. The covering and uncovering is labour intensive and it is often difficult to get the silo properly sealed. Because of these reasons many American farmers leave their silos uncovered and accept the losses accompanied. One purpose of this study was therefore to examine if it sometimes can be justified to leave bunker silos uncovered.

På grund av svaga mjölkpriser och varierande foderpriser har mjölkproducenterna haft en ansträngd ekonomi de senaste åren. Många experter menar att grovfodret blir viktigare vid högre kraftfoderpriser, tyvärr finns det dock sällan ett pris på grovfoder vid foderstatsberäkningar. Därför skall Hushållningssällskapen i Sverige m.fl. ta fram ett ?Grovfoderverktyg? för att beräkna mjölkproducenternas individuella grovfoderkostnad. Syftet med arbetet var att presentera de vanligaste maskinsystemen och deras kapacitet vid skörd av vall till Ensilage för mjölkproduktion.

HelsädesEnsilage är en benämning som omfattar Ensilage av hela spannmålplantor och/ eller baljväxter. Helsäd av spannmål är i många avseenden ett användbart fodermedel. På grund av att det bara skördas en gång per år kan maskin och arbetskostnader hållas nere. Spannmål går dessutom att så ihop med vall eller som efterföljande gröda i växtföljden och innebär därför inget merarbete för att få det att fungera odlingsmässigt. Vid utfodring av helsäd till mjölkkor och växande nötkreatur behöver näringsvärdet och hållbarheten tas i beräkning.