Sök:

Sökresultat:

1353 Uppsatser om Ensamstćende mödrar - Sida 47 av 91

MÄlstyrda gruppers inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön: en kvalitativ studie av hur faktorer rörande arbetet och arbetsförhÄllandena pÄverkar medarbetarnas motivation och arbetstillfredsstÀllelse

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om medarbetarna pÄ Kappa Kraftliner i PiteÄ Àr tillfredstÀllda med att arbeta i mÄlstyrda grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhÄllanden i mÄlstyrda grupper kan tÀnkas pÄverka motivationen och arbetstillfredsstÀllelsen. Att arbeta i en mÄlstyrd grupp innebÀr att gruppen styrs av mÄl och en förÀndring av arbetsorganisationen till mÄlstyrda grupper innebÀr generellt en förÀndrad företagskultur dÀr medarbetarna Àr mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. VÄr kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjÀlp av intervjuer med representanter frÄn företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de mÄlstyrda grupperna i en enkÀtundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna Àr mest tillfredstÀllda med Àr sammanhÄllningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

Taktikanpassning : en efterstrÀvansvÀrd förmÄga

De senaste Ären har Försvarsmakten genomgÄtt en stor förÀndring frÄn invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förÀndring har Àven karaktÀren pÄ de uppgifter som insatsförsvaret stÀlls inför Àndrats. Ett exempel pÄ detta Àr insatsen i Adenviken dÀr hotet Àr i form av smÄ snabba fartyg med mÄl och medel som strÀcker sig utanför en reguljÀr styrkas. En av Sjökrigets grundregler Àr förmÄgan till taktikanpassning. Detta innebÀr att man drar erfarenheter frÄn de attacker eller anfall som genomförs, tar lÀrdom av dessa och utefter denna lÀrdom tÀnker nytt för att nÄ framgÄng i nÀsta drabbning.

FrÄn de vÀrmlÀndska skogarna mot nya landskap och dess musikaliska uttryck : En sjÀlvobservation av hur jag som vÀrmlÀndsk spelman tar mig an och drar lÀrdom av estradmusiken frÄn HÀlsingland med noterna som ?mÀstare?

Jag har genom en sjĂ€lvobservation studerat hur jag som vĂ€rmlĂ€ndsk spelman har jobbat för att lĂ€ra mig Ranungspolskorna av Jon Erik Öst. Syftet har varit att studera min egen lĂ€roprocess genom att tillĂ€gna mig musik frĂ„n en annan tradition med noter som mĂ€stare. En central frĂ„ga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft rĂ€cker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i sĂ„ fall vilken, för att lyckas. Jag har anvĂ€nt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hĂ€nt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger pĂ„ Ă€r mĂ€starlĂ€ran, dock med fokus pĂ„ att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare mĂ€nniska som har agerat mĂ€stare.

Hedgefonder : Strategiers pÄverkan pÄ avkastning

TvÄ populÀra investeringsformer Àr aktier och fonder. Det ökade intresset för dessa placeringsalternativ beror bland annat pÄ den ökade tillgÀngligheten och den goda marknadsutvecklingen under senare Är. En typ av investeringsform som vÀxt, bÄde i efterfrÄgan och i tillgÀnglighet pÄ marknaden, Àr hedgefonder. De marknadsförs med lÄg risk och positiv avkastning oberoende av hur marknaden gÄr. Dessa fonder riktar sig frÀmst till företag och kapitalstarka privatpersoner med anledning av de höga startbeloppen, dock med undantag för en del hedgefonder som har lÀgre insats.

Sjuksköterskors och nÀrstÄendes upplevelser av palliativ sedering i livets slutskede

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Kalmar lÀn Är 2020 : En prognostisering av köpkraften och detaljhandelns utveckling?

Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

Kundlojalitet : En ja?mfo?rande studie mellan ett offline- och onlinefo?retag i deras arbete med att skapa lojala kunder

Utifra?n relationsmarknadsfo?ringsperspektivet har va?rdandet av relationen till kunder uppma?rksammats inom marknaden fo?r detaljhandel. Inom detta omra?de a?r lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt pa? att fo?retag som a?r verksamma offline respektive online arbetar med detta.Studiens syfte a?r att med hja?lp av ja?mfo?relse och analys beskriva offline- och onlinefo?retags arbete med lojalitetsskapande och da?rmed bidra till o?kad kunskap inom omra?det. Detta leder till underso?kningens fra?gesta?llning, vad finns det fo?r skillnader mellan hur svenska online- och offlinefo?retag inom detaljhandeln arbetar fo?r att fa? lojala kunder?Fo?r att ta reda pa? det har vi genomfo?rt sju intervjuer med totalt sex ansta?llda pa? tva? olika fo?retag som dagligen arbetar med relationsmarknadsfo?ring.

