Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Abstrakt: Antalet Ensamkommande barn som anländer till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn måste se till att deras behov efterlevs, även på lång sikt. Det ställs i synnerhet krav på de boenden där de flesta av barnen hamnar efter att de får permanent uppehållstillstånd. I denna studie efterfrågas hur personalen arbetar på dessa boenden, och vilka metoder som används. I studien har gruppintervjuer samt enkäter använts.

Syftet med denna studie är att undersöka Ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

The aim of this study is to examine which factors in the receiving-country that have had an influence on three now adult unaccompanied refugee children. The method used in the study is qualitative interviews with the three above-mentioned participants. The results show that some factors are perceived as helpful, having a positive influence on the participants life while other factors are perceived as worsening, having a negative influence on their life. Depending on the context some factors such as age, the Swedish language and housing arrangements have had both positive and negative influences on their life. Positive factors are among other things: access to good treatment and support, help with processing trauma and bad mental health, help with understanding coherence, access to a social network, family reunification, resilience and other internal factors.

I denna studie uppmärksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med Ensamkommande ungdomar vid två olika HVB-hem. Syftet är att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjälp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med hjälp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar på hur dessa vuxnas ansvar går bortom deras arbetsroll samt hur de får fylla i skorna för ett helt släktträd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Earlier this year the Swedish migration board gave a part of their responsibility for the separated children to those municipalities that have signed an agreement with them, so that the children can get the best handling of their matters and also to lift the heavy pressure of the Swedish migration board. Our aim in this paper is to see how this division is made and which areas of responsibility they have. We want to see how this process is being handled in relation to these children?s rights, the Convention on the Rights of the Child and the Swedish law. To get the best information possible we used a qualitative method.

Unaccompanied minors who are fleeing and being sent way from their countries of origin are nothing new. In 2011, 12 225 unaccompanied minors where registered in The European Union, none undocumented minors included. Most of the minors are coming from Afghanistan and Somalia. The aim of this essay is to investigate how The European Union?s migration policies are applied in reality and how United Nation?s Convention on the Right of Children are put in practice by the member states of The European Union and Norway.

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de Ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR Ensamkommande FLYKTINGBARN  Författare:      Brask, SandraRagnarsson, SofieHandledare:    Drugge, Gunnel Örebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete 21-40 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009    Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vårdnadshavare. Många kom från Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och jämföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för Ensamkommande flyktingbarn. Frågeställning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hälsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nätverk och identitetsutveckling.

På grund av krig eller andra umbäranden i hemlandet tvingas människor på flykt från olika delar av världen. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste åren har en ny grupp flyktingar kommit till vårt land. De Ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp då de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan också genomgå den kris tonårsperioden med identitetssökande innebär. Syftet med föreliggande intervjustudie är att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gällande identitetsskapande under påverkan av migrationskris och tonårskris.

Antalet Ensamkommande barn ökar, både i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fått permanent uppehållstillstånd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med Ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmågan att återhämta sig och att man når ett tillfredsställande resultat trots erfarenheter av situationer som innebär en risk att utveckla psykosociala problem. Vårt syfte med uppsatsen var därför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda på vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

The purpose of this study was to explore the approach of the personal in residential care homes, legal guardians and Refugee secretaries consider as effective in their efforts to care for and guide unaccompanied boys in the Swedish society. With the help of qualitative method and semi-structured interviews, we have taken note of eleven informants? perspective on what approach they believe to be essential in the work of integration process with unaccompanied boys. We used Empowerment and the Swedish Integration Board´s proposal on indicators of integration as a theoretical base. The results show among other things, that our informants believe the keys to integration in Sweden for the unaccompanied youth are the Swedish language, education and a stable social network.

The focus of this study has been to plumb social workers experiences regarding their work methods in two institutions regarding unaccompanied children through a perspective of gender. In this study, four semi-structured qualitative interviews has been contrived in purpose to gather in material which has been presented in five themes to ease an analyse focusing of gender. In all the interviews both authors participated with one in charge and one taking notes. One of the main focuses has been the relations between both social workers and their clients and between colleges in the institutions. The other main focus has been the activities, both planed and spontaneous, which the clients been offered, for example football, bowling and boxing.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för Ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå.