Bakgrund: Förekomsten av bröstcancer har ökat i Sverige under de senaste årtiondena och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cancerbeskedet förändrar kvinnans liv genom hennes syn på livet samt de relationerna i hennes närhet. Bröstcancerdiagnosen väcker medvetenheten om att vara sårbar då personen drabbats av en dödlig sjukdom. Tiden från dess besked ges tills behandling ges kan röra sig om dagar med tankar av olika slag. Därför är det viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma dessa upplevelser för att kunna lindra och öka välbefinnandet hos de drabbade kvinnorna.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Att arbeta inom ambulanssjukvården innebär ofta utsatthet för unika, ovanliga och ibland riskfyllda situationer. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanspersonals upplevelser av hälsa och ohälsa i deras arbetsmiljö. Sex intervjudeltagare från två ambulansstationer lokaliserade i Norrbotten deltog i studien. Intervjudeltagarna intervjuades med öppna intervjuer och dessa resultat analyserades utefter kvalitativ innehållsanalys med latent ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: den första är uppleva fysiska och känslomässiga omställningar, den andra är känna behov av balans och slutligen den tredje som är omgivningens betydelse.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

Människor har under flera århundraden blivit utsatta för isolering. Isoleringsmetoderna har utvecklats, och idag förekommer isoleringsvård på allmänna sjukhus, på enkelrum med sluss, dusch och toalett. De patientgrupper som kan behöva vårdas i isolering är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård kan ge upphov till lidande hos patienten, i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Därför är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om hur patienten upplever isoleringsvården så att hon kan minska patientens lidande, i synnerhet vårdlidandet.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor både i Sverige och i världen och en vanlig behandling är mastektomi. Enligt tidigare forskning kan stora kirurgiska ingrepp leda till negativ påverkan på de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av livet. Då brösten är sammankopplade med den kvinnliga identiteten, kan förlusten av dessa medföra en förändrad kroppsuppfattning och leda till känslor som sämre självförtroende, minskad kvinnlighet eller identitetskris. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på en kvantitativ och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Denna studie genomfördes under 2009 som en väsentlig del i ett projekt vid en plastindustri i södra Sverige och syftade till att identifiera personer som har ett riskabelt bruk av alkohol samt att få dem att reflektera över sina vanor. Samtidigt önskade företaget påverka sina anställda till en sund livsstil.I studien ingick 41 personer, 28 män och 13 kvinnor. Två validerade frågeformulär användes i studien, Hälsoprofil respektive AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). Det senare är särskilt framtaget för tidig identifiering av riskabel och förhöjd alkoholkonsumtion. Utöver detta togs blodprover för att analysera bl a CDT (kolhydratfattigt transferrin).

Hopp är ett mångfacetterat begrepp med svårförklarad innebörd, vilket i vårdvetenskaplig forskning beskrivs som en känsla, upplevelse eller behov. Undersökningar visar att en tredjedel av Sveriges befolkning lever med kronisk sjukdom, som i vårdvetenskapen beskrivs som långvarig, ofta permanent och med ett progressivt förlopp. Hopp anses påverka kroniskt sjuka människors upplevelse av sjukdom i positiv riktning och sjuksköterskans attityd och handlingar av hoppfullhet är viktiga för patientens förmåga att känna hopp. Avsaknad av hopp kan leda till social isolering, Ensamhet, negativ inverkan på självbilden, förtvivlan, hopplöshet och känslan av att vara till last. Begreppsanalysen görs därför för att undersöka hur kroniskt sjuka människor uttrycker och upplever hopp, samt hur ökad förståelse för hoppets betydelse kan främja god omvårdnad.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Att vara närstående till en person med demenssjukdom kan vara påfrestande. En förändrad situation uppstår med många praktiska frågor där den kvinnliga närstående ofta förväntas gripa in. Ofta ligger ansvaret på kvinnan, att se till att vardagen fungerar för den närstående med demenssjukdom. Bördan som kvinnorna upplever kan bland annat leda till depression och stress.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom.Metod: En tolkning av de självbiografiska böckerna som inspirerats av den narrativa metoden gjordes för att få en ökad förståelse för kvinnans upplevelse av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram.

Bakgrund: I Sverige är det mer än 160 000 personer som insjuknat i demens och hälften av dem har Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. När diagnosen Alzheimers sjukdom ställts förändras patientens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig ett ökat omvårdnadsansvar och känner en större ängslan och oro för framtiden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt och analyserades.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Bakgrund. Uppsatsens utgångspunkt var att synliggöra den närståendes situation då en anhörig insjuknat i Parkinsons sjukdom. Den närstående tvingas in i en förändringsprocess och för att beskriva denna användes begreppet transition som teoretisk förankring. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur närstående till personer med Parkinsons sjukdom upplevde att deras liv förändrades under sjukdomsprocessen. Metod: Litteraturstudien bestod av tolv vetenskapliga artiklar från Sverige, Storbritannien, Irland, USA, Canada och Korea.