Namnbyten av företag : Varför och Hur?

I vÀstvÀrlden har det blivit nÀstintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje Är. 1990 lÄg den siffran pÄ 1000, vilket innebÀr en ökning med 300 % pÄ cirka 15 Är. De stora finansiella summor som anvÀnds vid namnbyten indikerar pÄ att företagsnamnet Àr av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur gÄr de tillvÀga vid namnÀndringen? Syftet med den hÀr studien Àr att besvara dessa frÄgor.För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnts oss utav kvalitativ metod, dÄ vi vill gÄ pÄ djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.

Att skapa ledare ? genus- organisations- och maktperspektiv pÄ ledarskapsutvecklingCreating Leaders- Gender, Organization and Power : a New Perspective

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Kvinnors behov av stöd vid nydiagnostiserad multipel skleros

BakgrundMultipel skleros (MS) a?r en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen va?vnad i det centrala nervsystemet. Skador pa? va?vnaden leder till fo?rsa?mrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt sa? ofta som ma?n och sjukdomen fo?rlo?per skovvis.

Specialpedagogen : den kompetente handledaren eller samtalspartnern eller...?

SammanfattningI inledningen till denna uppsats framkommer det att begreppet handledning Àr mÄngtydigt och svÄrdefinierat. Denna studie har kommit till genom vÄrt intresse av och insikt om handledning som ett vÀrdefullt verktyg för förskolans och skolans pedagoger. Vi har ocksÄ insett handledningens komplexitet. Specialpedagogens handledningsuppdrag finns inte preciserat i nÄgot dokument, vilket har till följd att handledningsbegreppet kan tolkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Vi har intervjuat nÄgra specialpedagoger med vidareutbildning i handledning.

Synas eller inte synas? : En studie av Svenska Dagbladets, LÀkare Utan GrÀnsers och Röda Korsets informationsflöde

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Har lÀxor betydelse för elever med sÀrskilt stöd?

Syftet med vÄrt arbete Àr att kartlÀgga och granska om lÀxor har nÄgon betydelse och meningsfullhet för inlÀrningen hos elever med sÀrskilt stöd i Ärskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lÀxors betydelse samt om inlÀrningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjÀlp av intervjuer av elever med sÀrskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida lÀxor har nÄgon betydelse för inlÀrningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ vÄra undersökningar pÄ att bÄde pedagoger och elever anser att lÀxor behövs och ingÄr i skolarbetet.Pedagogerna sÀger att de anpassar lÀxorna till eleverna med sÀrskilt stöd, men eleverna sÀger att de ibland fÄr lÀxor som Àr för svÄra och för lÄnga. Det Àr oftast mammorna som hjÀlper sina barn med lÀxorna. Pedagogernas syn pÄ varför man ger lÀxa Àr att hinna med kursplanen, lÀra sig att ta ansvar, öva sig inför högre Ärskurser, förstÀrka, fördjupa och befÀsta kunskaper, ge förÀldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever sÀger att de mÄste ha lÀxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig pÄ lektionerna. Vi drar slutsatsen att vi i vÄr undersökning inte fick fram nÄgra tydliga resultat över lÀxornas betydelse för inlÀrningen hos elever med sÀrskilt stöd. VÄr uppfattning Àr att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som lÀxa med hjÀlp av sina mammor..

Betydelsen av fördomar, konflikter och grupprelationer i den svenska grundskolan

Fördomar, konflikter och gruppindelningar yttrar sig pÄ olika sÀtt i samhÀllet. Dessa Àr svÄra att undkomma men viktiga att belysa för att hitta sÀtt att reducera de problem de ofta medför. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur fördomar, konflikter och gruppindelningar kan yttra sig i skolan bland elever och pÄverka deras skolsituation. Vi vill Àven se vad skolan gör för att förebygga och lösa dessa problem samt hur deras arbete kan förbÀttras. UtifrÄn kvalitativa intervjuer drar vi slutsatsen att problem som uppstÄr pÄ grund av fördomar, konflikter och gruppindelningar förekommer pÄ de tvÄ skolorna vi undersökt men att dessa tvÄ skolor har olika sÀtt att angripa och hantera dessa problem.

Gemensam eller delad vÀg mot mÄlet? : en studie av elevers och pedagogers syn pÄ hinder och möjligheter i lÀrandet.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->