Sök:

Sökresultat:

636 Uppsatser om Ensam vćrdnad - Sida 30 av 43

Distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vÄrda patienter med nedsatt psykisk hÀlsa inom hemsjukvÄrd : -En intervjustudie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vÄrda patienter med nedsatt psykisk hÀlsa inom hemsjukvÄrd.Bakgrund: HemsjukvÄrd Àr idag ett av de snabbaste vÀxande omrÄdena inom hÀlso- och sjukvÄrd. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvÄrd möter mÄnga olika patientgrupper och har ett brett omvÄrdnadsansvar. Den psykiska ohÀlsan i Sverige har kommit att rÀknas som ett av de verkligt stora folkhÀlsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvÄrd har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvÄrdspatienter med nedsatt psykisk hÀlsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med Ätta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds.

Digital Brösttomosyntes ? ett diagnostiskt komplement till digital mammografi : En litteraturöversikt

Tidigare forskning visar att mammografiscreeningar bidragit till en ökad överlevnad i bröstcancer tack vare tidigt upptÀckt av sjukdomen. Dock fanns det ett omrÄde inom vilket mammografi hade begrÀnsad diagnostisk förmÄga. Det var körtelrik bröstvÀvnad dÀr cancer kunde döljas för bildgranskade radiologer. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om digital brösttomosyntes kan förbÀttra detektion/sensitiviteten för bröstcancer, sÀrskilt i tÀta bröst, och pÄ sÄ sÀtt bidra till att minska antalet intervallcancrar. Som metod valdes att göra en evidensbaserad litteraturöversikt grundad pÄ kvantitativa studier.

"Vill du veta vad jag tycker?" : - En studie om barns upplevelser av familjeterapi

MÄnga studier har gjorts inom omrÄdet familjeterapi men sÀllan har barnens egna upplevelser utvÀrderats. Studiens syfte Àr att utforska barns erfarenheter av familjeterapi. FrÄgestÀllningarna behandlar barnens förvÀntningar inför terapin, men Àven deras skildringar av familjesamtalen och situationen efter avslutad terapi. I studien, som har en kvalitativ ansats, har Ätta barn i Äldrarna 5-12 Är intervjuats med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor och "tjejpingmetod" (Soltvedt, M. 2005).

Att förebygga och lindra konfusion: En litteraturstudie

Konfusion kan drabba vem som helst, men risken ökar med stigande Älder. Det Àr en störning av medvetande och kognitiva funktioner. Utlösande faktorer kan vara medicinska tillstÄnd som allvarlig sjukdom, infektioner, metabola rubbningar, dehydrering eller lÀkemedel. Konfusion ökar risken för skador och komplikationer, försvÄrar vÄrdandet, förlÀnger vÄrdtiden samt innebÀr ett lidande för patienter och anhöriga. Syftet Àr att identifiera omvÄrdnadsaktiviteter som kan förebygga och lindra konfusion hos patienter som vÄrdas pÄ sjukhus.

Bedömningsdokumentation i gymnasieskolan

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehÄllsmÀssiga utveckling frÄn första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt pÄ Àr hur skildringen av kvinnan i text och bild förÀndrades frÄn decennium till decennium och dÀrigenom hur ?idealkvinnan? framstÀlldes i en viss tidsperiod. Detta har genomgÄende relaterats till den rÄdande tidsandan och samhÀllsklimatet, hur representationen av kvinnan sÄg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt pÄverkades av allehanda förÀndringar ute i samhÀllet som pÄ ett eller annat vis inverkade pÄ kvinnans sociala stÀllning. Genom nÀrlÀsning av de utvalda texterna har vi anvÀnt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa sprÄkliga sÀrdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

En "jÄlande" turistort - en studie om hur förestÀllningar kring regional identitet pÄverkar ett turismÀtverk

Regional identitet Àr ett begrepp som ofta nyttjas dÄ man talar om regioner som sociala och politiska rum. Det Àr dock svÄrt att definiera vad identiteten egentligen bestÄr av och hur den pÄverkar mÀnniskans handlingar. Den regionala identiteten kan exempelvis ta sitt uttryck i lokalbefolkningens instÀllning och attityd gentemot turism. Detta har i viss utstrÀckning betydelse för resmÄlets framgÄng samt för relationerna mellan de lokala aktörerna. FörestÀllningarna kring regional identitet prÀglar sÄledes turismen och destinationens turistföretagare.

Att stÄ ensam bredvid : En intervjustudie om förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia Nervosa

Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en sjÀlvförvÄllad bantningsform, ?sjÀlvsvÀlt? som karaktÀriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar frÀmst flickor i tonÄren. Tidigare forskning visade pÄ att förÀldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfÀlligt stöd och information frÄn sjukvÄrden samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  FörÀldrarna upplevde Àven att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social pÄverkan pÄ deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation.Syfte: Att belysa förÀldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsÀtt som Àr baserad pÄ fem ostrukturerade intervjuer med en öppen frÄga.

Behovet av stöd : Vilket stöd efterfrÄgar nÀrstÄende som vÄrdar en person som befinner sig i ett palliativt skede?

Bakgrund: Allt fler vÀljer att vÄrda sin anhöriga i hemmet och dÀrför ökar behovet av ett fungerande stöd för den nÀrstÄende som fungerar som vÄrdgivare. NÀrstÄendevÄrdare behöver ett stöd för att klara av att vÄrda i hemmet. Det Àr upp till professionell hÀlso- sjukvÄrds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd nÀrstÄende efterfrÄgar i deras vÄrdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad pÄ tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att nÀrstÄendevÄrdare efterfrÄgar Stöd i att fÄ leva sina egna liv, stöd i att vara beredd pÄ framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen.

Signalspaning : Helgar ÀndamÄlet medlen?

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

Att kunna lyssna Àr en del av framgÄngen

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehÄllsmÀssiga utveckling frÄn första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt pÄ Àr hur skildringen av kvinnan i text och bild förÀndrades frÄn decennium till decennium och dÀrigenom hur ?idealkvinnan? framstÀlldes i en viss tidsperiod. Detta har genomgÄende relaterats till den rÄdande tidsandan och samhÀllsklimatet, hur representationen av kvinnan sÄg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt pÄverkades av allehanda förÀndringar ute i samhÀllet som pÄ ett eller annat vis inverkade pÄ kvinnans sociala stÀllning. Genom nÀrlÀsning av de utvalda texterna har vi anvÀnt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa sprÄkliga sÀrdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

Ensam inför existensen : ensamheten som grundtematik i Inger Edelfedlts romaner

Intentionen med denna uppsats kan vÀsentligen uppdelas i tvÄ sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgÄngspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt Àr mÀnniskan oundvikligen fÄnge i ensamheten. Alla hennes anstrÀngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever mÀnniskan ett frÀmlingsskap emellan sig sjÀlv och omvÀrlden; en alienation som fullstÀndigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig sjÀlv. Som en röd trÄd löper alltsÄ ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framtrÀdande. Det Àr följaktligen sÀrskilt i dessa senare romaner som Ätskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. MÀnniskans obevekliga fÄngenskap i en utsatt tillvaro prÀglad av ensamhet och Ängest ? dÀr befrielse annan Àn den funnen i flykten ifrÄn ansvaret (mÀngdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? Àr densamma i sÄvÀl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

BolÄnetaket : Dess effekter pÄ prisutvecklingen pÄ bostadsrÀtter

För att minska risken för de konsumenter som belÄnade stora delar av sin bostads vÀrde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolÄnetak som begrÀnsar möjligheten att belÄna bostaden till 85 % av dess marknadsvÀrde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss pÄ de priseffekter detta bolÄnetak har haft pÄ bostadsrÀttsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlÀgga vilka potentiella köpare som frÀmst pÄverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga pÄ omrÄdet, fastighetsmÀklare, banktjÀnstemÀn och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolÄnetaket haft och slutligen försökt besvara de frÄgestÀllningar vi haft.

Riskredovisningens förÀndring över tid i svenska börsbolag

MÄnga företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet dÀr nya intressenter harkunnat investera sina pengar, en annorlunda Àgarstruktur och en ny form av sparande har medandra ord vÀxt fram i Sverige. De nya Àgarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andrafaktorer som exempelvis ?IT-bubblan? skapat en förÀndring inom den ekonomiskaredovisningen. Med nÀmnda hÀndelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande Àrförknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade pÄstockholmsbörsens Large Cap-lista förÀndrats sedan 1997.Studien innefattar 25 svenska företag vars Ärsredovisningar frÄn 1997, 2003 och 2006analyserats. Studien Àr genomförd med en kvantitativ innehÄllsanalys, dÀr ett flertal olikariskvariabler tas upp.De undersökta företagen uppvisar en statistiskt sÀkerstÀlld ökning av riskredovisning mellanÄren 1997, 2003 och 2006.

Faktorer som pÄverkar invandrares hÀlsa negativt

Svenska studier visar att invandrare i Sverige har sÀmre hÀlsa Àn de som Àr födda hÀr. Ekonomiska problem, sociala faktorer, arbetslöshet, sprÄksvÄrigheter, diskriminering och en kÀnsla av att inte kÀnna sig trygg kan vara anledningar till att invandrare har sÀmre hÀlsa. För att lÀttare förstÄ en del av invandrarpatienters livsvÀrld krÀvs det ökad kÀnnedom hos vÄrdpersonal om hur dessa mÀnniskor upplever sin hÀlsa.Denna uppsats Àr en litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa svenska studier har analyserats. Syftet Àr att beskriva negativa faktorer som kan pÄverka hur invandrare upplever sin hÀlsa i det nya hemlandet. Personerna i studien kommer frÄn mÄnga olika lÀnder och studierna Àr gjorda i ett flertal olika sammanhang.

Att mÄ bra pÄ nÀtet : Ungdomars erfarenheter av nÀtmobbning

Inledningsvis lÀggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsÀtt pÄ fenomenet nÀtmobbning. Avsikten med studien Àr att fÄ en förstÄelse för ungdomarnas erfarenheter av nÀtmobbning och framlÀgga empiri som kan anvÀndas vid upprÀttandet av handlingsplaner. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds Àr symbolisk interaktionism, avhÀmmningseffekten, sociokulturellt perspektiv dÀr situerat lÀrande, utveckling zon och praktikgemenskap ingÄr. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier anvÀnds dÀr 15 ungdomar intervjuas pÄ tvÄ fritidsgÄrdar. Resultatet visar att nÀtmobbning sker i en offentlig arena dÀr individer skriver krÀnkande uttalanden till varandra eller lÀgger upp krÀnkande bilder.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->